En dag i landstingets regi.

Vad man än har för uppfattning om möjligheterna för Västernorrlands läns landsting att fulfölja sitt uppdrag så är det ändå bra att det fortfarande existerar. Idag har jag verklligen haft nytta av detta faktum. Jag började nämligen min dag med att besöka Folktandvården i Örnsköldsvik för en genomgång av mitt ålderstigna tandgarnityr. Den uppsättning gaddar som nu i mer än 80 år malt ner de födoämnen som hållit min lekamen vid god vigör. Jag har nämligen räknat ut att dessa tingestar som sitter i mina käkar nu håller på att mala sig igenom sitt tredje långtradarlass födoämnen. En prestation som jag är full av beundran inför. Således, med hjälp av Landstingets mer eller mindre kompetenta personal, ämnar jag, även framöver, försöka hålla min tandstatus  någorlunda god. Jag vill nämligen även fortsättmomgsvis låta mina molarer och deras kompisar behålla sin förmåga att tugga tugga tugga. Om det eventuellt lyckas får väl framtiden utvisa.

Efter att ha bullrat mig igenom ett långt liv har färdigheten  hos mina hörselorgan att uppta ljud av olika slag förändrats till det sämre. Jag är således hörselskadad som det heter. Ett handikap som inte är så kul at leva med.  Att ständigt tvingas fråga om är enerverande i längden. Att inte kunna följa med i olika offentliga sammanhang är heller inte någon avundsvärd situation. Mitt hörselhjälpmedel som jag fick för sju år sedan hade blivit otillräckligt. Ställd inför detta faktum är det en guds nåd att vårt gamla landsting fortfarande fungera på något vis. Jag har nämligen nu under hösten bsökt hörcentralen vid lasarettet i Örnsköldsvik ett antal gånger varunder de utprovat nya hörapparater som jag i dag fick slutligen installerade. Det innebär för mig en tydlig förbättrin av min förmåga att kommunicera med andra människor. Även tillvaron i offentliga miljöer har blivit helt annorlunda.

Det är bara att hålla tummarna för att de som har till uppgifta att tillgodose det behov av vård och omsorg vi västernorrlänningar behöver även framdeles kan fungera. Långt ifrån politiskt käbbel och stortyckarnas olika inlagor stretar de på dag efter dag och gör sitt jobb som de alltid har gjort. I ur och skur ställer de upp för att olika grenar inom verksamheten skall fungare. Heder åt alla dessa kämpar!!

Advent.

Kärahustrun och jag deltog i advenstsgudstjänsten i Missionskyrkan i dag. Vår anrika sångkör berikade tillställningen med många nya fräscha adventssånger. Vår församlingledare Kenneth Nilsson läste om ”Jesu intåg i Jerusalem”. Då erinrade jag mig en dikt jag skrivit vid något tillfälle som heter ”Bara en åasna”. Det kan väl vara lämpligt att vid bloggen på första advent bifoga den. Håll tilla godo.

Bara en åsna.

Bara en åsna behöver jag

för min bejublade färd

Den skall bära mig på triumfens dag

inför en beundrande värld.

Klapprande steg i gatans damm

vidöppna öron som lystrar till ljud

Jag bär honom villigt, allvarsam

en tjänst för min herre och Gud.

Det är  förväntan, triumf och glam

bland folket som kantar hans färd

Nu jublet stiger till mästaren fram

fjärran från krig och svärd

Palmblad och mantlar läggs till hans ära,

det sjungs Hosianna i höjden.

Att i denna stund få mästaren bära

ger mig den yttersta fröjden.

Att få vara ett simpelt åsnesto

som bär dig mot lidandets stund

En uppgift utförd i innerlig ro

ger stolthet på sällhetens grund

Via dolorosa väntar dig Gud

övergiven och ensam du går.

En enkel åsna bejakar det bud

som frälsningens under förstår.

Något om mål.

