injail

Alla inlägg under januari 2016

Av Jöran Lundberg - 31 januari 2016 22:45

Bloggtorka

I kväll känner jag verkligen hur det sinar i iderikedomens förråd. Jag har varit i Järved hos Thorleif och vi har spelat in lite minnen från forna tider som jag berättat mera för att dokumentera detta. Detta uppdrag har väl gjort att jag känner mig rätt dränerad på idéer.  För att på något sätt vidimera detta hittade jag en dikt från förr som jag nog skrivit i samma känslostämning. Så här lyder den.

Tomgång.

Att fylla en sida med alls ingenting

kan vara en grannlaga fråga

När huvet är tomt och man känner sig ding

då man mist sin berättarförmåga.

 

Kanske skriver man ändå någonting

För att fylla ett oskrivet blad.

Kanhända det blir någon mening med sting

eller en vissen och simpel charad

 

Det är rätt enkelt att stapla ord

som inte betyder ett skvatt

Det är som att gå till dukat bord

där rätterna leker tafatt.

 

Att bringa ett kaos till reda min vän

förmågan hjälper oss till

Det kan geniet ha som på känn

för att göra precis det vi vill.

 

Till sist blir sidan belamrad med ord

för att meningslös mening mäta

Det är som att sitta vid avdukat bord

där gästerna slutat att äta

 

Kanhända har vi uppnått en syfte

med all denna meningslöshet

som beskedlig blanksida lyfte

till saliga höjder och belåtenhet.

 

 

Av Jöran Lundberg - 30 januari 2016 22:25

Varthän bär det hän?

Jag funderar ibland på vadan och varthän. Vilka krafter som styr vårt vardande i den här tiden. De små detaljer som griper in i våra liv och bestämmer dess inriktning. Det är troligen frågor som inte finner några svar i den här tiden. I min samling hittade jag en liten dikt som behandlar just detta ämne som får utgöra substans i mitt filosofiska inlägg. Så här lyder den.

Framtida dunkel.

Min morgondag är ett oskrivet blad

Ett dunkel bortom förnuft

Det är en dag bland dagarnas rad

Blott vansklig schimär och luft.

 

Men hur än det vankas och hankas

Skall den väl komma ändå.

Om det än kinkas och klankas

Är den ändå nära på.

 

Men intressant skall det nog bliva

att se hur min framtid skall bli

Man kan ej den gåtan fördriva

Och vad som sig döljes däri.

 

Därför måste jag fortsätta leva

av pur nyfikenhet omstyr.

Blott för att famla och treva

efter den dag som i morgon gryr.

 

Och efter den dagen jag finner en ny

som gyllene pärlor trädda på band

Där dunkla dagar dristar att gry

för att forma mitt liv efterhand.

 

Men om det ändå blir ett slut

på min vistelse här uti tiden.

Jag möjligen får vila ut

efter prövningen, larmet och striden.

Av Jöran Lundberg - 29 januari 2016 23:00

En väderkommentar..

Under eftermiddagen i dag fick vi ett antal centimeter snö. Men eftersom det var plusgrader i luften har det  mer och mer övergått i regn. Det verkar på prognosen som om det inte skall bli nämnväd kyla under natten. Jag har ine röjt hela planen i kväll så jag hoppas att det inte fryser till alltför mycket. Det finns då risk att det blir svårt att röja färdigt i morgon.

Det är avsevärt lättare med uppvärmningen nu när det inte är så kallt. Det finns ibland risk att det blir för varmt inomhus.

Med det finns det anledning att inta sänglge för att samla krafter för ytterligare snöskottning i mogon bitti, så därför:

Gonatt och gomorron

Av Jöran Lundberg - 28 januari 2016 23:12

En främling.

Jag mötte en främling på vägen

En vandrare enslig och grå.

Han var så blyg och förlägen

När vi möttes en gång vi två.

 

Jag ställde en närgången fråga

Vem är du? Vart går din färd

Det var som en flämtande låga.

Ifrån en mystisk värld

 

En konstig fråga kan vara

som en främling ej kan förklara

en nemesis försökt besvara

med tankar omedelbara.

 

Men han gav mig sitt ärliga svar:

En del av din ande jag har.

Har också din själ i förvar

styrker  den alla dar.

 

Den låga som en gång har brunnit

med tiden nästan försvunnit

men något högre du funnit

ty en slutig seger du vunnit.

 

Så skall du mot evighet gå

blott för att en gång få

den gåtans lösning förstå

och saliga höjderna nå

 

 

 

 


 




























































Av Jöran Lundberg - 27 januari 2016 21:49

En minnesdag av sorg.

27 januari samlas människor över hela världen i en årlig manifestation. Det är den internationella minnesdagen för Förintelsens offer – samma datum som förintelselägret Auschwitz-Birkenau befriades 1945. 2005 deklarerade FN denna dag som internationell minnesdag. Sedan 1999 har det varit en nationell minnesdag. Det är en dag då vi hedrar minnet av alla som mördades under Förintelsen och en dag för alla som vill uttrycka sitt stöd för alla människors lika värde.

