injail

Alla inlägg under januari 2017

Av Jöran Lundberg - 31 januari 2017 21:54

Att känna sin begränsning.

Jag råkade  titta på ”Fråga doktorn” i går kväll. Ett av inslagen i programmet var en intervju med Dagny Carlsson. En 104-åring som också är en flitig bloggare. När man möter en sådan personlighet som vid sådan ålder är så aktiv faller man först i stum beundran inför hennes prestation. Det måste vara en säregen förmån att vid den åldern kunna vara så frisk och kreativ. Med sin medverkan i TV har hon dessutom fått den uppmärksamhet och den draghjälp en bloggare så väl behöver.  Inför den ofantliga energi hon har, med åtföljande popularitet, infinner sig lätt en viss känsla av vanmakt inför sitt eget skrivande. Kan det vara motiverat att dag efter dag åstadkomma något som egentligen är till ytterst ringa nytta? Endast ett irrbloss i natten.

Dock är det så att det för mig blivit en livsstil med detta. Jag somnar aldrig så gott som när jag har producerat något på min blogg. Något som jag tycker är värt att läsas av andra. Då spelar det väl egentligen ingen roll om det är tio, hundra eller tusen besök. Av den anledningen kommer jag sannolikt att med en dåres envishet fortsätta skrivandet. I varje fall så länge jag tycker det fungerar någorlunda. Jag är också övertygad om att det är till ovärderlig nytta för min fysiska och mentala hälsa. Mer eller mindre en utmaning. Troligen kommer jag inte att kunna hålla på till 104 års ålder, men det vet man inget om. Därför ser jag med spänning framtiden an.

Gonatt och gomorron!

ANNONS
Av Jöran Lundberg - 30 januari 2017 22:05

En annan världsordning.

Under en rätt lång tid har olika länders relationer till varandra präglats av stor öppenhet och samverkan. Ett slående bevis på detta är väl EU, även om den gemenskapen har präglats av många brister, särskilt i inledningsskedet. Många globala handelsavtal har kunnat slutas, särskilt med de Asiatiska länderna. Utvecklingen har gått mot mera fri handel. Många barriärer har rivits och nya möjligheter till handel har öppnats. Inte minst har vi i Sverige varit föregångare på området.

Tyvärr har den senaste tiden mer och mer innehållit inslag av egocentrisk nationalism. Där man till förmån för enskilda länders särintressen stängt sina gränser. Brexit i Storbritannien är ett exempel, där man är i färd med att på olika sätt förändra sin hållning till EU och  omvärlden. Den nya Trump-regimen i Amerika går också på en strikt nationalistisk linje. Till exempel vill man säga upp många handelsavtal som slöts under den förra presidentens tid vid makten. Genom att bygga muren mot Mexiko, i kombination av utökade tullbarriärer, står man kallsinnig inför en av USA-s största handelspartner. Den senaste tidens propåer om striktare visumregler ställer också till problem. Framförallt orsakar det en total förvirring bland en stor grupp resenärer. Exempelvis de som från Sverige är nominerade till en Oscarsstatyett riskerar att bli nobbad på inresetillståndet. Man till och med talar om en bred bojkott av evenemanget.

Det är alldeles uppenbart att nationalistiska tendenser sprider sig världen över. Man kan visa upp flera exempel på detta. Det fattas bara att stora ekonomier som Kina och Indien slår in på samma linje så är den ekonomiska krigföringen i full gång. Ett sådant krig kan få förödande konsekvenser för många länders ekonomi. I Sverige finns samverkanstankarna kvar men också här är det vissa politiska krafter som ivrar för ett mera slutet samhälle. Det verkar också som dessa krafter vinner terräng. Det kommer troligen at ta mycket lång tid innan en förändring till det bättre sker.

Trösten är att här på Tallbacken lever vi i bästa samförstånd enär grannsämjan dominerar våra relationer. Då kan vi sova gott om nätterna  i full förvissning om fred och samförstånd. Med det önskar jag er alla Gonatt och gomorron.

ANNONS
Av Jöran Lundberg - 29 januari 2017 21:15

Ur minnenas arkiv,

Ur minnenas arkiv dyker det upp en person som levde för länge sen. Han var gammal ren när jag var grabb. Men han var en stark profil och hade klara uppfattningar om livet. Dessa spred han med uppriktighet och emfas till sin omgivning. Av den anledningen tycker jag det är angeläget att förära honom ett eftermäle i form av några enkla diktrader.

 

N´Johan.

N´Johan var en verklig man, en mycket märklig man

Han var koppratör minsann.

För affärsidén han brann, den bäste koppratör man fann..

Ack, så samvetsgrann

 

Även kommunist han var. Lenin såg han sin far,

och Stain son sin bror.

