injail

Alla inlägg under december 2010

Av Jöran Lundberg - 28 december 2010 16:59

Nu är själva julhelgen över och det är "mallandagsslöa". Under julaftonen var i Järved hos Thorleif och hans familj. Ida  var hemkommen från Spanien och det var fantatiskt att få träffa henne "live".  Julaftonsjulfirandet gick helt i traditionens tecken. God och riklig mat, Kalle Anka klockan tre. Även i år hade vi besök av tomtarna fast Johan har blivit så stor att han inte tror på den riktiga tomten längre. 'Trots detta  spelade han med när Ida och Emma agerade julklappsutdelare. Sedan var det KarlBertil Jonsson, julgröt härlig samvaro med oss alla m.m

Sedan, när vi skulle åka hem med vår gamla Mersa hade vi inte mer än kört ut på vägen, knall, så ramlade den ihop. Då var det en spindelled i framvagnen som gått sönder. Det var till att ringa till en bärgningsfirma och avtala med dem att ta bilen till verkstad, varefter Thorleif skjutsade oss hem till Långviksmon. Jag skulle nämligen hem och predika i midnattsgudstjänsten + att jag även var mötesvärd. Men det fixade sig.

På juldagen var så familjen Lundberg hos oss på Tallbacken. Ny gemenskap med ytterligare god och närande mat.

Under annandagen lägrade sig julfriden över vårt oansenliga tjäll. Min käraHU och jag tog et riktigt lugnt  Tittade på TV lite grand och läste var sin bok. KäraHU läser '"Mannen som klev ut genom fönstret" och jag slukar ett antal deckare av Agatha Cristie. När man läser deckare av henne gäller det att vara skärpt eftersom hon oftast her ett omfattande persongalleri som det gäller att ha ordning på.

Sen skriver hon så att man misstänker en efter en av dessa personer och så blir det ändå någon annan som är boven i dramat. Smart!!

Klockan 8 på måndagmorron efter julhelgen ringde jag till verkstan för att höra om bilen blivit bärgad. Då meddelade de att bilen var reparerad och klar för avhämtning. Så jag tog bussen ner till stan och hämtade den gamla trotjänaren. Den trivdes nog väldigt bra på verkstan för den var lite ovillig att starta, men så småningom fick jag den på andra tankar.

Vi är just nu inne i en mellandagstrivselslöslappandefas som känns mycket tillfredsställande. Vi ska väl åka och hälsa på Sören och Alice i Umeå någon dag.

Jag vill inte skryta men om maten börjar tryta. ät då tunbröbryta.

Hejdå Jöran.

ANNONS
Av Jöran Lundberg - 24 december 2010 10:16

Vill härmed hälsa alla bloggdiggare en rktigt god och fridfull jul. Läget på Tallbacken är bistert vad gäller kylan. Minus 24 grader vilket betyder att det säkert är mer än 30 grader nere vid Storsjön och troligen 35-40 grader minus nere vid "Oves kallhöle" Inomhus har vi det varmt och skönt. Julfriden har lägrat sig över nejden. Frampå dan ska vi åka till Lundbergfamiljen i Järved och fira julafton. Ida har kommit hem från Spanien även om det artade sig till ett nattligt äventyr. Tåget som skulle gå klockan arton från Arlanda till Sundsvall gick inte förrän vid tjugotvåtiden. Det innebar att Thor-Leif hämtade henne med bil i de tidiga morgontimmarna. "När juldagsmorgon glimmar" anlände de så småningom till Järved. Man kan ändå säga att det var lindrigt med tanke på alla de prövningar julresenärer fått utstå i det kaos som SJ har skapat runt om i  Sverige.

Än en gång GOD JUL.

Har du lust, ta en dust och en pust, drick mycke julmust.

Hejdå.  Jöran.

ANNONS
Av Jöran Lundberg - 21 december 2010 22:19

I dag har vi varit till Skomakarvägen 50 i Järved och gratulerat Emma som blivit femton år. Det är inte klokt vad tiden går fort. Jag tycker det var som i går när vi var till BB i Örnsköldsvik och tittade på den lilla flickan. Fastän Emma fyller år så nära inpå julen brukar vi ändå uppmärksamma det som den viktiga dag det är.

Vi var också en sväng på "stan" , men det är konstigt att fastän det var en vanlig tisdagseftermiddag var det knökfullt med bilar och folk. Det är definitivt inte trivsamt. Vi inhandlade bland annat en "Lennarts kalvsylta".

Här på Tallbacken har julfriden redan lägrat sig över gård och backe. Det är en konst att inte stressa inför julfirandet. Man ska nog inte göra det märkvärdigare än det är.

Lennarts kalvsylta är toppen, den är bra för Knoppen och Kroppen. Hejdå. Jöran.

