Alla inlägg under december 2016
Nyårstankar.
Ny dag, nytt år. Ett oskrivet blad
Ett ark som är blankt, utan smolk.
På det klarvita arket finns ej en enda rad
det mytiska blad som är framtidens tolk.
Endast en siare kan skriva en rad
som ger det en fullklar disstans
om dagarnas dunkel som står på parad
och som leder oss alls ingenstans.
Skeenden som visas i tidens längd
vilka formas till minnen en dag
Då livet av händelser synes bemängd
en konfrontation av dunklaste slag.
Så är våra dagar som kommer på rad
i tidsperspektiv en kort parentes.
Det som förr var ett rent och oskrivet blad
visar sin själ först när fullbordan ges.
Framtiden ger oss en ny möjlighet
Att ge vår tillvaro substans
Fastän präglad av djup dunkelhet
Den ändå ger oss en chans
Sylvester.
Årets sista dag länder till eftertanke. Vad har jag gjort av året som gått? Det som förra nyårsaftonen var ett oskrivet blad. När jag ser tillbaka på år 2016 måste jag konstatera att det som vanligt har varit ett år med massor av skilda händelser vilket på olika sätt format livet. Tänker också på att de positiva hädelserna i tillvaron nog varit övervägande. Även om det gamla paret på Tallbacken börjar känna att vi med ålderns rätt vill ha det lite lugnare omkring oss.
Uppe vid stugan i Hemsjön rinner en liten bäck från Orrvattnet ner till Hemsjön. Vi korsar den varje gång på väg till stugan. När jag vid olika årstider lyssnar till dess porlande förnimmer jag det annorlunda ljud den ger ifrån sig när det börjar lida mot höst. Det är dovare, stillsammare. Som om det vore mera eftertänksamt och begrundande. Då har jag tänkt att så är det också med livet. Ungdomens och mandomens brusande liv har övergått till mera stillsamma ljud som ibland får inslag av molltoner. Det är inte något som förtär utan snarare en känsla av harmoni. Harmoni med tillvaron.
Så får vi väl överlämna den tid vi får till den som styr vår tillvaro. Sända en tacksamhetens tanke till en högre makt som förhoppningsvis förlänar oss en morgondag.
Vi siter där med livets skraplott
och undrar vad som döljer sig inunder.
Rymmer den det öde som vi fått
eller blir det bara noll och nonsenstunder?
Björnaborg.
Som de flesta av mina bloggdiggare redan känner till är vårt äldreboende beläget i Björna och är har följaktligen fått namnet Björnaborg. Varje torsdag är det andakt för de som bor där och alla andra som är intresserade. I dag var det teamet från missionsförsamlingen i Långviksmon som skötte det hela. Det var rätt många som kom till vår enkla samling, och det kändes stimulerande. De var dessutom med på det budskap som vi försökte förmedla,
Samlingarna hålls i den så kallade träffpunkten, en samlingssal centralt i byggnaden. Den har på sistone reparerats och blivit fräsch och fin med nymålade väggar och tak samt ett nytt golv. Jag satt i dag och beundrade de granna gardinerna som harmonierar bra till lokalen i övrigt. Aina som sköter verksamheten i Träffpunken gör ett väldigt viktigt arbete bland de boende. Bara genom sitt fina väsen och sitt lugn sprider hon en förtroendefull atmosfär omkring sig. Jag är övertygad om att hon har en betydelsefull uppgift på sin arbetsplats.
Det är onekligen så att genom att bryta ett trist levnadsmönster stimuleras pensionärerna mentalt och får någonting annat att tänka på. Personligen önskar jag att man kunde ännu mer locka dem till skratt genom att förmedla en glad och trivsam stämning. Nu är väl en andaktsstund inte rätta tillfället men man får ha i åtanke devisen om att ett gott skratt förlänger livet.
De som arbetar som vårdare har, vad jag kan förstå, full sysselsättning med att tillgodose den rent lekamliga tillvaron och inte så ofta tid med stimulerande samvaro. Ändå vet jag att de gör en fantastisk vårdinsats. Jag brukar säga att de är änglar. Många gånger får de inte den uppskattning och stimulans som de egentligen förtjnar.
Det skymmer
Det skymmer mot aftonen, kvällen blir sval
Tystnat har ljuden från dagens hets och brus
Änglarnas vingslag från himlens pelarsal
Förnimmes som ett stilla sus.