MODO lyckdes i eftermidg på fjällräven Center göra 4 mål på mostståndarna Rögle. De lyckades inte  överlisat en storspeland Bjurö i MODO-målet. Tre efterlängtade poäng lyckadesde således raka åt sig vilket betyder att de är lite på väg up ur träsket.

Ett annat mål är Bjrönamålet. Jag hittade ett litet alster som jag bifogar min blogg i kläll. Håll till godo:

De toster å spraka å flasa

Va äre för skellna mella toster å spraka

Dä kan man  ju verkligen fundere på

För öm de toster sä kanne ju spraka

Dä kan man ju jäsingens lätt kömma på

Men öm de toster å spraka sä kanne å flasa

Den saken  ä fögan lätt å förstå

För då kan e bli en rektenen brasa

Söm bå spraka å toster å flasa förmå

Men öm man ha  en väldinen brasa

å man stå där vä  trut´n  å blister

å den bå spraka å toster å flasa

kan den ju också flamma å gnister.

För å fo nån orning på ne dänne

måst man vänte dels dä brönne ut

för då man si glöa, då kön de ju hänne

dä ha toster, spraka,flasa o gnister dell slut

Din nåd är var morgon ny

Din nåd är var morgon ny

om man inte känner sig kry

Din nåd är var morgon ny

än om bena  är tunga som bly

Din nåd är var morgon ny

om man även har lust att spy.

Din nåd är var morgon ny

när en sömnlös ser dagen gry.

Din nåd är var morgon ny

om dagen än döljs av en sky

Din nåd är var morgon ny

gäller alla uti vår by.

Din nåd är var morgon ny

om du även har finnig hy

Din nåd är var morgon ny

om du än är tvingad att fly

Din nåd är var morgon ny

om din väg är kantad av sly

Din nåd är var morgon ny

ock i den fagraste vy.

Din nåd är var morgon ny

när livet passerat revy

Din nåd är var morgon ny

för den som bor i en öde by

Din nåd är var morgon ny

när man står till midjan i dy

Din nåd är var morgon ny

om än dagens motto är fy

Din nåd är var morgon ny

än om livet vållar dig bry

Din nåd är var morgon ny

om man står stel som en staty

Din nåd är var morgon ny

om det än är gnissel och gny

Din nåd är var morgon ny

om man har en torftig meny

Hur än livet sig ter, icke förty

din nåd är var morgon ny.

Åter en hedersam förlust.

Jag hade möjlighet att via TV-n följa MODO-s bortamatch i Vävjö. Trots att de i mitt tycke spelade en godkänd hockey förlorade de ändå med 3 mål mot Växjö-s 4. I egenskap av så kallad läktarexpert måste jag ändå ge MODO-laget godkänt för sin insats. Jonatan Bjure i målet gjorde också en gedigen arbetsinsats och kan inte lastas för förlusten.

Dessvärre hade MODO-laget en del snöpliga utvisningar emot sig som de ändå klarade av med hyfsat resultt. Det blev väl vad jag kan förstå ett powerplay-mål för Växjö.

Vad det gäller vädret får vi i natt både hård vind och lite snöfall. Snöfallet skall dessbättre upphöra rätt snart och dra vidare mot öster. En mellandag med lugnare och stabilare väder blir det i morgon, men till lördagen skall det väl åter bli lite snö över Långviksmon. Ssom jag konstaterat tidigre får vi ju vara nöjd med det väder som vi begåvas med eftersom vi inte kan påverka det på minsta sätt. Så det så. Med det:

Gonatt och gomorron.

I flyktingkrisens spsår.