Av Jöran Lundberg - 19 december 2010 20:52

Det är märkligt nu för tiden att jul och julstämning börjar väldigt tidigt och håller på till julafton då den succesivt avtar. Denna sanning vidimeras med det följande.

KäraHu och jag var till Pingstkyrkan i Örnsköldsvik och lyssnade på Öviks Big Band och dera julkonsert. Titti Sjöblom och Erling Eliasson (inte Unander som jag felaktigt skrev i förra bloggen) medverkade också. Temat för evenemanget var: "Alice jul" och syftade givetvis på Tittis mamma Alice Babs.

Framträdandet var alldeles strålande även om jag personligen gärna velat höra mer av jazzbandet. Titti och Erling är drivna artister och dessutom lättlyssande eftersom de har så ledig framtoning. Så det var okej.

I dag var vi till Missionskyrkan här i Långviksmon och medverkade i en samling med "Julmusik". Församlingen olika sånggrupper framträdde. Tomas och Carolin Sondell medverkade också. Tomas sjöng "O helga natt" till sammans med sångarna i församlingen. Det var hyfsat mycke folk och vad jag förstår så trivdes de allesamman.

Avslutningsvis vill jag berätta om lilla Alva som var i kyrkan och tyckte att prästen höll på alldeles för länge.

Till slut fick hon tag i en mobiltelefon och pekade med den emot prästen och tryckte och tryckte gång på gång.

"Men Alva vad gör du?" Jag tänkte jag skulle få tyst på gubben men den funka ju inte. Smart va!!

Med anledninga av den stundande julen: Nu är det strax dax att äta gravad lax. Hejdå. Jöran.

Av Jöran Lundberg - 18 december 2010 12:47

Vi har fått tillökning av den vita varan. De senaste dagarna har det nog kommit närmare 20 centimeter nysnö. Det  har inneburit att jag varit sysselsatt med snöskottning mest hela tiden. Det är ju rätt stora ytor att hålla rent här uppe på Tallbacken. Det innebär att vi nu är garanterad en vit jul vilket i och för sig inte är ovanligt här uppe i högan nord.

Jag nämnde i en tidigare blogg att vi haft besök av en som heter Daniel Kindbom som  arbetar (frivilligt) för ett skolprojekt i Colombia. Olika grupper kan ställa upp och bygga en skola i områden där det inte finns skolor. Nu har vi beslutat att i samarbete med församlingens secondhandbutik Ankaret starta en insamling för ett skolprojekt i Colombia. Vi har ambitionen att under 2011 samla in  de 85.000:- kronor som en skola kostar för att någon gång under 2012 resa ner till Colombia och bygga den. Språket i Colombia är spanska. Därför vi har även behov av medarbetare som behärskar det språket. I en kommande blogg kommer jag att redogöra för hur ni alla bloggdiggare kan vara med och stötta projektet.

I kväll skall KäraHU och jag åka till Pingstkyrkan i Örnsköldsvik och lyssna på Öviks Big Band. Då har de nämligen sin traditionella julkonsert. De brukar bjuda på ett mycket fint program. I år medverkar dessutom Titti och Erling. Titti är som de flesta vet dotter till Alice Babs. Hon bor tillsammans med Erling Unander i Ullånger. Kan finnas anledning att återkomma med ett referat från evenemanget i en senare blogg.

Om du får lust, ta en pust och drick en must.  Hejdå. Jöran.

Av Jöran Lundberg - 16 december 2010 21:51

Tänk va tiden går fort, jag tycker att dagarna bara rullar undan. Man  hinner inte blinka ens förrän klotet har roterat ett varv. Man kan undra hur många varv det roterat under mer än fyra miljarder år. Det är åtskilliga varv. Sedan undrar jag också vem som egentligen snurrade igång det. Det måste behövts en väldig kraft för att få det att rotera. Det blir nog bara undringar.

I går var var jag till Örnsköldsvik och tjänstgjorde på skattenämnden. Vi hann avverka åtskilliga ärenden under en förmiddag.

Efter det åkte jag i ilfart till  Mattarbodum och var med på övning tillsammans med kompisarna i OLD-fejs. Vi strävar på med att utöka repertoaren samt att förfina de stycken och låtar som vi redan behärskar. Det är så roligt att vi glömmer tid och rum. Så kom  jag plötsligt på en dikt om mitt fiolhanterande. Den heter Tonkrumelur och lyder så här:

 

Jag strävar bli vän med ett skört instrument,

att frambringa toner till skön melodi

att ta fram ur dunklet det djupast jag känt

fullborda, fullkomna en ljuv harmoni.

 

Men det är inte alltid man lyckas att finna

den väg som genast till tonerna bär.