Det är alltså 71 år sedan befrielsen vid Auschwitz-Birkenau och i dag är det bara ett fåtal människor kvar i livet som var med den dagen. Sedan dessa ögonvittnen har tystnat finns det inte någon som direkt kan vidimera händelseförloppet. I och med detta blir förintelsen och dess förlopp en historisk händelse. Då är det angeläget att man genom att varje år den 27 januari sätter fokus på denna enorma tragedi för att den inte skall falla i glömska. Det finns krafter i dag som vill påstå att detta gigantiska brott mot människors lika värde aldrig har hänt. Liksom att rashat och främlingsfientlighet på nytt växer sig allt starkare. Det är en skrämmande utveckling.

Det som oroar mig allra mest är att det otyglade våldet och dessa förintelseliknande omständigheter finns i vår värld även idag. I en rad länder existerar våldet och hatet i stort sett lika ohämmat och fruktansvärt som under förintelsens dagar. Dessutom ser man inte någon ände på dessa fruktansvärda förbrytelser. Om man tar Syrien som ett exempel bland många så är det landet lika demolerat och förstört som Tyskland var 1945. Utan att omvärlden reagerar nämnvärt. Människorna har ”deporterats” till enorma flyktingläger där förhållandena är lika miserabla som i de forna koncentrationslägren. I stället för en dusch i gaskamrarna går många av dessa flyktingar en för tidig kvalfull död till mötes. Även dessa människor kanhända är värda en minnesdag.

Av Jöran Lundberg - 26 januari 2016 21:48

Kanske på väg upp?

MODO lyckades besegra Djurgården med 4-1 och kliver sakta uppåt i tabellen. Sakta men säkert närmar man sig de andra bottenlagen. Det är bara att hoppas att den positiva trenden håller i sig.

Äntligen har också den extrema kylan bedarrat och vi får uppleva ett lite angenämare vinterväder. Här uppe på Tallbacken har det faktiskt varit plusgrader större delen av dagen. Det var så fint att jag var ute en sväng med skotern trots att det inte är så mycket snö. Det blir ju att begränsa färderna till gynnsam terräng.

Snart har vi avverkat första månaden på 2016, den månad som bjudit på sträng kyla vilket har inneburit intensiv vedeldning. Det verkar på väderprognosen som att det inte skall bli fullt så kyligt den närmaste tiden. Någon snö i större mängd verkar mant heller inte avisera. Vi får väl se hur utfallet blir.

Gonatt och gomorron,

 

Av Jöran Lundberg - 25 januari 2016 22:20

En återkommande åkomma jag vill återkomma till

Vinterkräksjuka och liknande anfäktelser brukar härja rätt friskt den här årstiden. En del försöker undkomma den så att säga sprutmässigt. Ibland blir de hjälpta och ibland inte. I min blogg i kväll vill jag uppmärksamma företeelsen genom en liten nyskriven dikt som heter, rätt och slätt:

 

Rännskita

 

Na Hervor kännt säg int sä kry

hon hadde fott rännskita

nästan sä hon velle spy

å att dä ständet velle strita

när de verklet köm te krita.

 

Då äre bra vän toalett

där man lätt fo lätte fara

igörning röre rätt å slätt

int äre dänne nat å spara

öm man live ska kön klara

 

Då magan inte ä iorning

då äre inte som de ska

då hjälpe inte vä nån smorning

då äre bara dell å ha

tölamoe dells dä bli bra.

 

Nä dänne söm jäg nu beskreve

kallese på rektet språk för Diarré

int kan jäg begrip hörr dä ha bleve

för rännskita ä just va dä e

Sä äre sä bra vä de.

 

Iblann sä brukese ett annat orl

Då kallese ”spyfare”.

Men dä ä samma krämpa söm o fjol

blann allte falk ömkring ha fare

dam va sä sjuk sä: Gu bevare.

 

Bäst äre då att hall säg frisk

Å inge far utsätt säg för

inte ta nån enda litn risk

att magafare dell däg gör

att du känn däg söm en slör.

 

 

 

 

 

 

 

Av Jöran Lundberg - 24 januari 2016 22:27

Vi är alla invandrare

Vi slår oss för bröstet och påstår med viss emfas att vi tillhör urbefolkningen. Men så är inte riktigt fallet. För ett antal tusen år sedan drog sig inlandsisen tillbaka på grund av en enorm global uppvärmning. Den lämnade efter sig ett jungfruligt glest befolkat land. I det skedet inträffade en massiv folkomflyttning från kontinenten, företrädesvis germaner, som succesivt erövrade hela landet. Det var den så kallade bondekulturen som då etablerade sig jämsides med same- och jägarkulturen. Ungefär vid år 1 i vår tideräkning har man beräknat befolkningstalet till cirka 100. 000. Det var först under 1800-talet befolkningstillväxten tog fart. Detta beroende på en lång period av fred samtidigt med bättre hygien och kosthållning. Detta resulterade i en viss överbefolkning som orsakade en massiv utvandring, företrädesvis till Amerika. Innan industrialismen slog igenom fullt ut och skapade arbete åt det ökade befolkningstalet.

Nu har vi givetvis så många generationer bakom oss så visst kan vi känna oss som om vi tillhörde Sveriges ursprungliga folk. Så kan vi känna oss trygga vid den tanken och tillsammans med alla ”nysvenskar” bygga ett ännu mer utvecklat land. Det kan ta en tid, men jag tror att det inte är en alldeles omöjlig uppgift.

Gonatt och gomorron.

 

Presentation

Fråga mig

20 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
        1 2 3
4 5 6 7 8 9 10
11 12 13 14 15 16 17
18 19 20 21 22 23 24
25 26 27 28 29 30 31
<<< Januari 2016 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards