injail

Alla inlägg under april 2016

Av Jöran Lundberg - 30 april 2016 22:40

Valborgsmässofirande

En gammal tradition som fortfarande uppehålls är firande av vårens ankomst men brasa uppe på kammen. Det kan nog vara lite mer än ett hundra år sedan den första brasan tändes däruppe.

Årets firande var lite annorlunda mot tidigare arrangemang. Allt firande var förlagt till brasplatsen. Där hade man ett gediget program som också innefattade de traditionella inslagen med vårtal och vårsånger. Det var väldigt gynnsamt väder, klart och vindstilla med ett antal plusgrader. Det är ändå så att när man nått den ålder som undertecknad bloggskrivare är det inte lika intressant att hålla ut till sena natten som när man var ung.

För att kort beskriva hur det var på den tiden bifogar jag en dikt som behandlar just detta ämne.

Vallersmäss.

För i tin då hadde smopajka allten

 förninga vä säg på vallermäss

Då sku dam vaka ända te mararn,

å då skulle räcke dell dess.

De varn en bulle ån kakke

 å kanske ´n smargås å nalta mjalkchokla

Å då dä vort kallt på natta

 å hörvlet då vare bra å ha.

Å vakagötta skull man ha,

kanske nån enke polkagris

Att fira vallersmäss ja,

dä va bra på alle sätt å vis.

 

 

ANNONS
Av Jöran Lundberg - 29 april 2016 21:52

Edfängt

I morgon kommer det att tändas brasor lite här och var. Och sannolikt kommer det att ske någon olycka i samband med alla smällare som skall avfyras. Helt enligt traditionerna. Här i Långviksmon blir det som vanligt brasa uppe på kammen. Något som är annorlunda i år är att allt firande kommer att vara uppe på ”kammen” vid brasan. Således inget firande nere i kyrkan. Det kommer att vara servering av olika slag. Sång och dans, vårtal och mycket mycket annat. Därför är alla välkomna till att fira vårens ankomst vid brasan på kammen.

Jag har säkert haft den här dikten rätt ofta i min blogg men jag tycker den passar så bra vid det här tillfället. Va äre för skellna?


Va äre för skellna mella toster å spraka

Dä kan man  ju verkligen fundere på

För öm de toster sä kanne ju spraka

De toster å spraka å flasa

Dä kan man ju  lätt kömma på

 

Men öm de toster å spraka sä kanne å flasa

Den saken  ä fögan lätt å förstå

För då kan e bli en rektenen brasa

Söm bå spraka å toster å flasa förmå

 

Men öm man ha  en väldinen brasa

å man stå där vä  trut´n  å blister

å den bå spraka å toster å flasa

kan den ju dessutöm flamma å gnister.

 

För å fo nån orning på ne dänne

måst man vänte dels dä brönne ut

för då man si glöa, då kön de ju hänne

dä ha toster, spraka,flasa o gnistere slut

 

 

ANNONS
Av Jöran Lundberg - 28 april 2016 20:59

Ett nätverk av godhet.

Ingen människa lever helt för sig själv. De allra flesta har ett nätverk omkring sig som gör att de kan finna den gemenskap som är nödvändig i livets olika skiften. Det kan vara en kär vän. Det kan vara släktingar och familj. Det kan vara någon eller några i det samhälle vi bebor. Alla är vi mer eller mindre beroende av stöd från nära och kära, eller från någon i vår omgivning.

Då är det viktigt att vi inte lever ett liv fyllt av egoism och egensinne. Snarare vara öppna för att stödja en medvandrare på vägen. Det behövs inte några stora ord eller åthävor utan snarare en attityd av kärlek och deltagande. Det år inte alla gånger en ledsen och nedstämd människa vill visa sin oro för livet och tillvaron. Då finns det tillfällen då en medmänniska helt omedvetet och bara med sitt sätt att uppträda förmedlar ett tröstens budskap. Det är egentligen så det skall fungera i vårt umgänge med andra.

Jag har skrivit en liten dikt som understryker det jag lite torftigt velat förmedla. Håll till godo.

 

Bara en liten låga

Bara en liten låga flämtande matt och svag

kan lysa upp i mörkret, göra natt till dag.

Bara en liten mening sagd med kärleks glöd

tröstar en slagen hjälte och ger den svage stöd.

 

Den som gått vilse i världen, förlorat styrka och mod

den kan du hjälpa på färden om blott din vilja är god.

