Fredag igen, det är inte klokt vad veckorna går fort. började i morse med att jag var ute i pärlanne och grävde fram några knölar. Det blir ingen rekordskörd men det är väldigt fina potatisar.

Sen var jag till Hemsjön (vårt fritidshus) och lade sista handen vid renoveringen av de två rum jag hållit på med en längre tid. Nu är det bara taklister och golvsocklar som fattas. Tänker åka till Ö-vik i  morgon för att inhandla sådana. Jag funderar också att köpa ett laminatgolv till köket. En åtgärd som egentligen  borde ha åtägrdats för länge sen. Det har legat en plastmatta  där i gott och väl tjugo år. En golvmatta som egentligen är en våtrumstapet.

Traditionellt på fredagarna har jag också varit och bastat med det valnliga gänget nere vid Mopärlan. Då svettas vi igenom de världshändelser som timat under den gångna veckan.

Nägon gång i tidernas begynnelse lovade jag att berätta något om de underbara människor som befolkar Tallbacken. Det kan tänkas att det kan komma något litet alster så småningom, men inte i kväll i denna sena timme.

Ät med måtta en god Panakotta.

Hejdå Jöran.

Rubriken är kanske lite missvisande. Det är lite sena drag i den här bloggen. Men bättre sent än aldrig. Apropå missvisande har ni hört den där historien om damen som varit på kattutställning med sin katt kom besviken hem till sin gubbe och han frågade hur det varit. "Tja sa gumman det var lite missvisande." (den vitsen var dålig).

Härom natten följde jag KäraHu ner till akuten i Örnsköldsvik eftersom hon hade fått ett njurstensanfall

och hade svåra smärtor. Hon blev behandlad mycket proffessionellt men var tvungen att stanna kvar över natten. Dessbättre verkar det som om skrotet har lämnat henne eftersom hon nu mår mycket bättre. Det är så då man har en stenrik hustru.

I kväll har OLD-fejs spelat på en trivselafton i Björna. Det gick sisådär. Men när man har en förstående publik går det bra ändå.

Annars går livet i vanliga hjulspår här på Tallbacken. Därför skriver jag: "På återhörande."

En Tiramisu om dagen ligger som bomull i magen.

Hejdå Jöran.

Det har varit en underbart fin sommar ur alla synvinklar. Dessvärre har jag inte prioriterat bloggen, men tänker nu göra ett tappert försök att åter förnöja alla bloggdiggare med  tidender från Tallbacken. Allra först skall jag kanske berätta att jag under sommaren sysslat med en del renoveringarbeten i vårt underbara fritidshus vid Hemsjön. Dessvärre var det en del fuktskador av historisk art som legat och grott i huset. Under sommaren har vi rivit bort allt murket och ersatt det med nytt och fräscht. Arbetet har flutit på så att nu har jag bara det allra sista med inläggning av s.k clickgolv. Det arbetet blir nog färdigt i morgon. Jag har också planer  på att fortsätta med en del renovering av andra rum. Ett hus behöver alltid underhåll av olika slag. Jag har också med hjälp av Thor-Leif lagt plåttak på vedboden, en nödvändig åtgärd.

Undertecknad är fortfarande lyckligt förskonad från att hamna i landstingsmedicinalbiverkningspillerhetskollektive
ts klor, medan Kärahu dagligen kämpar med ett antal piller av känt och okänt slag. Det piller som gjorde att hon miste sina fötter har hon lyckligtvis slutat med.

Nu ska jag inte trötta er mer den här gången men förhoppningsvis återkommer jag med det snaraste.

Jag kan tala om att har ätit surströmming några gånger under hösten så jag har fått min dos av härliga dioxiner till gagn för både Europeiska unionen och mej.

Hejdå.  Jöran