”Nyord i björnamåle”.

Jag håller mig sysselsatt av och till med att finna flera ord i mitt hemlands tungomål. Det har vid det här laget blivit en rätt lång lista av sådana ord och uttryck. Till er förnöjelse har jag i kväll totat ihop en liten historia där jag flätat in en del av orden.

Så här lyder den. Håll till godo

N´illjarsn pajke.

”Nu gå du rada vägen hem frårn skola.

Sa mamma dell lillkläppen sin”

”Du  gå bara int å blöt nede

te na vattedike ellar te na tjekaler”.

Men n´Knut han va marnöm dellå

prove nystövlern sine. Dam vä langskafta.

Sä då han geck färbi krondike

Varn tjvunget si ätter hörr de kön gå.

Dä bara tjaske då han tröckte ne fotn

tin dän gegga. Dä geck rakt geschvint.

Men då han slompe ne erne stövla

te n´dän sörja. Vorte nä för djuft.

Sä då han drog opp fotn

vorte stöveluschlingen kvär

däri dike. Full vä blötlere.

Int vare na rolet för mamma harns.

Å tjvätt lerstrompern

å försjök å fo dyngstövlern tör.

En femradig blogg.

Precis som ett dragspel med fem knapprader skall jag i kväll försöka att skriva en historia på fem rader. Troligtvis lyckas det inte, men det är ju ändå värt ett för-sök. Först en hyllning till MODO som lyckades vinna övar LULEÅ. Och nu till his-torien: Det var två bagare och en smet. Och mitt i smeten köpte han  bullar för två bagare. En segdragen historia som snabbt återvände till utgångsläget två bagare.

Blåsigt och milt.

Det är inget väder som förmedlar adventsstämning. Det fläktar rätt bra omkring knutarna här på Tallbacken. Dessutom är det mildväder så vid det här laget har det lilla snötäcke som lyste upp i höstmörkret smält bort och kvar är bara lite vattnig is. Enligt långtidsprognosen kommer det att vara något liknande väder även de kommande dagarna.

Nu är det väl så, som jag har skrivit många gånger förr, att vi får ta det väder som kommer och göra det bästa av det. Det är ju mindre än en månad kvar till julafton och då skall det väl ändå förhoppningsvis vara så pass mycket snö att vi får uppleva en vit jul. Men man vet aldrig.

Annars är läget som vanligt här på Tallbacken. Västernorrlands läns landsting ägnar sig nu och då åt vår omsorg för att eventuelt öka vårt välbefinnande. Detta kan föranleda ett besök nu och då vid närmaste salong för diverse konsultationer. Men det är ju helt OK.

Därmed vill jag önska er alla bloggdiggare en fortsatt god livs-, av-, krig-,torg-, replik-,stråk-, bok-, arm- och ben-föring.

Några enkla rader.

Några enkla rader på en blogg blir det en sen kväll som denna. _Decembernumret att BLT-bladet (en lokal tidning som kommer ut varannan månad och skildrar livet i trillingorterna Björna-Långviksmon-Trehörningsjö) har kommit till alla hushåll i området. Av de skilda synpunkter som kommit in blev detta nummer synnerligen väl mottaget av läsarna. Detta trots att undertecknad bloggskrivare hade ett antal alster i upplagan. Vi har i kväll sammanträtt i mediagruppen för tidningen och planerat nästa nummer som kommer ut i februari nästa år. Det är inte säkert att det blir lika intressant läsning eftersom sidantalet i numret kommer att vara starkt begränsat. En något penninghungrig utgivare fablar lite om för dålig lönsamhet. Ja! Det skall bli spännande att se hur det går.

Att MODO vann över Leksand med 4-2 är väl heller inte så mycket att fabla om.

Tack och gonatt.

En man som heter Ove.

Det är inte var dag som jag i min blogg ägnar mig åt att recensera en bok. Detta ämnar jag nämligen göra i denna inlaga.

Jag skrev förut i samband med farsdag att jag fick en bok av vår dotter Ulrika med titaln En man som  heter Ove, och att jag möjligen skulle återkomma i ärendet när jag läst den. Så har nu skett varför jag med glädje och tillfredsställelse  uppfyller det löftet.

