injail

Alla inlägg under juli 2013

Av Jöran Lundberg - 31 juli 2013 21:59

Solen tillbaka.

Efter det myckna regnandet som gav så nära 40 mm har solen kommit tillbaka. Tillvaron på Tallbacken går därmed i sina invanda mönster, alltså ömsom slövila i hammocken med en god bok och lämligt med aktivitet dessemellan. Härligt!!

Därför tänker jag underhålla alla mina kära bloggdiggare med ett par (roliga) historier.

Tolknigsfråga.

Kal i Gäöteborg hade fått ärva 250.000 kronor efter en för honom totalt obekant släkting i Stockholm. Kal borstade tanden hyrde en frack och reste till huvudstaden. Församlingsprästen välkomnade Kal med orden ”Ni är väl närmast sörjande”. ”Nää,  jag ä la närmast gla”.

Eller kanhända den här:

En helt vanlig dag.

Det var en helt vanlig dag på banken. Detta hände sig på den tiden då bankerna fortfarande hade kontanta pengar.  Alla hade snällt tagit sin kölapp och väntade på sin tur.

Plötsligt kom det inrusande två män i rånarluvor och skrek: ”Detta är ett rån. Lägg er genast ner på golvet. Alla lade sig ner utom Algot och han sa ”Jag  är Algot och jag är specialagent!!” Lägg dig ner ropade rånarna till Algot. ”Det kan jag inte för jag är specialagent”.

Rånarna trodde att det var någe lurt med Algot så de avbröt rånet och rusade från banken. När de hade gått steg alla upp, och då var det  en gumma som sa: ”Men Algot, du är ju ingen specialagent, du är ju senildement”. ”Jaha, sa Algot, de va så de hette”.

Historien bevisar att man kan vara till nytta även om man har någon liten skavank.

See you.

ANNONS
Av Jöran Lundberg - 30 juli 2013 21:10

Regn.

Lite lämplig väta över Tallbacken har det kommit idag. Och samtidigt som jag kikar lite på ”Allsång på skansen” , där det också regnar, summerar jag de här dgarna. Måndag och tisdag, helt vanliga dagar med lite diverse sysslor. Eftersom det är rikligt med hallon i markerna har jag naturligtvis ägnat någon liten tid åt att plocka sådana.

Snart har Julimånaden  lagts till hävderna också och månaden Augusti träder i dess ställe. Det börjar märkas att det är lite mörkare om kvällarna nu, särskilt när det är mulet och regnigt. Så vi får  bara hppas på en riktigt fin sådan månad.

Än är inte sommjaren över får vi hoppas. En fjällfärd upp till Hemavn är inplanerad och förhoppningsvis skall den bjuda på rika upplevelser. Den årliga insatsen som volontär på fjällgården blir det i alla fall till nytta och nöje.

Med denna lill krönika hälsar jag alla kära bloggdiggare med en önskan om en rktigt fin tillvaro.

Hejdå.

ANNONS
Av Jöran Lundberg - 28 juli 2013 21:20

Lite nostalgi.

Jag besökte i dag ett liten oansenlig åkerlapp en bra bit inne i skogen. Där var stenigt och oländigt runt omkring. Den  hade en gång i tiden utgjort en del av ett litet torpställe med boningshus och ladugrd. Ingenting av allt detta förutom den lilla åkern fanns kvar nu.

När jag gick över åkerlappen tänkte jag på de människor som en gång i tiden bodde där. Säkert hade de haft förhoppningar och framtidsplaner med den lilla bosättningen och till den knutit tron på en dräglig tillvaro. Trots ett strävsamt liv hade de ändå känt sig trygga med det lilla de hade. Som alla andra med en optimistisk framtidstro hade de älskat, grälat, arbetat, vilat, planerat, känt sig tillfreds och mycket mycket mer.

De människorna tillhörde sin tid. De var präglade av sin egen tidsålder, de visste inte om så mycket annat. De var lyckliga med sin tillvaro och sin lilla värld.

Den tidsålder vi i tvåtusentalet lever i är helt annorlunda. Där behärskar olika tekniker vår tillvaro. Vi ropar ständigt på mera välfärd, ett ännu mer välordnat samhälle där andra än vi själva skall göra det drägligt för oss. Frågan man ställer sig då: ”Är vi mer lyckliga eller mer tillfreds”? Kanhända är det så att forntidens människor fick mer ut av sin lilla värld än vi som ständigt är sammankopplade i ett globalt nätverk. En  god del av vårt liv använder vi till att hålla oss uppdaterade med de senaste applikationerna för att inte missa något väsentligt.

Så får vi hänga med i livets karusell som snurrar allt fortare. Den verkligheten måste vi acceptera om vi inte evigt skall förbli drömmare och verklighetsflyende. Men det kanske är nyttigt för oss att någon gång stanna upp och fundera över vårt liv och vad vi gör av det. Vår stund på jorden är så innerligt kort,  bara ett irrbloss i tiden som snart brunnit ut och efterlämnat kol och aska.

Jag erinrar mig en dikt som jag skrev en gång

 

Aska.

När livets våreld ned till aska brunnit

Vår arbetsdag till aftonen har hunnit

Då är det dags att saldot räkna ner.

När livets kraft med tiden har förrunnit

Vi frågar oss var våra dagar svunnit

Det är blott stoft och aska som vi ser.

 

Men  i förgängelsen det finns en mening

En återfödelse som gror och bildar en förening

av  livets milda verklighet.

Så finns i allt vårt varande en maning

som koncentreras i en skugglik aning

om tidsförgäten  evighet.