Mes sin röst så stark och klar, tog han dem i sitt försvar

Med näbbar och med klor.

 

Även om det ofta sved, för sina meningar han stred.

Med stil och elegans.

Ej på ordens brant han gled, det var rakt och klart besked

Det var profilen hans

Av Jöran Lundberg - 28 januari 2017 20:43

Ett litet övnigsstycke på vårt hemlands tungomål serveras. Håll till godo!

Ramsor på mål.

  1. Han vänne agesia ut på tröja för hon varl nalta minner skiti.
  2. Na Leontina hadde n¨ grannen jänte. N´Petter anvara na rakt langen stann..
  3. Kanken vell fegan brättes, där han gå lava hörnern.
  4. Dä ryk länge te gamstöbba
  5. Dä bli mytje karafor bårti gamhöe. Dä kalles för hömôe.
  6. Myra va hele ögnsyrna lang.
  7. Lillpajken drog separatorn at mamma sin. Då feck`en drecke blåmjalka.
  8. Na Gullros sto bara å janke, för hon sku snart dellå kalve.
  9. Dä ä sôbben vä nykängern, men dä ä nalta härt ônner sôlern.
  10. Då finfalke träffes, då pusses dam. Int gör va dä  na.
  11. Na Marja va ofälen, sä hon himpe på då hon färles.
  12. På gammeldagarn hade na Brita vorte skakkerhänt.
  13. Rene blånöa, sa kälinga då hon drack separeremjalka.
  14. På mararn stog en Nesse däppå bron å lätt´e gå åsta diti pissrosa.
  15.  ”Filklompa, göbbar”  sa´n Adolv, då han hade fott rattonga diti tethämtarn.
  16. ”He je bårli anörja” roften Seved då han kömme rännen på skiberna.
  17. Dä ä olilit sekasamt å ta reda på raxts¨n.
  18. Ska jäg jett ta däg ti hårhärna, din rackarns illbatting.
  19. N´Alfred löfte på dyngrusa för å si ätt ôm dä va nan metmsk önnera.
  20. Gammelfarfarn låg däri stannsänga å snärke så dä bara dôrna.
Av Jöran Lundberg - 27 januari 2017 22:13

Konstiga maträtter

Läste i dag en liten publikation som gav tips om en del ovanliga maträtter. Rätter som var långt ifrån den genuina svenska husmanskosten. Det gav mig anledning att söka efter annorlunda mat från olika delar av världen Här nedan tio läckra maträtter som säkert behagar era gommar:

1. Casu Marzu

Till en början kan denna maträtt från Sardinien se aptitretande ut. Men du kanske förlorar din aptit när du inser att denna fårost innehåller levande larver, som avsiktligt lagts i osten för att främja avancerade nivåer av jäsning.

 

2. Friterad spindel

 Betraktas som en regional delikatess i Kambodja, stekta spindlar är ett mellanmål som är en populär turistattraktion. Ska smaka som en korsning mellan kyckling och torsk.

 

3. Soppa på fågelbo

Näten är gjorda av fågelsaliv som torkat och hårdnat. Denna rätt anses vara en kinesisk delikatess med högt näringsvärde och utsökt smak. På grund av dess sällsynthet kostar rätten därefter, ett genomsnittligt bo säljs för runt 2 500 dollar, eller 21 000 kronor, per kilo i Asien.

 

4. Escamoles

Maträtten innehåller bland annat myrägg med smak av nötter och smör. Escamoles har ätits i Mexiko sedan Aztekernas tid.

 

5. Fladdermus-soppa

Fladdermöss konsumeras i olika mängder i Indonesien, Thailand, Vietnam och Guam.

 

6. Fläskhjärnor på burk

Om fläskhjärnor i mjölk, på burk, tilltalar dig kanske du ska hålla igen lite med intaget. Äter du en burk så får du i dig 3 200 milligram kolesterol, det är över 1 000 procent av det rekommenderade dagliga intaget.

 

7. Balut

Det här är en rätt som är en specialité i flera länder i Sydostasien. Det är ett fågelembryo som kokas äts direkt ur skalet.

 

8. Kobrahjärta

Levande, slående, kobrahjärta äts rått och okokt av vissa människor i Vietnam. Det överlever i hög grad tack vare turistnäringen.

 

9. Tonfisköga

Dessa fiskögon kan hittas i de flesta japanska butiker för mindre än ett pund. Sägs smaka lite som bläckfisk.

 

10. Fugu

Denna japanska delikatess är kött från Blowfish, en fisk så giftig att endast kockar som har utbildat sig i tre år får förbereda rätten. Ett enda misstag av kocken kan få dödliga konsekvenser för matgästerna.

Smaklig måltid!