Allra först vill jag rekommendera er alla bloggdiggare att läsa den. Det är nämligen en fantastisk berättelse som författaren Fredrik Backman bjuder på. På baksidan av boken står det följande om innehållet:  Ove är 59 år. Han kör SAAB. Trots att han avsattes som bostadsrättsföreningens ordförande för flera år sedan (i det som Ove sjläv bara minns som ”statskuppen”) är han fortfarande kvarterets vresige ordningsman. Men när de nyinflyttade grannarna i radhuset mitt emot råkar förstöra Oves brevlåda blir det upptakten på en komisk och hjärtevärmande historia om tilltufsade katter, oväntad vänskap och den uråldriga konsten att backa med släp. Vilket kommer att förändra en man och en bostadsrättsförening i grunden

Man både skrattar och gråter när man läser historien om Ove. Boken är skriven som en kärleksförklaring till en något vresig och butter man som genomgår en metamorfos under inflytande av omgivande små trivialiteter. Relativt korta kapitel upbyggda som avslutade berättelser gör att man kan läsa boken utan att behöva känna sig stressad

Den är absolut läsvärd.

Tur och retur.

Varhelst man skall resa, om det är en relativt kort eller en längre resa utomlands till exempel blir man alltid hälsad välkommen å det häftigaste. ”Tack för att ni valde oss på Y-buss för er resa till Stockholm”, ”vi önskar att ni får en trivsam och avkopplande färd med oss. Eller: ”Välkommen ombord på Norvegian flyg nummer 256 som skall ta er direkt till Barcelona. Vi önskar att ni skall trivas med oss och vår cabinpersonal som är till för att göra det så trivsamt som möjligt för er.”

Det kan möjligen låta så här också; ” Välkommen till denna tur.  Ni hade omåttligt tursam tur som hade turen att komma med på denna tur. Särskilt ni som sitter längs bak i bussen och som ser ut som tur-tur-duvor. Om vi nu har tur på denna tur kommr vi så småningom till Turin. Där är det meningen at vi skall turista. Tursamt nog har vi också Ture Tureson med oss Det är han i en turkos turbojacka. Nägon returtur blir det dock inte för våra tur-tur-duvor eftersom de skall på turne med Tur-andot. Om vi andra har tur blir det för oss en tursam returtur.  Därmed vill jag önska er en god tur.

Mormors salonger..

Begivenheten idag är onekligen besöket i Movattnets bygdegård där ”Mormors salonger” bjöd på ett mycket välövat program.  Under ledning av Ann-Katrin Brantlin, Björnabo och i vanliga fall rektor på Själevadsskolan, presenterade de ett program med en kvippe både kända och okända julsånger. De kunde åstadkomma ett väldigt tryck i lokalen och publiken var hela tiden med på noterna. En hel del av de kända julsångerna och visorna kunde åhörarna och delta i efter som de presenterades som allsåsnger. En härlig föreställning med servering av gott fika och mäktiga kak- och bullfat.

Det var ändå svårt att ryckas med i den rätta julstämningen så här långt före julafton och med avsaknad av julsnö och en temperatur på plusgrader. Men det var ändå ett tappert försök. Gammelmodig som jag är har jag svårt för att ta ut julens fröjder och stämningar så här långt i förskott. Eftersom det förr i tiden inte var någon jul förrän julafton ligger den känslan och åsikten någonstans längst nere i ens inre.

Så går en dag ifrån vår tid och kommer icke mer

som ett del i livets strid jag ändå på den ser

dock den dagen riklig hugnad ger

ty som en soluppgång den för mitt liv sig ter..

En fredag på Tallbacken.

Det är fredag och snart har det åter gått en vecka, den näst sista i november. Den här fredagen bevistade jag och kärahustrun begravningsgudstjänsten efter en av mina kusiner nämligen Kjell Edin i Långvattnet. I och med Kjells bortgång har en syskonskara på sju personer splittrats. Men det är ju tidens gång. Vi blir ju alla äldre.

Det var i alla fall en mycket fin akt med många, både släkt och vänner, som följde Kjell på den sista resan och tog ett värdigt avsked. Fride Gustavsson förrättade jordfästningen och sjöng också några sånger tillsammans med organisten. Minnesstunden hölls på Kerstons udde. En undermar miljö och en värdig stund med många minnen och en fin gemenskap.

Så stundar en helg som kommer att innehålla en hel del olika begivenheter och intressanta inslag som kan möjligtvis fylla någon blogg framöver. I morgon kväll skall vi vara med i en festkväll i Movattnets  bygdegård där ”Mormors salonger” medverkar. Det blir troligen en mycket intressant kväll.

Att MODO förlorade i kväll mot jumbollaget ÖREBRO är en annan historia.

Hejdå.