injail

Alla inlägg under april 2018

Av Jöran Lundberg - 30 april 2018 23:00

Här kommer bilderna


 

Minibrasor vid kyrkan vämde i vårkvälen

 

Många hade samlats


Av Jöran Lundberg - 30 april 2018 22:57

Valborgsmäss.

Att vaka in våren på valborg är en lång tradition. Ja nästan lika länge som Långviksmon har existerat. Och nästan lika länge har den firats md brasa på ”Kammen”, sandåsen som höjer sig över bygden. Dock icke så i år. På grund av den sena våren och den myckna snön firades det med minibrasor nere vid Missionskyrkan. I övrigt var programmet i stort sett traditionellt. Ett program som sig bör tillrättalagt för att attrahera ungdomen. Kära hustrun och jag var med till en bra bit in på kvällen innan vi tyckte det var dags att bryta upp. Det var väldigt fin väder med en strålande solnedgång. Försöker illustrera med några bilder och givetvis en dikt.

Vallersmäss.

För i tin då hadde smopajka allten

 förninga vä säg på vallermäss

Då sku dam vaka ända te mararn,

å då skulle räcke dell dess.

De varn en bulle ån kakke

 å kanske ´n smargås å nalta mjalkchokla

Å då dä vort kallt på natta

 å hörvlet då vare bra å ha.

Å vakagötta skull man ha,

kanske nån enke polkagris

Att fira vallersmäss ja,

dä va bra på alle sätt å vis.

 

Av Jöran Lundberg - 29 april 2018 21:36

Känd från radio och TV.

Under sin levnad kan det hända att man får olika titlar och bemärkelser. Nu har jag av Sveriges television blivit utnämnd till ”Sveriges äldsta kandidat till riksdagen” i årets val. Av den anledningen ansåg dom det nödvändigt att uppmärksamma detta med ett inslag i deras nyhetsutbud. Så i kväll sändes reportage i både Rapport och Västernorrlandsradion. Det var ett ”hemma-hos-inslag som jag själv tycker var rätt OK.

Utöver att det kan åstadkomma en viss uppmärksamhet är det väl också ett bevis på att även äldre personer kan vara till lite nytta för andra på olika sätt. Detta naturligtvis under förutsättning att man är fysiskt och mentalt aktiv.

Just nu ringde Sveriges radio och ville att jag skulle vara med i deras morgonprogram 06.40 Det kan vara intressant att höra vad det blir av det.

 

 

Av Jöran Lundberg - 28 april 2018 22:38

Simon å björnamåle.

Jag ägnade mig åt björnamåle en stund häromdagen. Bläddrade i det kompendium om björnamåle som min gode vän Simon Mattebo sammanställt. En veritabel guldgruva med ord och uttryck på dialekt. Då kom jag åter att tänka på att sorgen efter någon man hållit av den domnar och tynar bort så småningom men saknaden den är kvar. Då och då ställer man sig frågan varför livet skulle sluta så fort. Vi hade ju en del gemensamt att färdigställa. Då slår det mig att vi inte har något mandat att råda över liv och död. Och när blir man egentligen färdig med livet. Det kommer nog alltid att finnas något ofullbordat. I saknaden kan det också finnas inslag av egoism eftersom man reser sig mot det oundvikliga. Men saknaden bara finns där hur det än ter sig.

Varje människa lämnar efter sig vissa specifika egenskaper som bränts fast i ens minne och som särskilt pråglade dennes karaktär. Vid Simons bår hade jag skrivit et prosadikt som i någon mån återger denna känsla. Här är den, naturligtvis på dialekt:

N´Simon, sôm jäg minns´n:

Gôrnsten………..

Obönnen…………….

Jeren……………

Sekasam iblann……….

Tokrolen…………..

Tråddes………….

Agasam……………

Ilisten………………

Göttetommekär………………

Sang…………………..

Farbersam……………….

Bårte………………..

