Alla inlägg under juni 2017
De hädangångna.
Vi på Tallbacken har ansvar för att pryda några gravvårdar med blommor vid Björna kyrka. Därför besökte vi i kväll kyrkogården för att ansa och vattna dessa blommor. Det var för övrigt en fantastisk fin sommarkväll. Gravplatsen i kvällssolens trolska ljus förmedlade en stämning av ro och stillhet. Vid sådana tillfällen kan jag inte undgå att tänka på de hädangångnas olika livsöden. Hur omständigheterna format deras livshistoria. Många gravstenars inskriptioner har namn som väcker floder av hågkomster.
Rätt nära gravvården över Sivs föräldrar fanns tidigare en gammal mossig oansenlig liten gravsten. Den är numera borttagen eftersom ”gravrätten har återgått” som det så krasst heter. I den numera omarkerade platsen ligger kvarlevorna efter ett par makar som ägde ett litet torp i Långviksmon. Dessa livsöden är för mig ändå så fascinerande att jag har tillägnat dem ett eget lite epos.
Med ett visst mått av vemod lägger jag det kväll till min blogg. Lyder som följer.
Eval.
En fattig torpare var han
Slet med sin karga jord
Men en envis rackare var han
för sin utkomst. Och mat på sitt bord.
Myrens starrhö var den äring
hans knivskarpa lie mejade av
Vart litet strå blev näring
fattigmansgröda den gav .
Hans Anna stod vid hans sida
delade omsorg och slit
Att snåla och spara och lida
var hennes grannlaga nit
Han hade ett talfel sen barnsben
talet var klanglöst och stumt
Så ess-en blev suddiga t-en
Och språket besynnerligt dumt
Men att ansa och vårda sin lott
var dag i sitt anletes svett
Det var den uppgift han fått
vår Herre just så det berett.
De betraktades lite som fån
fattiga hjon som de var.
Ibland var de utsatt för hån
och drabbad av spe många dar.
Men de plöjde sin väg genom livet
rakryggad gick deras gång
arbetets lust var dem givet
även när dagen blev lång.
Och han bar sitt liv med heder
fast ryggen blev krokig och böjd
till ro och hugsvalan det leder
ty han var med livet förnöjd.
Det var inte många vid griften
vid avsked av två fattighjon
De taltes om livets skiften
om vila vid himmelsk tron.
Det taltes om slit och armod
Om livsdagar fattiga grå
Men det taltes också om jämnmod
Och om soliga dar likaså.
De levde sitt liv vid fattiga borden
torftig var deras harmlösa lott
en torpares liv här på jorden
en fädernas fläkt blev det blott
När arvet sen skulle delas
och räknas vart enskilt fång
Ingenting skulle felas
av det som samlats en gång.
I skåp och i lådor man fann
gömda sedlar i mängd
där saknas ej medel minsann
som sparats i tidens längd.
De tillhörde ingen orden
fick heller ingen medalj
Men deras liv här på jorden
blev ändå en märklig batalj.
Kärrsjökonferensen.
Hoppets stjärna och Tältmissionen (Numera 100% liv) anordnar den här veckan sin årliga konferens. KäraHustrun och jag besökt kvällsmötet. De som stod för programmet var Frank Ådal tillsammans med en grupp sångare och musiker. De påannonserade att det skulle bli en rapsodi på lovsånger men på ett annorlunda sätt. Och nog var det annorlunda. Framförandet vill jag klassa närmast som hårdrock. Lovsjungandet passade nog för en lite yngre publik. Således inte för den menighet dominerad av pensionärer som infunnit sig i kväll. Kanhända är det ändå rätt och riktigt att trampa upp nya stigar emellanåt. Och plöja nya fåror.
Frank Ådal var ledare för lovsångskonerten.
Karin och Jonas Öberg med komp skanderade Frank Ådal
Bandet var för kvällen förstärkt med blåsare från Öviks Big Band
blogg.
Stugan vid Hemsjön.
Under eftermiddagen i dag gjorde jag en kort visit vid vårt underbara fritidsställe vid Hemsjön. Det var en tid sedan jag varit i tillfälle att vistas där. Det var sig likt. Jag gjorde eld i spisen och relaxade en stund ute på altanen. Tog också några foton som visar vid det här laget rätt välkända vyer. Försöker i möjligaste mån återge dem i min blogg.
En vy utöver sjön i sommarskrud.
Stugan med altanen i bakgrunden.
Interiör från den nyrenoveade storstugan.
Mina egenkonstruerade och egentillverkade utemöbler
Kvarndag:
Nu till lördag 1/7 anordnar Björna hembygdsförening en kvarndag vid Lockstatorps skvaltkvarn. Mellan 11.00 och 15.00 blir det en rad olika aktiviteter vid kvarnen som är igång. ”Skogsfalke” står för musikunderhållningen. Servering av kornmjölsgröt på nymalt mjöl från kvarnen med tillbehör av mjölk och lingonsylt. Man kan också köpa nygrillade hamburgare m.m
Det är skyltat från 352-an både söder och norr ifrån. Följ skyltarna så hittar ni till Lockstatorp. Välkomna till en fin gemenskap vid kvarnen.