 

Då gryr en vår som livets stålbad  renar

En grodd, ett blomster, gröna grenar

Med liv och näring i

Det är det liv som ljusets makter  lenar

med fulkomligheten oss förenar.

till slutlig frid och harmoni

 

 

 

 

 

 

Av Jöran Lundberg - 27 juli 2013 21:52

Summering.

En konstig dikt vid dagens slut får bli en del av min blogg i dag även om det är lite torftigt och menlöst. Håll till godo.

 

Atontankar.

Det är kväll, dags att summera dagen

den dag som i dag är har kommit till ända.

Den fråga jag ställer helt betagen

kan sällan till nyttighet lända.

 

Det blir som det blir och är som det är

det kan vi ej någonsin rucka

Om än vi strävar med mödans besvär

det hjälper ej klaga och sucka

 

 

 

Av Jöran Lundberg - 26 juli 2013 20:45

Summarn kummar.

Överskriften är gotländska och betyder fritt översatt att sommaren är här. Och sommarvärmen håller i sig fortfarande varför det i stort sett har varit en ”slödag” här på Tallbacken. Suttit i hammocken med en intressant bok och bara njutit av den sköna sommaren. Något lite nytta har jag väl också gjort i det jag har avlägsnat några kärror skräp från tomten till min kärahu´s stora förnöjelse. Hon tycker nämligen att jag emllanåt har det alltför ”skräpigt” omkring mig, vilket tillhör en av mina egenskaper. Jag trivs nämligen rätt bra när det är lite stökigt i min omgivning.

Att det är tid för bärplockning har väl ni alla kära blogdiggare observerat. Nu börjar också hallonen mogna lite smått. Då det i år verkar bli en rekordartad skörd av den varan är det väl bara att ta itu med denna upgift. Det är inte bara det att hallonstånden dignar av bär det verkar också att bli stora och goda sådana. Jag har heller inte upptäckt några större maskangrepp.

Jag har ansökt om några dagars semester efter den första augusti, få se om det blir beviljat? Då har jag tänkt åka till fjällen i Hemavan för den årliga motionsrundan. Det blir naturligtvis en pers för mina ålderstigna ben men man får väl rätta turerna efter den förmåga man har. Miljön där uppe är superb och hälsobringande var man än befinner sig. Man behöver således inte klämma de högsta topparna för att uppleva det maximala av tillvaron. Hur det nu blir återstår väl att se.

Ha en bra dag!!

Av Jöran Lundberg - 25 juli 2013 22:15

Han vä synåla.

För i tin då vare int nanting söm kalles tandstatus. Endera feck man fara å sätt in löstännern ellar sä fecke vara. Iblann ramele tännern bort utå säg sjalv ella sä täjä man n´hovtang å drog bort dam.

Nu vare sä att då jäg van lillpajk sä varen kär söm hadde tappe alle tännern uom en söm såt däri överkäken mitt fram. Dä van envetn tann sömm hadde trotsa alle prövninger å bestämt säg för å vara kvär. N´dänn tanna kalle vä för ”synåla. Allmänt kalle ven´dann kärn för symaskin, ja dam sön hadde mer fantasi dam kallen för ”Singer”. Sämst vare då han skull tögge spisbröe. Då gatt´n blattne opp e dänn kakkern innan han skull tögg dam. Av den anledninga sä levdn mest på välingen. Välingen pa mararn, välingen mitt pa dan å välingen pa kväln. Nan gang können äta nan grötski, särskilt då dä va kallgröt´n vä serapen pa. Han vorte brano tjock tan dann välingdietn sä dell sist sä kännen nätt å jämt ta säg utanför knutn då han skull pisse, ja kaste vattne då. Då han va ute sä åkt pån lättviktar söm dam hadde förstärkt ramen pa. Han kårle mäst pa ettan. Mamma harns sköttn nästan hele live söm e späbån för hon levd dells hon va hönnereett.

Men könnstet nog sä fecken leva dells han dog han å.

Av Jöran Lundberg - 24 juli 2013 22:19

Farväl.

 I dag tog vi farväl till våra kära Gotlänningar och sommarens angenäma besök av dem är till ända. Det är som att en liten del av sommaren far när deras vistelse hos oss är slut, även om sommaren verkligen i dag visades sig från sin allra hetaste sida.

I kväll har vi åter upplevt en skön sommarafton med en underbar solnedgång. Vi var ner till Tord och Birgit,. Fikade och umgicks med dem en liten stund. Det är härligt tycker jag att njuta av det verkliga nuet som är en del av det sköna som livet har att erbjuda.

Gotlänningarna kommer att göra ett nedslag i Skåne innan det är dags att åter äntra färjan till hemorten.

Ha det skön alla bloggdiggare. På återseende.

Av Jöran Lundberg - 23 juli 2013 21:09

Sommarn kommer tillbaka.

I kväll kunde vi sitta ute på altanen och njuta av den läckra solnedgången. Det verkar som om sommaren skall komma tillbka för några dagar. Det är bara att njuta av den fina tillvaron.

I dag har vi grattat AnnaCarin Nilsson på hennes femtioårsdag. Det var en angenäm stund vi hade där uppe på Berguven.

Med detta korta meddelande hälsar jag alla er kära bloggdiggare en god fortsättning på sommaren.

Presentation

Fråga mig

12 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1
2
3
4 5 6 7
8
9
10
11
12 13
14
15 16 17
18
19 20 21
22 23 24 25 26 27 28
29
30 31
<<< Juli 2013 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ injail med Blogkeen
Följ injail med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se