De styrande politikerna i Sverige har i de yttersta av dessa dagar insett att vårt relativt lilla land inte kan ta emot hur mång asylsökande männsikor som helst. Man måste ha resurser att ge dem ett värdigt mottagande. Därför har de genom olika åtgärder försökt begränsa deras möjlighet att söka sig hit. Då ställer man sig genast frågan om det verkligen kommer att bli någon effekt av dessa begränsningar. Eftesom vi nu upplever en av de största folkomflyttningar på många sekler sker det naturligtvis inte utan svårigheter och problem. Det är och kommer för lång tid framöver att vara en stor utmaning för vårt lands samhällsstuktur. Många samhällsfunktioner är inte anpassade för att  hantera en sådan situation. Kärnfunktionerna  skola, socialtjänst, vård  och omsorg står således inför  så stora utmaninar att de med svårighet kommer att kunna hantera det utan långgående resursförstärkningar. Denna gigantiska omställning är inte gjord i en handvändning.

Åven i lilla Långviksmon med omkringliggande samhällen har flyktingsituationen också inneburit en hel del förändringar. Vår bygd har på kort tid ökat sin befolkning med uppskattningsvis cirka 2-3-hundra personer vilket innebär att det inte i nuläget finns en enda ledig lägenhet att uppbringa. Vårt gamla pensionärshem i Långviksmon som stått obebott i nästan 20 år håller nu på att renoveras för att inhysa ännu fler flyktingar. Det innebär att vi nu är med om samma intensiva rusch som på gamla 1960-talet. Många av bygdens innevånare är engagerade för att göra det så trivsamt som möjligt för dessa nykomlingar. De allra flesta ser med glädje att nya människor kommer till vår bygd. Men vi kan ju bara ta emot en ytterst liten del av den enorma ström av hemlösa människor som väller int över vårt land. Men vi gör det lilla vi kan.

Så är läget just nu.

Avliden varje tisdag.

Dags igen för den veckliga bulletinen från ett Avliden som blomstrar under KK-s  superledning. Det företag som dominerar livet i Avliden nämligen LKAB (Likkistaktiebolaget) går fortfarande dödligt bra. Med cirka 4 miljarder potensiella kunder saknas inte avsättning för de sarkofager i form av rektangulära paket som sprids över världen i en aldrig sinande ström. Fler och fler avsomnade kännner sig saliga att få transporteras bort under mottot: ”En gång Aliden alltid Avliden”.

Det team som envetet arbetar på Döbag-projektet lägger ner all sin tekniska kompetens i sin strävan att konstruera en så dösäker produkt som möjligt. Utan att ha alldeles exakta mätvärden är deras ambition att slutprodukten skall fungera till den avlidnes fulla belåtenhet. De vill nämligen att så fort kunden ha placerats i bagen skall densamma utlösa en fjäder som i sin tur  på några sekunder förvandlar det sista viloutrymmet till en ändamålsenlig och praktisk miljö som kunden är beredd att känna tillfredsställelse inför. Denna process medverkar också till att det hela blir synnerligen transportvänligt. Det tekniskt komplicerade förfaradet förvandlar nämligen sarkofagen till, dels ett frostigt skönt vilorum, men också ett hanterbart kolli som md lätthet kan placeras i ett därför lämpligt utrymme. Därmed, anser teamet där ingen var likgiltig inför uppgiften, att det  är bäddat för ännu en dösäker produkt från LKAB.

Nu är det ju så att det kan man aldrig med säkerhet veta eftersom den fortsatta storyn är förvarad i tankedimmornas disiga dimhöljda dunkel. Men den som lever får se hur det går för KK och KKK liksom Avliden.  Därmed:

Gonatt och gomorron

En främling.

Jag mötte en främling på vägen

En vandrare enslig och grå.

Han var så blyg och förlägen

När vi råkades en gång vi två.

Jag ställde en närgången fråga

Vem är du? Vart går din färd

Det var som en flämtande låga.

Ifrån en mystisk värld

Men han gav mig sitt ärliga svar:

En del av din ande jag har.

Har också din själ i förvar

styrker  den alla dar.

En konstig fråga kan vara

som en främling ej kan förklara

en nemesis försökt besvara

med tankar omedelbara.

Den låga som en gång har brunnit

med tiden nästan försvunnit

men något högre jag funnit

ty en slutig seger jag vunnit.