I morgon går vi in i julmånaden och vi har lagt "gråmånaden" november bakom oss. Det har faktiskt regnat i dag också och det gör att det känns ännu mörkare. Trots vintertiden är det inte riktigt ljust förrän vid niotiden. Jag var uppe i morsen och sotade skorstenen innan sotaren kom och drog ur den en gång till. Så det blev riktigt rensat. Nu klarar jag eldningen ännu en tid framöver.

I kväll har KäraHustrun och jag varit till Järved och hälsat på. KHu har hjälpt Kristina att fålla upp klänningen som Ida skall ha vid luciaframträdandena. Ida blir en riktigt söt tärna i tåget stilig som hon är.

Tiden

Tiden springer fort förbi

som hjul i ett maskineri

ett evigt perpetum mobile.

Att finna mått och sans däri

är nog ett visst hårklyveri

en uppgift för den puerile.

Så stänger jag bloggen helt för i kväll, stärk er med rotmos och fläsk är ni snäll.

Hejdå. Jöran.

Det börjar att lacka mot jul , om två dagar är det december. Det känns faktiskt lite konstigt för ute regnar det för fullt. Om vi hade fått allt regnande i snö hade vi haft rätt mykcket vid det här laget. Enligt prognosen ska det bli kallare och då kommer väl nederbörden som snö.

När man blivit till åren som skrivaren av denna blogg känns det inte lika utmanande med julfirande. Men så länge man kan glädjas med alla de kära man har omkring sig är det ändå något som känns bra. Ida, vårt äldsta barnbarn, skall vara med i LIONs luciatåg som tärna. Mer än ett femtiotal tramträdanden ska de ha så det kommer väl att tarva både tid och engagemang. Men det blir nog roligt och intressant. Den fjärde december krönes Lucian i Pingstkyrkan i Örnsköldsvik och då kommer vi att vara på plats.

Annars har det inte hänt så mycket i dag. KäraHustrun och jag var till missionskyrkan och avnjöt en sopplunch i Svenska kyrkans regi. Det var både givande och intressant. I morgon kommer sotarmurre och rensar pipan som jag redan rensat med garanterat gott resultat.

En Paella från Marbella gör barnen snälla.

Så säger ja, tack för i da, ha de så bra.

Jöran.

Det har blivit en vana att skriva lite på bloggen varje dag. Det är på både  gott och på ont eftersom det ibland tryter av händelser som är värda att notera. Men det är ju alltid bra med kontinuitet även om vissa inslag blir mindre läsvärda.

I dag har det äntligen blivit klart så att vi har möjlighet att sätta upp en parabol för TV-kanalerna. Av någon okänd anledning har de markbundna signalerna inte fungerat så vidare bra. Därför hyser vi en from förhoppning att detta nya arrangemang skall vara tillfredsställande. Men peppar, peppar.

En dag som denna med den vindstyrka som varit skulle man önskat att man hade ett vindkraftverk. Då skulle det blivit kilowatt till tusen. Även om jag menar att  vindsnurrorna måste utvecklas och effektiviseras om de skall ha någon framtid. Jag har den bestämda uppfattnignen att morgondagens vindkraftverk kommer att se helt annorlunda ut än dagens. Vårt framtida välstånd kommer att vara beroende av  god tillgång till två vitala delar och det är: Energi och friskt vatten. En ödesfråga för jordens befolkning.

Här på Tallbacken lever vi i vår lilla värld och gör allt för att skapa en så bra tillvaro som möjligt. Jag får säga att ibland lyckas vi rätt bra och lever ett rätt förnöjsamt liv. Trivselfaktorn är det inget fel på.

Man känner sig  som en viktig baron

om man kryddar dagen med en rejäl portion

fläskfilé med senap och dragon.

Hejdå. Jöran.

