Under anständighetens gräns.

Nog bukar våra valdebatter i Sveriges television vara lite röriga ibland med en viss risk för att man avbryter varandra och faller in i talet. Men den gångna nattens amerikanska motsvarighet hade inga anständiga gränser. Inte ens när debattörerna hade så kallad "egen tid" kunde man hålla sig till ordningen.

Trots ett väl strukturerat upplägg, där det var bäddat för en sund och välordnad dialog, körde man gång på gång i kaosdiket. Det riskerade i att tittarna, cirka 80 miljoner, i stort sett missade budskapet. Jag kunde heller inte utröna vad de talade m vid att flertal tillfällen. Men Amerika är Amerika och det är väl så här de vill ha det.

Vem som vann och vem som förlorade debatten är jag inte kapabel att bedöma. Vad jag däremot lade märke till var att Trump var en mer utpräglad "bed loser" än Biden. Skulle Joe Biden vinna valet vet man inte vad som händer.

Villa i hörnet Spovstigen-Ugglegränd.

Sista villan på översidan av Spovstigen.

Bärplockaren.

Si hörr han bär säg åt. Te lingonrise, vä gamberna. Stöpplet å vrangt, sä illa dä låt,

han könn fäll int annelensch merna,

Menbära är ti hinken dä ändå kan bli. Öm han ä jeren å väldans sä envis.

Fast dä ä ett väldans besmi å fo ne gå lätt på na vis.

Men bära ä fögan gött å ha, då vinterdaga bli lang.

Men dä ä no rakt söm de ska va, i alle sorts sammanhang.

Sä han fortsätt å gå däri rise, hörr vrinket å vrångt dä än är.

Fö han tänk på ne hänn vise: Dä ä fäll söbben å nåppe na bär.

ä ä bra för krappen å berna, ä för bära söm å gött å ha

Sä därför vell jäg fäll merna, nåppe bära ä fögan bra.

Lina Stav vår pastor i Långviksmon och Trehörningsjö.

Samgåendet mellan Pingstförsamlingen i Trehörningsjö och Equmeniaförsamlingen i Långviksmon innebär en stor verksamhetsmässig förändring. Något som vi tror skall bli till gagn för båda orterna. Redan nu har vi anställt en ungdomsledare på deltid som skall starta barn och ungdomsarbete i Trehörningsjö. Samtidigt är det en stor utmaning att administrera en effektiv närvaro i området. Men vi är optimistiska och tror på framgång. Det har då stor betydelse att vi har en relativt ung pastor, Lina Stav, som med full entusiasm går upp i sitt arbete.

Idag celebrerade hon sin 40-årsdag genom att ha öppet hus i missionskyrkan Långviksmon. Mellan klockan 15 och till cirka 18-tiden var det många som besökte kyrkan för att uppmärksamma hennes jubileum. Den stora festen vill jag i mitt inlägg i kväll kombinera med ett bildcollage från tillfället. Håll till godo.

Lina hälsar välkommen

Många kom till festen

Alla verkade trivas vid Linas öppna hus.

Det serverades olika former av förtäring. Även kaffe och tårta.

Alla åldrar möttes till festen..

Festen avslutades med en andakt

Vår pastor Lina Stav i sin rätta miljö  

Då´n Felix tog på säg härdaskostymen.

N´Felix hadde länge föndera på å ta säg dell körka på nan förättning. Ättersöm han visste att de va utlyst gudstjänst´n klocka elva på söndasförmeddan sä stegen opp tidit på mararn å tjvätte säg å raka bort skägge å jorl säg fin te härdaskostymen.

I goen ti togen cykeln för å ta säg n dän halvmiln de va te körka. Han gillere opp na klänyper ti böxberna för att int dam skull fassne däri cykelkeja. Han hadd ju bra vä örken ättersöm han va ti halärbete varevige dag. Sä dä tog int nan langen stann förn han va framme däppå körkbacken. Dä va bra mange söm hadde samles för å höre hörr präst´n rejorl säg då han mässä å predike. Ha observere att na Alma va lava kvinnfalke utanför körka. N´Felix hadde jussum goaktena öga för na Alma dä va nästan sä damm kön betraktes söm fästefalk. Jäg mast no försök å frie della snarest. Törhanda redan i dag öm jäg fo tag i na.

Gusstjänst´n va sekasam å langt utdragen. Präststackarn hadde en langen utläggning öm hur vektet de va att tränge säg fram dell nådatronen för å kömma at den rätta tron. N´Felix samne nästan på en gang å vakne int förn präst´n sa amen. Då dam hade sjönge slutpsalmen å gusstjänst´n va slut titten Fingal över falkhopen för å si ätter öm han skull fo tag i na Alma. Å för sanning sto hon int bara i närheten. Sä han jeck fram å hälse å na. Du skull si va na Alma blev fejen oppi syrna. De sörntes hur gla hon ble. N´Felix tog mo dell säg å frågte öm int dam skull kön faljes på hemvägen. Na Alma sa att egenteligen hadde na löva jäntsällskape att falje dem men de skulla strunta i. Dam feck klara säg sjalv.

N´Felix föndere å föndere hörr han skul vara sä fo dell n´dänn frininga. Sola skinte å dä ble värmt så då dam hadde kömme n´bit sä sätte dam säg på n´stern breddavä vägen. Då dam såt där ti solskerne sä tänkten Felix, nu eller aldrig. "Hörrdu Alma. jäg ha länge tänkt fråg däg öm en sak, skull du kön tänk däg vara gift vä mäg?" " Va ä ju ändå nästan söm e fästespar. Då svara na Alma: "Jäg ha länge gått å vänte på´n dänn fråga sä jäg svara JA". Å du skull si va fejen n´Felix ble oppi syrna! "Då far vä snarest dell stan å köp ringa, sä vä bli e rektete fästefalk". Å sä  beve bestämt.