Av Jöran Lundberg - 26 januari 2017 21:42

En dolkstöt mot landsbygden.

Läste i dagen upplaga av vårt husorgan ett uttalande av den kände ekonomen Kjell A Nordström där han förklarar att Sveriges landsbygd är död inom 30 år. Under den tidsrymden har  landsbygden förvandlats till en skräpyta som bebos av några enstaka alkoholister. Medan urbaniseringen har gjort att  Stockholm, till exempel, har växt till fem miljoner invånare. Han pekar särskilt ut Värmland och Gotland som särskilt utsatta. Konstigt nog har jag inte märkt någon avmattning i huspriserna varken i Värmland eller på Gotland.

Även om utvecklingen på den svenska landsbygden inte är vad man önskar den borde vara har man en känsla att det finns ett systemfel i Nordströms resonemang. För det första är städerna helt beroende av de råvaror i form av de naturtillgångar som till största delen finns ute i obygden. För att dessa tillgångar skall kunna exploateras fördras en väl fungerande infrastruktur. Sveriges välstånd vilar ju helt på skogen och malmen m.m som genom strävsamma arbetare byggt upp det välstånd vi har i dag. I det sammanhanget vill jag mena att städerna är mer tärande än närande.

Sedan tror jag också att han misstar sig på människors val av framtida livsmiljö. Jag vill hävda att bra boendemiljö och gott livsutrymme kommer framgent att få högsta prioritet. Det är mycket troligt att med väl utvecklad kollektivtrafik det kommer att ske en viss stagnation i storstädernas tillväxt.

Ett stort aber för landsbygden är att både den nationella ekonomin och gemensamt beslutsfattande har koncentrerats till städerna. Det har ofta till följd att både ekonomiska och praktiska beslut missgynnar landsbygden. Ett system som påskyndar urbaniseringen. Att försöka förändra det systemet är därför en angelägen uppgift.

Nu är det också så att det inte är den första profeten som dödförklarat landsbygden. På 1960-talet fanns det de som menade att 90-talets Sybersamhälle med datastyrd ekonomi skulle helt dominera bilden. Tvärtom var det landsbygdens befolkning som då verksamt bidrog till att räta upp en kraschad ekonomi.

Med dessa tankar sover vi fortfarande lugnt om nätterna här på Tallbacken och önskar alla bloggdiggare: Gonatt och gomorron.

 

Av Jöran Lundberg - 25 januari 2017 22:23

MODO-rapport.

Det har gått tungt för ishockeylaget MODO de senaste omgångarna med snöpliga förluster. Bland annat förlust i derbyt mot Timrå.  Detta gör att de ligger rätt uselt till i tabellen. I kvällens match mot Almtuna var de nära att åter få stryk då Almtuna ledde med 4-2 i mitten av tredje perioden. Men genom två snabba mål kunde matchen gå till förlängning och straffavgörande. MODO vann således efter straffläggningen och fick således två viktiga poäng.

Lite grand om vädret.

Det är fortfarande väldigt milt väder efter årstiden då det av och till är 4 – 5 plusgrader. Dessutom är det också lite snö. Det har nämligen inte fallit snö de senaste två veckorna. Det milda vädret gör att det är väldigt lätt att hålla god temperatur inomhus med minimal eldning. Enligt prognosen skall den här vädertypen fortsätta ännu några dagar. En förhoppning är att vi skall få behålla det lilla snötäcke som finns kvar.

Det kan dock meddelas från Tallbacken att vi sover got om nätterna och har krafter att möta varje dags olika bestyr.

Därmed: Gonatt och gomorron.

Av Jöran Lundberg - 24 januari 2017 20:58

Dä ä söm…

Schalja dä ä dä samma söm tön

Kvärnå dä ä samma söm dön.

Hetvattne samma söm koksön

Hôcker ä de samma söm störn.

 

Sevlet ä de samma söm trôckasam

Storbjudd nästan söm farbersam.

Arnsörns nästan söm bakåfram.

Ovôlen nästan söm slasasam.

 

Gå å brättes ä söm å vräkä säg

Allihop dä ä bå jäg å däg

Ônners  nästan söm å fräg

Kotoe  nästan söm en väg.

 

Skry dä ä nåssahôle

Jalmes ä  söm å jôle

Vebärarn söm en bôle

Åslappe söm  åsjôle.

 

Tjyves dä  ä söm å ta

Dä söm å skryft å int na ha

N´sôgabit å go å bra

Men en tönnbrökak na anne sla.

 

Presentation

Fråga mig

12 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
            1
2
3 4 5 6 7 8
9 10 11 12 13 14 15
16 17 18 19 20 21 22
23 24 25 26 27 28 29
30 31
<<< Januari 2017 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ injail med Blogkeen
Följ injail med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se