Utan att göra någon som helst värdering kan man gott konstatera att vi människsor är något av vanedjur. Vi lägger oss gärna till med vanor och pinkar in olika revir nästan helt omedvetet. När vi här på Tallbacken dukar till frukost (jag brukar faktiskt också hjälpa till). Det hårda brödet står på sin givna plats varje gång och det mjuka på sin. Filförpackningarna står där och myslin står där, liksom juisen. Praktiskt är det förstås för då hittar man de olika sakerna även om man till äventyrs inte fått upp ögonen.

Jag känner en familj som går upp före fem varje morgon för att glana på TV-n i två timmar innan de går till jobbet klockan sju. Jag känner inte till vilket programutbud det är vid den tiden eftersom jag sällan ser på TV, men något intressant måste det ju vara.

Innan vi eventuellt hälsar på en annan bekant läser vi alltid TV-tablån för att utröna om det är fritt fram för visit. Ändå händer det att att vi misslyckas och gör intrång i  vanorna. Då finns det bara två alternativ, endera sätter vi oss ner och  tar oss igenom programmet eller också blir visiten väsentligt förkortad. Härligt, härligt.

Om vi går till kyrkan för att övervara en eller annan sammankomst blir det lätt att vi sätter oss på samma plats varje gång. Vi har alltså mutat in vårt revir och får avnjuta predikan från samma vinkel varje gång. Det känns tryggt och bra. Om man eventuellt har möblerat om i kyrksalen blir vi helt förvirrade eftersom vi totalt tappat orienteringen.

Den legendariske förkunnaren John Hedlund, död sen många år, kom en gång till en sammankomst och började sitt framträdande med orden; "Det är tio år sen jag var här sist men jag upptäcker att det inte hänt mycket i den här församlingen. Jag känner mig helt hemma för, han sitter där, hon sitter där, han sitter där, dom sitter där och pastorn sitter där, ett utmärkt utgångsläge för förnyelse och omdaning"

Jag tror att  beteendet ligger djupt rotat i generna och således  inte så mycket att göra åt. Det är bara att, så att säga, gilla läget.

Om livet.

Om livet går i lugna trygga banor

och vi får odla alla våra vanor

blir dagen fylld av harmoni

Då känns det som om vi har koll på läget

ty vi kan sammanjämka oförväget

det mått av  must och märg  som  finns däri.

Så stänger jag bloggen för i dag med förhoppning om att mina funderingar skall väcka eftertanke hos er kära bloggdiggare.

Nu skall jag livet berika med ett  smarrigt kvällsfika.

Hejdå. Jöran.

Imorse var jag ner till missionskyrkan där vi håller på att bygga en ny entré. Den gamla entren sen sjuttiotalet var väldigt energikrävande så vi bygger för att spara energi. Vi passar också på att förbättra handikappanpassningen med en ny hiss i stället för den gamla rampen som var otidsenlig. Men bygget kostar  nära 400.000 kronor så det blir lite kännbart rent kostnadsmässigt. Dessbättre har vi beviljats en del bidrag från olika håll så vi tror att vi kommer att ro i land projektet.

Jag skall försöka lägga in några bilder på bygget så ni får se det.

Det har också varit en julmässa i Jollenhuset med många olika försäljare. Det var bra med besökare så jag hoppas att de fick göra fina affärer. Personligen är jag en dålig "mässhandlare" och när jag dessutom hade glömt penningbörsen hemma var utgångsläget inte det bästa. Kärahustrun handlade en del vilket i viss mån räddade familjeäran.

Det har varit blåsigt väder med kalla vindar vilket har gjort att jag varit tvungen att elda lite extra. Men varmt och gott har vi det här på Tallbacken. Det kanske bidrar till att höja "mysfaktorn", ett annat mystiskt mått som är svårt att diagnostisera.

I morgon är det första advent med allt vad det innebär. KäraHustrun har maniplerat med en del adventsljusstakar mer eller mindre framgåmgsrikt. Det är ett årligt återkommande mysterium att man lägger till förvaring ljusstakar som fungerar alldeles utmärkt men året efteråt tar fram dem med allehanda krankheter. I en ljusstake fungerar alla ljusen utom ett vilket för en mycket tynande tillvaro med en nästan utslocknad livgnista.