 Omestlen…………………

Jäg saknen!

 

 

Av Jöran Lundberg - 27 april 2018 21:51

Vårt land.

Med hänvisning till det jag skrev i gårdagens blogg om många mer eller mindre förvirrade flyktingar som söker finna en fristad i Sverige, vill jag än en gång berätta om vilket fantastiskt land vi bor i. Det är ett land med rika tillgångar av skilda slag. Inte minst alla fina ungdomar med ambitioner. Dessa som skall bygga vårt land vidare och skapa den framtid som förhoppningsvis blir gynnsam för Sverige.  I den processen kan även våra nysvenskar vara involverade. Då är det av allra största vikt att vi förmår att ge dem den miljö som på olika sätt kan stimulera till ett kreativt liv.

Det är lätt att destruktiva krafter formar budskap som leder till negativism. Då är det nödvändigt att vi alla sprider en positiv anda omkring oss. Och att gemensamt finna en gyllene väg framåt. Det är väldigt lätt för många att kvirra och klaga på minsta småsaker. Med åsikten att det är de andras fel. Att allt är pest och pina. Vi måste då kanske erinra oss att allting inte är endera svart eller vitt utan att vi befinner oss i den verklighet av gråtoner vi troligen själva skapat. Vi kan nämligen alla på värt sätt bidra till en ljus framtid om vi agerar solidariskt.

En dikt får än an gång hylla vårt fantastiska land:

Vårt trygga Sverige.

Hur skön den är vår fosterjord

ej helt beskrivas den kan med ord.

Om man än vandrar i syd och nord

blir rikare fråga inte förspord

ty den är som av himmelen gjord

som skönaste rätt på rikt dukat bord

 

En natur som är fylld av ljuv poesi,

miljö med förtrollande skönhet däri,

bräddat av mystiskt och trolskt feeri,

visar omkring oss ett ljuvt sceneri,

som eggar oss till skön eufori,

skall i vårt hjärta för evigt förbli.

 

Därtill ett mycket fagert land

Med flödande ljus kring sjö och strand

skapad den är av hans mäktiga hand.

Förtrollande dager vid havets rand

Solljus kust med lenaste sand

sätter vårt sinne i häftig brand.

 

Ej tryggare plats på jorden vi har,

Med riklig gemenskap så skimrande klar,

där uppriktig kärlek till nästan finns kvar,

Och dunkla meningar finner sitt svar,

sprider en känsla så underbar,

som sparas i hjärtats dunkla förvar.

 

 

 

Av Jöran Lundberg - 26 april 2018 23:06

Integration.

I kvällens aktuelltsändning var fokus riktad mot nyanländas anpassning i det svenska samhället. Något som under rådande förhållande är en mycket svår fråga att hantera. Detta på grund av att man tillåtit långt större antal flyktingar att komma till vårt land än man haft och har förmåga att hantera på ett humant sätt. Man borde således slagit till bromsen mycket tidigare. På senare tid har dessutom flyktingar med mycket låg social status anlänt vilka tarvar större resurser vid integrationen. På grund av dessa, och en rad andra hinder, kommer arbetet med anpassning till samhället att ta både tid och kosta multum. Det kan vara en gynnsam faktor att högkonjunkturen består i Sverige och utomlands som helt klart underlättar anpassningen. Att begränsa flyktingströmmen är därför en angelägen uppgift. Samtidigt som man intensifierar insatserna för integrationen.

På lång sikt tror jag att nysvenskarna kan komma att bli en viktig resurs för landet. Då syftar jag i första hand på behovet av arbetskraftsinvandring. Det kan därvid vara ekonomiskt försvarbart att bygga på de nyanländs utbildning och kompetens. Jag förordar också inlärningsplikt för språket som i så fall skulle gälla för alla nyanlända. Då måste det också skapas förutsättningar för detta.