Det blir krokigt och svårt att framgången vinna,

Man får acceptera: Det är som det är!!!

 

I kväll har vi varit till kyrkan och övat in sångerna för den konsert vi skall ha nästa söndagkväll. Då hade vi också fika med det årliga knytkalaset då vi smakar på varandras julbaksansträngningar. Det var angenämnt.

Slutar med en tidig julhälsning till alla mina bloggdiggare.

Skärp dej!! Ät leverpastej.  Hejdå.

Jöran.

Av Jöran Lundberg - 14 december 2010 22:31

Här uppe på Tallbacken prenumererar vi på Allers. Den kommer således varje tisdag i brevlådan. Det är delvis för att få tillgång till alla korsord som tidningen innehåller. I dag kom Julnumret och i det finns det inte mindre än 48 olika kryss och sodoku. Men då är det ett så kallat dubbelnúmmer så det ska alltså räcka över hela julghelgen. Nu är dilemmat att 48 kryss räcker inte mer än på sin höjd en dryg vecka att lösa. Resten av tiden får man således ägna sig åt all den julmat som också skall konsumeras. Samt att öppna alla julklappspaketen. Åja. För min egen del är det väl inte så många paket att öppna så att det behöver ta så lång tid. Tomten har den bestämda uppfattningen att vid min ålder har jag fyllt den så kallade julklappspinalemottagningskvoten för länge sen. Det tar inte många minuter att öppna paketet med den obligatoriska julskjortan. (efterlängtad).

Annars går livet som vanligt här på Tallbacken. Trots det kalla vintervädret på plustjugominus var jag ute på en rejäl tur på sparken. Det var rätt så angenämt faktiskt. Solsken och vindstilla gör sitt till.

Det var en gång en flicka som skulle gå till sin mormor med lite mat. Nä det gjorde hon inte alls förresten. Ha Ha!!

Sluta snylta, ät lite sylta. Hejdå.  Jöran

Av Jöran Lundberg - 12 december 2010 19:44

Jag börjar med en reflektion över livet.Tänk va mycket som hinner utvecklas under en livstid.  När jag föddes för lite mer än 81 år sedan hade det funnits elektrisk belysning i Långviksmon bara ungefär tio års tid Innan dess var det starinljus och fotogen som gällde. Då var man hänvisad i stor utsträckning till järnvägen som kommunikationsmedel även om det också fanns en och annan T-Ford. Trösten var att tågtrafiken fungerade utan några invecklade satellitsystem, även vintertid.

I dag kan man, om man vill, nå varann över hela världen på några få sekunder. På en rad områden har utvecklingen varit rent revolutionerande.

Det kyliga vädret håller i sig så i det hänseendet är det som vanligt.

Jag var till kyrkan i går kväll och lyssnade till Simon Ådal. Hans vittnesbörd och personliga framtoning var mycket stark. Däremot var hans förfabriserade musik och sång inte så mycket i en 81-årings smak. När jag stängde av alla hörhjälpmedel blev ljudnivån acceptabel i mina bullerskadade organ. Budskapet som var väl inbakat i denna kakafoni av ljudupplevelser kunde i varje fall jag inte fatta. Men det är klart; hårddisken är väl så ålderdomlig så den är inte byggd för sådana ljudsorteringstillrättaläggnings-verifieringsfragmenteringsselekteringsuppgifter. Det som var viktigt var i alla fall att det andliga budskapet var klart och tydligt, så det var okej.

I dag, söndag, har KäraHU och jag varit på MILLAS och avätit ett julbord tillsammans med Gunnar  och Gulliann.

Det är så att brorsan Gunnar fyllde 80 år under sensommarn och då lovade vi att vi skulle bjuda ut dem på middag någon gång. Det var mycket angenämt att umgås med dem en stund under gemytliga former. Maten var alldeles superb, som det alltid är hos MIlla.

Det lackar mot jul nu ,vad det nu innebär. Det förstår jag naturligtvis inte. Förr i tiden när man hade "kurkmatta" skulle man ju lacka den, men nu finns det inte mycket att lacka. Men lackar mot jul gör det i alla fall. så det så.

Avslutningsvis ser jag av de många konmmetarerna att det finns en hel del alerta bloggdiggare som läser mina krafsade, rafsade rader. Det är jag av naturliga skäl väldigt tacksam över. Det är väl så med mina ibland inlindade krumelurer som  med den som skulle ge bort en sparstötting i julklapp, hur han än lindade in den i julpapper så syntes det i alla fall vad det var.

Snart är  julmaten på alla faten,  så den stackars saten , advokaten och byråkraten får ta del av halvfabrkaten. Hejdå. Jöran.                                            
                                             

Presentation

Fråga mig

14 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18 19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< December 2010 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ injail med Blogkeen
Följ injail med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se