Ändå något trösterikt.

Genom idogt surfande i Syberymden fick jag av en slump kännedom om en något märklig sammanslutning. Det var ett större antal vetenskapsmän (och kvinnor för den delen) som bildat en forskargrupp som uteslutande arbetade för att lösa alla gåtor om hur virusgrundade pandemier kan uppstå och spridas. Forskningen syftar till att en gång för alla finna en metod som för framtiden omöjliggör att nya sådana kan uppstå. Av vissa tecken att döma verkar de kommit rätt långt i sin strävan att lösa den gåtan.

För att helt isolera sig från den påverkan som en eventuell smittspridning skulle kunna sabotera deras arbete har de nödgats vidta smått drastiska åtgärder. De har nämligen bosatt sig i den Grönländska inlandsisen. Med sofistikerade metoder har de lyckts åstadkomma ett modernt vetenskapligt centrum med alla de moderna faciliteter som i dag erfordras. Det finns till exempel anläggningar för de boendes rekreation med utrymmen för träning och andra aktiviteter. Det finns även kilometerlånga gångar för att idka sund och välgörande motion. Naturligtvis också all utrustning av olika slag för att bedriva sin uppseendeväckande verksamhet.

En helt vanlig dag i deras arbete upptäckte en av vetenskapsmännen en märklig egenhet på sin dator. Den verkade besmittad av ett virus. Det visade sig efter många intensiva undersökningar att det inte var något gängse datavirus. Det var nämligen en variant av COVID 19 som muterat och hade möjlighet att spridas i olika nätverk över hela jorden. Panik utbröt i den stora forskargruppen och man satte genast igång för att förhindra dess framfart. Man ägnade både natt och dag för att komma gåtans lösning på spåren. Man prövade med allt man kunde tänkas vara ett medel att stoppa den fruktansvärda utvecklingen.

Till sist var det en ung kvinnlig aspirant som kom lösningen på spåren. Hon var nämligen med i den illustra skara världen över som nämns som "Jörans bloggdiggare".  Hon kom nämligen på den smått fantastiska idén att öppna ett av de geniala inlägg som omfattas i Jörans blogg. Och si: Då försvann med ens alla attacker från det ondsinta viruset. Och klotet hade räddats från ännu en stor katastrof. Ett hot som inte ens Stefan Löfven eller Anders Tegnell kunnat bemästra. Att den inte hann spridas kan vara en tröst när vi nu nalkas vårmånaden April. Tänk att ett enkelt blogginlägg från Långviksmon kunde bespara världen ytterligare en fruktansvärd katastrof.