Vi kommer förmodligen att under en längre tid hantera en viss ström av flyktingar så länge som vår omvärld ser ut som den gör. Men vi måste inse att vårt land måste föra en mycket restriktiv flyktingpolitik. Mest av humana skäl.  Därför måste alla länder vara lika delaktiga. Jag vid min ålder kommer nog aldrig att få uppleva den slutliga upplösningen.

Av Jöran Lundberg - 25 april 2018 22:21

Makabert.

Efter en lång rättsprocess har nu domen fallit mot Peter Madsen. Ubåtsmördaren. Han döms således till livstids fängelse, en dom son inte är så vanlig i Danmark. Det är förmodligen så att två graverande omständigheter har varit en tung belastning i fallet. För det första att rätten fastställt att han planerat gärningen genom att till ubåten ta med sig föremål som sedan använts vid dådet. Det har också kunnat fastställas mordets bestialiska förlopp. En försvårande omständighet anses också vara att det bevisats att han sökt locka till sig andra kvinnor innan Kim Vall accepterade det besök som slutade så ödesdigert för henne.

Man kan ju som amatör bara spekulera om vilka krafter som driver en människa till sådana bestialiska gärningar. Det verkar i alla fall att på något sätt onda drifter fått överhanden över det sunda förnuftet. På så vis har den omänskliga gärningen troligen blivit något njutbart.

Sista ordet har ju inte blivit sagt i saken eftersom domen kommer att överklagas. Det innebär med största sannolikhet en ny långdragen rättslig procedur. Med en helt ny sammansättning i domstolen. Det kan därför bli intressant att följa fortsättningen.

Av Jöran Lundberg - 24 april 2018 22:20

Skallgång.

Det är många så kallade pessimistkonsulter som ständigt basunerar ut budskapet om att landsbygden är död. Men de vet inte hur fel de har. I varje fall vad gäller Långviksmon. Här är det verkligen livfullt överallt. Var som heslt och när som helst i vårt samhälle blir man ständigt uppmärksammad och påpassad. Detta oavsett vilken tid på dygnet det än är. En hel del av de boende räknar det som en trivselfaktor medan en del andra har en ljummare inställning till fenomenet. Någon enstaka individ med nerverna på utsidan tycker till och med att det en aning skräckfyllt. Men det är i regel sådana som inte riktigt har uppfattat vad det egentligen rör sig om.

Låt mig beskriva hur det kan låta under en vandring omkring i vårt lilla samhälle. En stillsam promenad en ljummen vårkväll. Jag har inte mer än kommit ut ur huset förrän symfonin sätter igång så det ”skallar” omkring nejden. En formlig kanonad av ekande ljud ockuperar mina åldriga hörselorgan. Sedan passerar jag två kvarter under skräckfull tystnad då det åter sätter igång. Då uppmärksammas man av en nestor som praktiserat sin fanfarism under oherrans många år. Det har nu gått så lång tid att man liksom vant sig varför man har lättare att slå dövörat till. Ett sådant har jag nämligen. Efter att ha passerat ytterligare ett kvarter träffar man på någon som närmast liknar Orfei Drängar. Förstås med den skillnaden det är frågan om missljud å det grövsta. Genom nejden ”skallar” åter en hop av röster som man tror kommer från himlens serafer men produceras enbart av illa samordnade fyrbeningar.

Efter detta inställer sig igen en stunds tystnad innan det är dags för en ny atonal konsert. Något som återkommer frekvent under den fortsatta promenaden för nå en succéartad final vid hemkomsten. Jag anser, och det med rätta, att sådana inslag i samhällsbilden är till för att förstärka landsbygden möjligheter att överleva som den skallande fossil den vill vara.

Gonatt och gomorron!

Presentation

Fråga mig

20 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
            1
2 3 4 5 6 7 8
9 10 11 12 13 14 15
16 17 18 19 20 21 22
23 24 25 26 27 28 29
30
<<< April 2018 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards