Min karriär som tidningskung.

Tidningskung i USA.

Vid vår amerikaresa i början av nittiotalet besökte vi också Hearst Castle, en palatsliknande byggnad som byggdes av en av dåtidens rikaste personer William Randolph Hearst. Numera är byggnaden klassat som minnesmärke och öppen för allmänheten. Han hade förvärvat sin förmögenhet som ägare till Amerikas största tidningskoncern. Han plöjde nog ner en god del av sin förmögenhet i byggnadens överdådiga lyx. Till exempel fanns det en mängd antika föremål från världens alla hörn.

Vår tid som tidningsutgivare.

Ett av våra mindre lyckade projekt var när vi beslutade oss för att trycka och ge ut en tidning. Hos Clas Ohlsson hade vi skrivit efter ett mindre tryckeri. Med hjälp av detta framställde vi ett antal exemplar i A5-format som vi sedan sålde till hugade klasskamrater för tio öre styck. Det var ett viket A4-ark och bestod således av fyra sidor

Men vår karriär som tidningskungar liknande Randolph Hearsts blev kortvarig och gav oss heller inte någon förmögenhet. Efter endast några enstaka nummer lade vi ner projektet. Vad jag minns var det jag som stod för texten. Tryckeriarbetet som var oerhört tidskrävande utförde vi gemensamt.

Men mitt intresse för skrivande grundlades nog vid den tiden. Även om mina skoluppsatser inte uppskattades särskilt väl av respektive lärare. Det berodde nog delvis på min säregna fantasi som påverkade innehållet. Och delvis på min urusla handstil som vänsterhänt högerhandskrivare. Men kanske även på mina många stavfel. Lärarnas rödpennor användes flitigt som dekoration i mina uppsatsböcker, minns jag. Men trots detta fick jag godkänt betyg i svenska.