En gigantisk uppgift.

Den senaste tiden har jag i olika sammanhang konfronterats med en skrälldus av historiska dokument. Både i form av gamla foton men även i gamla arkivsamlingar av större och mindre format. Samlingar som kan utgöra en viktig informationskälla även för kommande generationer.

Det är kanske främst gamla foton som i regel utgör ett svårt och tidskrävande detektivarbete. Mest kanske beroende på att kvaliteten på bilderna inte alla gånger är de bästa. Givetvis lämnar bilderna i gamla fotoalbum inte något i övrigt att önska i den bemärkelsen. Den gamla metoden  med glasplåtar garanterade både skärpa och briljans. Men där är det  hart när omöjligt att identifiera och namnge de olika konterfejen. Då korten sattes in såg man ingen nytta med en sådan uppgift. Alla visste ju vem faster Agda var.

När lådkameran och rullfilmen kom blev fotograferandet mera allmänt förekommande. Men fotokvalitén i regel urusel. Samtidigt som persondokumentationen fortfarande betraktades som onödig. Om man strävar efter att bli gråhårig (vilket jag redan är) skall man syssla med gamla foton.

Men det är en mycket intressant sysselsättning och även viktig för den delen. Rätt vad det är träffar man på något ytterst intressant som  väcker starka känslor till liv, Och även ett gott skratt ibland. Så jag kommer nog att fortsätta dokumentationen i den mån jag orkar och förmår.

I kväll kom jag i samspråk med Ulf Johansson vi en trevlig middag hos Kajsa (Johansson) Lauber. Då rådbråkade vi våra hjärnor till utmattning över ett antal gamla foton han hade i sin mobil. Att identifiera och dokumentera detta persongalleri kröntes dock med en viss framgång vilket vi gladdes åt. Ett bevis på att uppgiften är svår men inte alldeles omöjlig

Från Morkullevägen.

Vädret.

Det har den senaste tiden varit rätt turbulent väder. Det högtrycksbetonade, varma och gassiga vädret har dominerat. Men det har också varit orsak till en del värmeåskväder som tidvis varit rätt hårda. En del blixtnedslag har orsakat en del törningar i en del internetuppkopplingar vilket i första hand har drabbat TV och telefon.

Det senaste dygnet har vi fått del av det regnväder som i vissa delar av landet gett stora mängder och orsakat översvämningar på en del håll. Som vanligt när det kommer lågtryck från söder har vi inte fått så stora mängder. De kommande dygnen blir det mest uppehåll men betydligt svalare.

Pandemin.

Eftersom en betydande del av svenska folket nu blivit färdigvaccinerade är smittspridningen nu på låga nivåer. Men det varnas ändå för den nya varianten (delta) att den kan ställa till trassel framöver. Det betyder att vi fortfarande måste se till att hålla avstånd, renlighet och aktsamhet.

Globalt grasserar också den nya varianten i många länder. Det nämns även att delta kan spridas av redan vaccinerade. I vilken utsträckning detta sker har man inta omtalat.

Strävar efter ett trivsamt liv.

Att bo ensam i en lägenhet kan innebära en viss omställning i min livsföring. Det gäller att finna en daglig rutin som gör tillvaron så omväxlande som möjligt vilket jag tycker börjar fungera. Eftersom det numera inte är lika strikta bestämmelser vad gäller socialt umgänge finns det större möjligheter att göra det dagliga livet mera omväxlande. Att det fortfarande är sommar och sol gör det hela inte svårare. Tvärt om.

Nu på söndag till exempel skall jag göra en dagstur till Björnlandsbäck. Det verkar också som att träffarna med Gubbröran kommer att återuppta efter sommaruppehållet som betyder en god social gemenskap med mycket prat.

Ett flygarminne.

En tur med Tiger Moth.

Under min flygutbildning landade jag tillsammans med min flyglärare på ett litet fält mellan Vindeln och Hällnäs. Det visade sig att där stod ett militärplan från första världskriget med plats i två så kallade sittbrunnar. Min flyglärare och jag erbjöds att ta en tur med maskinen. Iförda kraftiga läderhuvor och skyddsglasögon på gammalt maner gjorde vi en minnesvärd flygning över det Västerbottniska landskapet. Den fyrtioåriga maskinen fungerade alldeles perfekt både i start och landning. Men spännande var det.

Flygplanstypen som användes i första världskrigets senare del brukades under hela trettiotalet och en bit in på fyrtiotalet i  civil tjänst på olika uppdrag. Planet var ett flyghistoriskt mirakel.

Mitt hemlands tuungomål.

Nu var det rätt länge sedan jag på något vis har berört det språk som ligger mig varmast om hjärtat nämligen Björnamåle Kan i någon mån reparera detta med en dikt jag hittade. Den heter 

Hustäven.

För gammalt i tin hadde husa atmosfär.

Man könne känn igen säg utan besvär.

Dä va låkta å os´n bå här å där,

dä varn särskild hustäv,  gösesekär.

Öm man geck görning byn en finen dag

könn man känn låkta åv olike slag.

man könn  å känn kattpisse varstarns överlag.

Å forsvett´n, å fisos´n, de känte å jag.

Varevige gårl hadde en säregen låkt.

Iblan könne låkte gött. Men mest vare nåkt

Iblann frampå kvälln kkönne vara sä tjockt,

vä os´n att de var rakt barockt.

