En annorlunda födelsedag.

Jag måste faktiskt ägna en blogg åt att berätta ett säreget minne från min uppväxttid. Att jag fortfarande minns det är väl det förhållandet att det etsat sig fast på grund av dess unika karaktär.

Det var så att någon i familjen skulle fylla jämna år. Vem av oss det var kommer jag inte ihåg. I alla fall var det en så stor bemärkelsedag att min mamma Signe hade låtit beställa en tårta av en bekant tant i bygden. Nu var det så att tanten troligen glömde att sätta till något bakpulver i smeten när hon skulle baka tårbottnen. Så när hon tog ut det nygräddade bakverket ur ugnen visade det sig att den var hård som en tegelsten. Visserligen var vi vana vid att hantera tegelstenar eftersom vi dagligen tillverkade sådana i massor. Men ändå. Det måste ju vara i sitt rätta samanhang. I varje fall tyckte tanten att det syns ju inte utanpå, så hon smaskade på rikligt med grädde på det stenhårda bakverket och levererade, som det tycktes, ett helt okej tårta.

Nu var det så att tårtan måste förvaras någonstans till dess det blev dags för kalaset. Helst lite kyligt till. I brist på kylskåpsutrymme satte hon in den i trappen upp till kallvinden. Där var det ju kallt och bra och säkert, trodde hon. Nu var det så att vi också hade en familjemedlem av bondkattras och av honkön som hette Rossy. Alla våra katter under min uppväxttid var av samma ras, samma gråmelerade bondkattutseende, samma kön och alla hette Rossy.

Då bar det sig inte bättre än att kattuslingen i ett obevakat ögonblick hade smitit upp på kallvinden vilket min ömma moder inte observerade. Ingen katt i hela världen kan motstå en tårta som är smäckfull med smarrig grädde, hur lojala de än är mot den egna familjen. Så när dörren upp till kallvinden stängdes var våran Rossy fjärran från passusen i ”Herrens bön” som lyder ”inled mig icke i frestelse”. När min mor Signe slutligen skulle bära in födelsedagstårtan under sedvanligt jubel var det bara tegelstenen kvar (den hade hon ratat av förklarliga skäl). Någon reservgarnering fanns inte till hands så vi festade broderligt på tegelstenen fast det fortfarande var märken kvar efter Rossys kattliga framfart. En annorlunda födelsedagsfest blev det i alla fall och, vad jag kan minnas, for ingen av oss heller särdeles illa av kalasandet.

Återberättat av Jöran som själv var med vid tillfället.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det är med stor sorg som vi måste meddela att vår älskade Jöran Lundberg har avlidit. Jöran levde livet in i det sista men efter en kortare tids sjukdom somnade Jöran in morgonen den 11 april.   Jöran har under många år haft stor glädje att få sk...

Dagny Carlsson.       Min bloggcollega Dagny Carlsson har avlidit 109   år.   Hon blev en kändis genom sina framtrådande i   TV,     ...

Aska.     När livets eld ned till aska brunnit.   Vår arbetsdag till afton hunnit.   Då är det dags att saldot räkna ner.   När livets kraft med tiden runnit.   Vi frågar oss var våra dagar svunnit.   Det är blott aska som ...

  Slutspel.     Nu är det avgjort vilka lag som möts i   slutspelet.   HV möter Västervik. MODO möter   Kristianstad. Karlskoga möter Mora   Björklöven möter Västerås.   Kvartsfinalen spelas i bäst av sju matcher   ...

Se framåt     Se framåt vad som än händer   Se framåt hur livet än länder   Se framåt i olyckans gränder   Se framåt vid lyckans stränder   Se framåt ta en dag i sänder   Se framåt och livsmodet återvänder     Se fram...