Om renlighet.

Renlighet är en dygd, sa kärringen och vände särken på julafton. Om det är nagot exakt mått för renlighet det vet jag faktiskt inte men det kunde möjligen vara det i gamla dunkla tider.

Intill att jag var tio år bodde vi i det första hus som vår pappa byggde och som vi samtliga tre pojkar föddes i. Det var ett rätt primitivt hus med vedspis och kamin som huvudsaklig värmekälla. Vi hade den tiden bara utedass vilket var rätt påfrestande ibland när man i kalla vinterkvällar var i trängande behov.

Något badrum fanns inte heller så badandet blev en speciell procedur. Vår ömma moder var i varje fall angelägen om att vi skulle hålla oss rena och fräscha.  Så med jämna mellanrum drog hon fram det stora plåtbadkaret, värmde vatten i stora kittlar på spisen som blev till ett renande bad för hela familjen. Jag minns att vi barn fick börja tvagandet som gick så till att mamma med borste och tvål skrubbade oss rena. Jag har ett minne av att det inte var en något mild behandling. Det gav i alla fall till resultat att vi, sedan vi även fick rena underkläder, var presentabla för rätt lång tid framöver. Efter oss var det pappas tur att testa det varma badvattnet. Gunnar och jag fick den stora äran att ohämmat gå lös på vår arme fader med var sin borste. Ett förtroendefyllt uppdrag som belönades med en kopparslant av oansenlig valör. Den arma moderen var nog den som sist fick löga sig i det vatten som redan tjänstgjort i renlighetens tjänst ett antal gånger.

1939 flyttade vi in i den herrgårdsliknande byggnad som pappa byggt. Då var det ett modernt hus med centralvärme, badrum med badkar och skinande vitt kakel. Toalett inomhus hade vi också.

Det var en minnesvärd och omvälvande händelse för en tioårig pojke att flytta in i ett hus med så många moderniteter. På den tiden var det de finaste och modernaste huset i hela Långviksmon. Det hände faktiskt att andra familjer kunde få komma till oss och använda denna unika badmöjlighet. Som de generösa personligheter mina föräldrar var såg de till att värmepannan producerade varmvatten i tillräcklig mängd.

Jag erinrade mig dessa gamla tider när medlemmarna i bastuklubben Ollonen i dag var samlade till högtidligt julsammanträde. Nu finns det obegränsat med varmt vatten i de olika duscharna och bastuvärmen håller också tillräcklig temperatur för att få svetten att lacka. Helt enligt traditionen löste vi alla livet gåtor både för det gångna året och för den kommande tiden. När vi så småningom tog farväl  kunde vi önska varandra en synnerligen god och välsignelsebringande julhögtid. Och dessutom göra detta med rentvagna kroppar som nyss genomgått det luttringens bad som endast kan ådagabringas  i bastuklubbens regi. Att intaga en skinksmörgås med en någorlunda nyskrubbad lekamen och i familjens ljuva sköte hör till de superba fasciliteter som gör livet värt att leva, alla julklappar till trots.

I morgon är det dan före dan före dan så det börjar brännas. Idag den 21 fyller Emma hos familjen Lundberg i Järved 17 år och för den skull skall vi åka ner i morgon och upvakta henne. Vi är noga med att hon skall bli ihågkommen fastän det är nära julafton. En liten festlighet med tårta och allt blir det, och naturligtvis presenter.

På återseende.

Jöran.