Iblann då dam hadde stekt härskensella

vare sån täv att man köm rakt på vella.

Å. De hänte iblann att hunnuschlingen drella

å gjord sine behov på flere ställa.

Nu för tin äre firnt å städa å borne,

för kvinnfalke ha skure å greja å dorne,

sä skinande blankt att sig himlen förskorne,

den söm vell happå tappå hustäven skorne.

Skiftande information.

Skogsbranden.

Enligt senare uppgifter visade det sig att brandplatsen var söder om Mattarbodum i närheten av en tjärn inne på det vi kalla Gideskogen.

Med hjälp av helikoptrar som vattenbombade området kunde man begränsa elden till en mindre yta. Vad jag kan förstå är den nu släckt och markägaren Holmen skog har övertagit bevakningen.

Varmt och torrt väder

Det varma och torra vädret fortsätter ännu några dar. Thor-Leif och Kristina har varit i Hemsjön ett par dagar eftersom de nu har semester. Då har jag också besökt dem i stugan. Mest har jag suttit på altanen och solat mig i det gassiga vädret. Idag gjorde de en tur med båten ut till Stenön. Då tog jag mod till mig och "hoppade" i båten och följde med. Det var rätt länge sedan jag sist gjorde ett besök där.

Thor-Leif var en sväng upp på myrarna och plockade några liter hjortron. Som de även berättat om i olika media blir det i år väldigt gott om hjortron. Myrarna uppe vid Orrvattnet lyser alldeles gula av fullmogna bär. Det är ett synintryck av stor dignitet. Bäruppköparna runt om i landet vittnar om att det kommer in tonvis med skogens guld varje dag. Fram emot slutet av veckan skall det enligt prognosen komma en del regn. Något som vi välkomnar.

Semestertider.

Vårt område som tillhör Höga kusten upplever en turistanhopning även denna sommar som är rekordhög. Med de erfarenheter som fjolårets anhopning  gav har man denna sommar en mycket mer trimmad organisation. Det innebär att man kan hantera invasionen relativt bra.

Jag har också vissa "semesterplaner" men kommer nog att dröja lite till dess att den största invasionsvågen har planat ut. En tur till Nordingrå och trakterna däromkring lockar mig att besöka. 

Att spendera några dagar i de trakterna var förr ett måste varje sommar. Kanhända blir det då ett besök på Hemsön. Vi får se.

I torra marker.

Enligt Aktuellt, som jag följde i kväll, är det en skogsbrand som härjar mellan Björna och Trehörningsjön. Två helikoptrar är med i släckningsarbetet. Det kan ta något dygn innan branden är under kontroll. Enligt media är brandorsaken okänd,

I skrivande stund har jag inte kännedom om var brandområdet är. Troligen är det i närheten av Trehörningsjö. När jag i kväll åkte från Hemsjön, där jag varit idag, såg jag ingen brandrök. Det kändes heller ingen brandlukt. Det kan eventuellt vara det kraftiga åskväder som härjade i natt som orsakat branden.

Min bror Gunnar omtalade också att den kraftiga åskan slagit ut hans internetuppkoppling. Det innebar att han saknade både TV-förbindelse och den fasta telefonen. Det var den så kallade Rautern som blixten slagit sönder.

I den här tryckande värmen och med de torra markerna är det stor risk att bränder kan uppstå. Men det verkar faktiskt enligt väderprognosen att vi i senare delen av den här veckan skall få rätt mycket regn vilket är efterlängtat.

Eftersom åskvädret dragit vidare upptar jag inlägget.

Lite om Mattarboddum.

Tillhör ådalbyarna.

Mattargodum är en av de äldsta byarna i området. Detta eftersom de första kolonisatörerna kom söderifrån uppför Gideälven. De tillhörde den så kallade jägarkulturen och livnärde sig uteslutande på jakt och fiske. De anlade små boställen oftast vid en fiskrik fors. Byn anlades således vid den som idag kallas Mattarbodumsforsen. Byns namn var till en början rätt och slätt Bodum som betyder boställe.

Efterhand började man mer och mer ägna sig åt att bruka jorden och blev därmed också mer bofasta. Det visade sig rätt tidigt att det var synnerligen frostlänt läge nere vid älven. Det var i stort sett omöjligt att få säden till mognad.

Redan i början av 1500-talet flyttades byn från läget vid älven upp till sitt nuvarande läge vid Holmsjön,

Svåra tider

Byn har under århundrarna upplevt både med och motgång. Så när Erik Kristoffersson i början av 1700-talet kom till byn tog han över en öde by. Den släkten har verkat i byn sedan dess. Min farfarsfar Nils Kristoffersson/Lundberg var var föd d i Mattarbodum. Byn upplevde sin storhetstid omkring 1920 då det fanns cirka 300 innevånare. Sedan dess har antalet dalat men byn har på senare år upplevt en renässans.

Till mina rötter.

Sammankomst.

Idag hade Svenska kyrkan en friluftsgudtjänst i  Mattarbodum i samarbete med byaröreningen. Något som numera blivit en tradition, Sammankomsten gynnades av alldeles perfekt väder. Inte så varmt och gassigt men heller inte kyligt. Det var rätt bra besökstal och mycket fin gudstjänst med mycken sång och förnämligt kort predikan.

Just nu går det ett kraftigt åskväder varför jag kommer att avslut ainlägget och återkommer kanske när det lugnat ner sig