Den lilla fågeln tar skydd i ensligt bo
ser naturens underbara fägring
Fullkomnat till en ljuvlig ro
förvandlad till en skugglik hägring
Så får vi alla vila i en ljuvlig atmosfär
ty livets puls har formats till en stilla gärd.
där skymningsljuset synes som en chimär
då vi möts i himlens sköna värld
Då skall vi en gång vinna klarhet
när alla våra frågor får ett svar.
Vi får känna livets sanna närhet
som formats till i en lycka ren och klar.
En mellandag.
Vad är en mellandag. Det undrar jag
Kan någon det förklara
Vad kan en sådan dag? Vara av för slag?
Det kan man knappt besvara.
Den dag som emellan är. Kan ändå vara kär
Som alla andra dagar
Den kanske inte lär vara till besvär
En dag som helt behagar.
Men vad är den emellan då. Den som i mitten stå
I centrum någonstans
Det blir ett väldigt sjå. Att någon ordning få
På denna missbalans.
Det är väl ej så gott. Att vara mellan nått
Som inte existerar.
Så vad jag har förstått så blir det ganska brått
Då frågan eskalerar.
Det måste vara någonting, som irrar runtikring
Och mången intresserar.
Den dag som tydligt är så ding. Den är väl ändå ingenting
Som sinnet irriterar.
Den dag som alltid mellan står. Ett särskilt fagert skimmer får
Av sinnlig retorik
Än om det dålig ordning rår. Den dagen andra dagar slår
Ty den är helt unik.
Då kan man kanske tänka sig. Att mellandagen finnes ej
Är enbart livlig fantasi
Är endast en smått fiktiv grej. Som bara gjorts för dig och mig
Som miserabel utopi.
Så lever vi en mellandag. Som är till allas vårt behag
Så skimrande och klar.
Så till sist ett bra förslag. Som tjusar alla överlag
Låt mellandagen vara kvar.
En fridfull annandag.
Nu har den verkliga julfriden lägrat sig över Tallbacken. En dag vi bara har haft för oss själva. Det är förunderligt vilsamt att bara äga tiden och finna ro i en stilla gemenskap. Nu går det mot natt som i sitt sköte har morgondagen som vi av nåd får innesluta i våra hjärtan. En liten versrad kom till mig på det temat;
I kvällens timma.
I kvällens sena tumma vi dova ljud förnimma
som sakta tonar bort.
Alla ljus som glimma höljs i dis och dimma
försvinner in kor.
En juldag.
Julen är ju ofta traditionernas högtid. Till en av traditionerna här på Tallbacken är att Thorleif med familj besöker oss på juldagen. Där blir de inte bjudna på ett dignande smörgåsbord med alla dess läckerheter. Nej då blir de trakterade med en annan läckerhet, nämligen genuin och speciallagad ”skedpalt” med alla dess tillbehör som lingonsylt, rikligt med stekt fläsk och smör. En husmanskost så god som någon som jag tycker skulle höra julen till.
Under gemytliga former och god stämning inmundigas denna läckerhet. När alla är mätta och glada umgås vi en stund med olika aktiviteter. Detta ger mig anledning att liksom Karl-Bertil Jonsson avslutningsvis sjunga
Nu så kommer julen
nu är julen här
lien mörk och kulen
men ändå så kär
En julaftonsblogg.
Julfirandet i Järved gick helt enligt traditionen. Gemensamt ordnade familjen till ett riktigt läckert julbord. Inget överdåd men väldigt många supergoda anrättningar. Som traditionen bjuder fick vi också besök av tomtarna som delade ut massor av julklappar. Ovanligt nog är det samma tomtar som kommer varje år till Skomakarvägen 50. De börjar se väldigt bekanta ut. Men det är ju superbra med väl hemmastadda medarbetare. De hade åkt hela vägen från Nordpolen enbart för att besöka familjen Lundberg. Det tyckte jag var strongt gjort. Gemenskapen innehöll dessutom en del TV-tittande på de program man bara måste se.
Hemma igen på Tallbacken skriver jag den här bloggen innan jag skall besöka missionskyrkan för att delta i Midnattsmässan som börjar 23.00
Önskar er alla ett fortsatt trevligt julfirande.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | 4 | ||||||
5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | |||
12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 | |||
19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 | |||
26 | 27 | 28 | 29 | 30 | 31 | ||||
|