Hjärte tog glädjesprång ti bröst på´n Felix då han tog å säg härdaskostymen å bytte te ärbeskläa för å fara ti lagårn å môcka äla önna koern. Å han tänkte att de va en välsignad gusstjänst i da även öm jeg sövde mest hele tin.

Vatten.

För några dagar sedan var det ett inslag i Rapport som berörde mig oerhört. Man visade en fattig libanesisk kvinna med ett tvåårigt barn som dog i hennes famn på grund av avsaknad av friskt vatten Hans död orsakades av en kombination av törst och svält. Kvinnan var helt uppgiven eftersom hon saknade möjligheter att förhindra hans plågsamma död.'Denna oerhört hopplösa situation delar han med 3,1 miljoner andra barn varje år.

Det som visades är således inte något unikt fall utan sker stundligen och dagligen runt om i vår värld. Bristen på friskt livgivande vatten leder tyvärr allt oftare till en utdragen plågsam död. Komplicerade miljöförändringar leder samtidigt till omfattande svältkatastrofer. Dessvärre är det också så att det kan inte skönjas någon förändring till det bättre. Tvärtom är det så att det verkar bli allt mer kaosartat.

Varje gång vi fyller våra matkassar på affären eller häller upp ett glas livgivande vatten borde vi sända mer än en tanke  på alla de områden runt om vårt klot där betingelserna för ett fullvärdigt liv helt saknas. Och jag ser heller ingen slutgiltig lösning som kunde förändra det hopplösa förhållandet. En sann och öppen demokrati som eventuellt på sikt kunde medverka till en förändring finns tyvärr inte. Därtill är människan alltför egoistisk och stridsbenägen. Det finns till exempel många land i  Afrika som är oerhört rika på naturliga tillgångar som kunde vara ett  medel att bygga ett välstånd på. Men som i stället göder en korrumperad och egoistisk maktelit.

Visst skriver vi alla under på att en förändring till det bättre kunde vara berikande för oss alla. Men tyvärr verkar det fortfarande vare endast en döm.

Ytterligare en modern villa på en standardstomme. Enfamiljshus.

En missad blogg i går på grund av resa. Var i Björnlandsbäck. Hoppas att det inte ställde till allt för mycken förtret.

Neurosedyn.

Den globala pandemin orsakad av coronaviruset covid 19 har drabbat praktiskt taget alla länder världen över. Vissa områden har sargats synnerligen omfattande. Även om vi i Sverige för närvarande har minskad smittspridning är det ännu inte dags att blåsa faran över. Den senaste tiden har nya fall konstaterats i vissa regioner vilket innebär skärpt vaksamhet.

Troligen kommer inte en bestående vändning att ske förrän man har forskat fram ett effektivt vaccin mot viruset. Men det kommer troligen att dröja en rätt lång tid än innan ett sådant preparat kan börja lanseras. Numera är man ytters noga med att testa läkemedel på grund av risken för biverkningar. Det är nämligen en omfattande process innan man har minimerat alla risker så att man vågar injicera det i folket världen över. När den tiden kommer rör det sig om miljontals tillfällen till vaccination. Förberedelser har gjort för att säkerställa tillgången den dag det kan anses kunna brukas.

Jag erinrar mig en läkemedelsskandal som skedde för nära femtio år sedan. På 1960-talet lanserade Astra, i samarbete med ett tyskt läkemedelsföretag. ett nytt sömnmedel som gick under namnet Neurosedyn i Sverige.  Det skulle ersätta ett sämre verkande. På våren 1962 kom allt fler larm i olika länder om att många barn fötts med missbildade armar och ben. Det var början på vad som i Sverige kom att kallas neurosedynskandalen. I dåvarande Västtyskland hade en medicin, Thalidomid, mot sömnproblem och illamående hos gravida kvinnor lanserats. I Sverige tillverkade Astra denna lilla tablett under namnet Neurosedyn. De ansvariga myndigheterna i Sverige vid denna tid, Medicinalstyrelsen, hade 1959 godkänt preparatet.

I dag kan man undra hur det var möjligt att släppa fram ett läkemedel som hade så svåra biverkningar. Medicinalstyrelsen hade ju trots allt godkänt denna medicin.  Då hade man ingen aning om att läkemedel kunde skada ett foster på det här viset. Det var något helt nytt. Då hade man inte de övervakningsmöjligheter som finns idag. Så även om de första fallen inträffade redan i slutet av femtiotalet så inträffade de på olika håll i världen och man förstod inte vad som låg bakom dem. De svenska myndigheterna var vid denna tid inte tillräckligt kunniga och tog också för lätt på att informera i läkemedelsfrågor.

Efter den omfattande läkemedelsskandalen påbörjades en lång och segt utdragen skadeståndsprocess som efter ett antal år slutade i förlikning och de drabbade fick ett rejält skadestånd.

I början av 1970-talet var jag ledare vid ett juniorläger i Drömme. Vid det tillfället var det en av deltagarna, en pojke, som tillhörde de som skadats. Den vänstra armen var bara ett litet fingerlikt utskott och således till ingen nytta, Den högra var turligt nog fullt normal och väl användbar. Man talar ibland om "kroppens visdom". Förmågan hos denna enda arm var nämligen i rikt mått utvecklat. Ingen var till exempel så skicklig i att kasta pil som han. Bortsett från missbildningen var han en fantastisk kvick och alert grabb. För att få lite lugn och ro ficka han sova hos mig i husvagnen. Han kallade alltid mig för "Göran Persson". Jag undrar bara hur det har gått för honom i livet.

.