Någon som stapplar och faller kan du resa igen

det är en ringa gärning men ack, så viktig min vän.

 

Den som är drabbad av sorg, och saknaden tynger ner

någon som lever i mörker och ingen ljusning ser.

Kan med en glimt av kärlek i dina ögons ljus

finna en väg ur missmod och lyftas från jordens grus

 

Så skall vi helhjärtat vara i kärlekens atmosfär

och med ett ärligt sinne  leva som vi lär

Då kan en liten låga flämtande matt och svag

lysa upp i mörkret och göra natt till dag.

Av Jöran Lundberg - 27 april 2016 22:12

Björnamåle.

Häromdagen fick jag mig tillskickad en ordlista över björnamålet som Valdemar Person på Näset hade skrivit. Den innehåller mer än 2.000 ord I jämförelse med den förteckning som vi arbetar med i dag är det i Valdemars lista en hel del ord som är mycket gamla och som jag inte hört uttalas. Valdemar upprättade den troligen på 1980-talet så den börjar ha några år på nacken. Det måste ha varit ett grannlaga arbete eftersom den tydligen knackats ned på en gammal skrivmaskin utan någon möjlighet att radera eller göra om.

Ger er några exempel på ord som jag uppfattar som ”ålderdomliga”.

  1. Skakval = Käpp som är fästad vid kvarnstuten, som med nedre änden släpade mot den roterande kvarnstenen och genom vibration skakar fram säden.
  2. Lamma = Småhalta. Eller ha ont i en fot eller ett ben . ”Han lamma då han geck.”
  3. Tjes´n = -Löpmagen på en kalv och dess innehåll som efter en viss procedur kunde användas som ostlöpe.
  4. Tjukät = Rädd och feg.
  5. Tomme = Ge sig tid. ”Ha du tomme te å kömma å hjalp mäg nalta”?
  6. Labanne = Kobindsle.
  7. Hösick = Annan form av hyska.
  8. Jors = Mogen. Jäg gett fara å så ätt öm bära ä jors sä jäg kön nopp dam.
  9. Jusmor = Jordemor. Barnmorska.
  10. Int´tart du. Int´tart du göra dä int = Inte behöver du göra det.
Av Jöran Lundberg - 26 april 2016 22:32

Tjärbränning.

Under hela 1800-talet var tjärbränning en viktig inkomstkälla för bönderna och småbrukarna i Björnabygden. Tjäran var nämligen (0ch är än i dag) ett suveränt impregneringsmedel. Den tiden var de flesta båtar och skepp tillverkade av trä som behövde behandlas för att inte murkna, och då var tjäran det gängse medlet. Det gjorde att de flesta tjärtunnorna flottades ner till kusten och exporterades för att användas i den utländska handelsflottan.

Återkommande bränder i skogarna bidrog till att det fanns god tillgång till mustig tjärved vilket gjorde att det inte var några problem att skaffa sig råvaran. I snart sagt varje backsluttning fanns det därför en tjärdal anlagd. Bara i skogarna runt om Långviksmon finns det lämningar efter ett rätt stort antal tjärdalar. Det har berättats att i mitten av 1800-talet producerades det inom Björna socken årligen cirka 1.000 tunnor trätjära. Socknens alla laggmakare hade fullt arbete vintertid med att tillverka alla tunnorna. En sådan skulle rymma 125 liter, vilket kontrollerades av socknens laggkrönare vilken utsågs av sockenstämman. Stämman utövade också en viss kontroll över tjärbränningen. Därför finns det i deras protokoll uppgifter på tjärbrännare och deras årliga produktion. Protokollen i  Björna för år 1855 berättar till exempel att 34 personer runt om i vår bygd hade utvunnit 1185 tunnor trätjära detta år. Det betyder ett genomsnitt på 35 tunnor tjära per person, men bland dem fanns det sådana som ensamma hade levererat över ett hundra tunnor. Vid försäljningen erhöll man ända upp till 7 kronor/tunna, varvid tomtunnan värderades till 1 krona. Tjärbränningen utgjorde således en mycket god inkomstkälla vid den tiden. Men man skall beakta att för varje levererad 125-literstunna var det mycket slit och idogt arbete.

Av Jöran Lundberg - 25 april 2016 21:54

Aprilsnö ä fåragö.

Väderprognosen hade lovat cirka 5 centimeter snö och det kom med råge. För alla som  varit lagenliga och bytt till sommardäck blev det  en fullständig chock. Efter vad jag hört på radion har det varit en otrolig cirkus på vägarna i dag. Enligt prognosmakarna skall det komma mer snö på onsdag så det är tydligen inte slut på det roliga än på ett tag.

