Nobelpris.

Det är alltid lika spännande och frustrerande varje år innan Nobelpriset i litteratur tillkännages. Man undrar ständigt vad de grävt fram för mossig och okänd figur som får ta emot prissumman och äran. Detta gör de för att litteraturexperterna inte skall kunna ha ett fullvärdigt tips i förväg. Hur de än spekulerar så blir de blåsta på konfekten.

Priset gick alltså i år till en kines som heter Mo Yan. Översatt till svenska blir det Mo Jan. På grund av detta konstaterar jag att undertecknad bloggskrivare befinner sig rätt nära ett nobelpris. Nästa år blir det nämligen Mo Jöran som vinner priset, helt logiskt och dessutom mycket litterärt (och populärt).

Jag läste någonstans att motiveringen var att han ”med hallucinatorisk skärpa förenar saga, historia och samtid”. Och det är ju exakt det som Mo Jöran sysslar med i sina bloggar. Nog måste ni hålla med mig om att ibland blir det väldigt ”hallucinatoriskt” nästan på gränsen till ett dvalliknande puppstadie. Eller hur? Sagor är det också i var och varannan blogg. Sagor och fantasier vimlar det av.

Så är det historia. Är det  inte historiskt när jag berättar om ”Erik Pers Karin” då hon cykla på blåisn? Eller dån ”Lagnjonk” ä däri timmerskogen? En enkel rapport från Tallbacken handlar nästan uteslutande om samtid så därmed har jag med råge uppfyllt kriterierna för ett kommande nobelpris i litteratur.

Jag tror att den käre och förståndige Alfred Nobel i sin himmel skulle applådera ett sådant beslut i Svenska Akademien. Därefter skulle han offra en dynamitgubbe och skjuta en salut till Mo Jörans ära.

Dessutom skulle folk i gemen uppskatta ett sådant beslut eftersom de då skulle tänka så här: ”Äntligen går priset till en person som förtjänar det”. Hurra Hurra Hurra Hurra.

Att MODO nu toppar tabellen i elitserien är väl inte så sensationellt utan bara att konstatera precis som ett nobelpris i litteratur.

Hejdå.

Jöran.