En riktig gröt, kokt på ris och dessutom tillagad på Millas vis är en förunderligt läcker spis. Det är  absolut precis vad som behövs för en mansgris, eller en ekenskis som gillar att till gopris och  med skedexercis förtära en sådan surpris.

Några bilder till sist

Vi har just monterat fönster och dörrar På bilden syns Göte Enbarr och Bosse Johansson

En annan bild av samma byggnad.

Ha de bra å var gla.

Hejdå. Jöran.

Jag håller på att grädda kakor i denna sena timme. Jag gjorde i ordning en deg innan jag var till Torben och såg matchen mellan MODO och AIK. (MODO förlorade med 4-5). När jag så kom hem därifrån bakade jag ut dem och håller på att grädda dem nu. Det är ganska långsam gräddning så det tar nog en rundlig tid. Det innebär å andra sidan atgt jag har tid att underhålla er alla k'ra bloggdiggare med några tankar.

Jag brukar ibland filosofera äver olika ord och uttryck. Nu tänker jag spåna lite omkring ordet TRIVSELFAKTOR. Vad är egentligen Trivselfaktor, Det är väl som det framgår av ordet ett mått på hur man trivs. Men hur i all fridens namn skall man kunna mäta detta sinnestillstånd. Allting är ju relativt och varje individ har väl sitt sätt att trivas på.

Man  kan väl i alla fall konstatera att trivsel är beroende av en social gemenskap där varje deltagande individ är utsatt för en påverkan av positiv (eller negativ) art. Om någon berättar en rolig historia som utlöser någon form av skrattsalvor kan man förmoda att det höjer trivselfaktorn rätt väsentligt. Men då är det kanske någon av deltagarna som dras med dålig mage till exempel, med sura uppstötningar. Då påverkar det trivselfaktorn hos denne i negativ riktning. Om en del är på 10 så kanske denne inte kommer längre än till4 eller 5. Trist eller hur

Man kan alltså konstatera att trivselfaktorn är beroende av ett hjärtligt skratt med eller utan sura uppstötningar.  Vetenskapligt till tusen.

Skall du trivas och må bra, ta en kaka varje da!

Med det är kakorna gräddade och jag stänger bloggen för i dag.

Hejdå. Jöran.

Tiden går och i dag är det bara en månad kvar till julafton. Vi har åter blivit TV-tittare, vi fick nämligen en ny digitalbox av Thor-Leifs i Järved. Jag kunde faktiskt installera den själv med hjälp av mitt tekniska kunnande. Dessutom har jag åter varit i kontakt med Viasat som ännu inte kunnat installera parabolanläggningen. Men de har börjat ta betalt för de tjänster de inte kan tillhandahålla. Förhoppningsvis ska vi kunna få ta ned de träd som skymmer så att vi kjan ta anläggningen i bruk. Har också övat julmelodier med OLD-fejs för några framträdanden före jul.

Jag önskar att jag kunnat underhålla mina bloggdiggande vänner något mer intressant än de triviala saker som händer på Talllbacken men min fantasi sinar just nu så ni får hålla till godo med det som blir.

Det har ni rätt i att köttfärssås och spagetti  är något man blir mätt i.

Ha en skön natt önskar

Jöran.

Dags att summera dagen som varit fylld av olika aktiviteter. Kom hem i god tid från Trehörningsjö för att hinna till Örnsköldsvik. Besöket på sjukhuset var snabbt avklarat. Sedan direkt till klippning i Järved. Hem i god tid till missionskyrkan och musikkafeet. Det var en lyckad tillställning med många bra framträdanden.

Direkt hem för att hinna se en del av MODOs match mot HV. Hurra hurra de vann; MODO alltså, så var den dagen räddad.

Hejdå. Jöran.