I morgon skall Fredrik och jag åka till Gideå för en spelövning så det är bara att hoppas på att det är någorlunda bra före efter vägen. Men det är väl till att ta det försiktigt.

Det blir en lite torftig blogg i kväll men det får ni ha överseende med.

Gonatt och gomorron.

Av Jöran Lundberg - 24 april 2016 22:30

Våren tvekar.

Föregående natt var det minusgrader här uppe på Tallbacken. Det innebär att det nog nere vid sjön var cirka 8 – 10 minusgrader.
Det i sin tur innebär att det tar rätt lång tid innan solen har värmt upp så pass mycket att det tar något på snötäcket. Vi har faktiskt några rejäla snödrivor kvar kvar på vår gräsmatta. Men jag misströstar inte. Nog blir det vår och sommar i år också. Jag såg på prognosen från YR.NO att det skall bli rätt bra med värme på Valborgsmässoaftonen. Upp till 10 grader varmt. Det kan kännas skönt eftersom det är planerat med många aktiviteter uppe på ”Kammen” i år.

Ett annat vårtecken är att SHL-ishockeyn nu är avslutad eftersom Frölunda vann finalen över Skellefteå. Man tycker lite synd om Skellefteå som mer och mer uppträder som den ständiga tvåan. De har ju varit i final nu ett antal år i följd. Då ser vi fram emot kommande säsong då MODO skall harva i Allsvenskan. Ett getingbo av surrande och hungriga hockeylag.

Här uppe på Tallbacken går tiden sin gilla gång så det är bara att gilla läget. Speciellt väderläget. Bifogar en visa som slår.


Om det nu mot vårtid går

som det gjort i alla år

och vintern lägges upp på bår

så man vissa känslor får

när man uti solen står

det som hände just igår.

då jag kanske återfår

det jag tappat i ett snår

som alltid i mitt sinne står

när jag mig för bröstet slår

för att jag jämt och ständigt går

och rusar runt i gamla spår

som en vissen lottakår

den som jag i skallen slår

för det uns som återstår.

Jag kanske äntligt då förmår

skota in de många rår

som i vinden står och slår

i alla skrymslen, hörn och vrår

och slutligt slickar mina sår

 

Av Jöran Lundberg - 23 april 2016 22:22

Ett värdigt avsked.

I dag tog vi avsked av Tord Rindeskog, en äldre bror till min Kära Hustru. Från att de har varit sju syskon är det nu endast fem kvar i livet. Det var en mycket fin begravningsgudstjänst i Sollefteå missionskyrka med många anhöriga och vänner närvarande.

Vid minnesstunden efteråt var det många som hedrade Tords minne. Det känns osannolikt att han inta finns bland oss längre. Förlusten av en aktad bror och svåger känns tung att bära men livet måste ändå  gå vidare. För Birgit som förlorat sin älskade make innebär det också en stor sorg och saknad men också en helt ny tillvaro i livet. Då känns det betryggande att on har ett nätverk omkring sig som kan vara till stöd och hjälp.

Det vi upplevt i dag ger oss anledning till att tänka över hur kort ett liv egentligen är. Din stund på jorden är begränsad. Då är det viktigt hur vi tar tillvara denna tid och vilk minnen vi lämnar efter oss. Detta har jag fångat i en liten dikt som jag delger er:

Ett liv?

Vad är ett liv? En flyktig parentes i tiden

En flamma blott som tänds. Och slocknar ut.

Ett ljus ett varande. När tiden är förliden

förvaras blott till  våra  korta dagars slut.

 

Han mäter tidens längd  med utsökt precision

han avgör helt dess tåga och substans

Det är en tid, ett liv, en gåtfull dimension

av märkligt perspektiv och nolldistans.

 

När tiden flyktat finns den icke mer

Den är bortom, försvunnen likt en dimma

Den som litar på en högre makt han ser

sin frälsning uti himlaljusets strimma

 

Så lever vi för våra minnen

de som präglat har vår levnadsdag

det liv som format våra sinnen

det är det enda som blir kvar en dag

 

Presentation

Fråga mig

12 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
        1 2 3
4 5 6 7 8 9 10
11 12 13 14 15 16 17
18 19 20 21 22 23 24
25 26 27 28 29 30
<<< April 2016 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ injail med Blogkeen
Följ injail med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se