Bifogar en nyskriven dikt som heter;
Kornmjölsgröt´n.
Na Edla ver´n baddar på kok finen kormjölsgröt
Tjvagan geck sömmen vöderkvarnsvinge.
Gröt´n blev slet söm´e bånarsel
Inge tjicker där int.
Kvarnen år i fullgott skick efter renovering för några år sedan '
De ursprungliga kvarnsenarna och tillmatningen är orginal sedan de byggdes 1850.
Kaffe, kokt över öppen eld srveras också.
Ordlista på mål. (Facit)
Dags att testa några olika ord ur den digra ordlistan upptagande dialektala ord ur Björnamåle.
Midsommarrapsodi.
Åter tillbaka på Tallbacken efter midsommarfirande med ”Klanmöte. Vädret var väl inte det allra bästa med regn både på midsommardagen och på söndag. Midsommaraftonen var det rätt hyfsat väder med solsken och någorlunda varmt. Gemenskapen gick helt i traditionens tecken även om vi inte kunde vara ute så mycket. Midsommardagen besökte vi Vännäsby och Bodil och Anders Johansson.
I avsaknad av dator har jag inte kunnat blogga tidigare vilket ni fär ha överseende med.
Fädernegården i Björnlandsbäck
En del av mötesdeötagarna.
Tre systrar.
Bilden visar syskonen. Alice, Per-Olof, Siv, Rune och Ingrid.
Vi gjorde också ett besök på motormuseet i Vännäs där vi träffade denne ryske pilot.
Midsommar.
Årets ljusaste tid med sol nästan dygnet runt. Då är det gott att leva och ta vara på nuet. Även om den verkliga sommarvärmen inte infunnit sig här på Tallbacken. Det blåser rätt svala nordliga vindar som känns nariga och inverkar menligt på trivselfaktorn. Det har också regnat lite av och till. Även om det är behövligt med regn emellanåt förväntar man sig ändå en hel del solsken den här tiden.
Vi kommer traditionsenligt fira midsommar i Björnalandsbäck vid det årliga ”klanmötet”. Även i år kommer släkten att samlas på den uråldriga fädernegården för en trivsam samvaro. Även om det glesnar i leden känns det angeläget. Visserligen kan det till äventyrs inverka menligt på mitt bloggskrivande men det kanske fixar sig. Får jag bara tag i en hanterbar dator kan det nog ordnas.
Också i år kommer jag att bifoga den traditionella midsommardikten som i sin karghet ändå beskriver allt:
Sommarsolstånd.
Om midsommarn sa´n Kalle
Nu går´e at annerhalle.
”En riktig kleptoman”.
Jag hörde en gång en äldre person som uttryckte sig berömmande om en annan man med följande ord: ”Han är verkligen duktig, en riktig kleptoman”. Med det har jag osökt kommit in på kvällens bloggtema. Det är nämligen så att av en granne ficka jag i dag låna en Örnsköldsviks Allehanda daterad Måndagen den 27 december 1943. Förutom en handfull reportage från det pågående kriget fanns också en intressant artikel om en man som troligen kan tituleras kleptoman. Förutom denna böjelse utgav han sig också för att vara religiöst intresserad varför han besökte olika gudstjänstlokaler. Under juldagsmorgonen hann han besöka både Betel och Filadelfia men lämnade julottorna en stund innan de var slut och tog då med sig diverse ytterplagg från det obevakade kapprummet. Denna verksamhet pågick en tid då det ofta försvann olika prylar.
Saken polisanmäldes så småningom och efter en tid kunde man haffa gärningsmannen. Dåtidens poliser hade nämligen den ambitionen att sätta fast tjuvarna. I dag hade polisen i liknande situation bara författat en halv A4-sida i hummande ordalag som avslutats med orden: Ärendet avskrivet!
I alla fall så togs mannen in för förhör och trots att han blånekade kunde han, bland annat efter husrannsakan, överbevisas och ställas inför rätta. På den tiden hölls rättegångarna fortfarande på ort och ställe och inte som idag i Örebro eller Varberg. Domare vid rättegången var häradshövding Gustav Beling, en man som min svärfar Oscar Andersson som nämndeman var mycket bekant med. Efter en lång palaver i rätten fick han sin dom. Men skam den som ger sig. På hemvägen gick mannen in i kapprummet och tog med sig häradshövdingens dyrbara ytterrock.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | 4 | ||||||
5 | 6 | 7 | 8 |
9 | 10 | 11 |
|||
12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 | |||
19 | 20 | 21 | 22 | 23 |
24 |
25 | |||
26 | 27 | 28 | 29 | 30 | |||||
|