Gästninga

Jeg va no bara en lit´n gvadd då jäg bev skicke ditti´Ekströms på Tämnäsodd´n. Dä va´n Viktor ån Arvid. Åsse varen Ivar sarn deres, men han va på ärbete. Jäg skull hör ätt vä´n Viktor öm han skul kön tå märra å hjalp ass i slatt´n n dag. Då jäg kömme in såt bägge göbba å rarlese, n Viktor däpå söffa ån Arvid dävva spissn.

Jäg hadde väl int mer än kômm innaför döra förn Arvid fråg öm jäg inte velle ha kaffe. Ja va skull jäg säge, de va ju int dellå nek. Jäg feck sätt mäg däva borle ån Arvid tog n köpp båårl diskbalja å törken vä nä kalsångbern söm hängte ten spik på väggen å sätte fram. Sen såg jäg hörr de geck dell då han roste dell kaffe. Han hadde en åkokepanne, en jämarns stoern kaffekittel söm han hedde gamkaffe vä grommen ti. Åsse feck en dän panna stå på spissn hele dan å smopötter. Sen togen harta bårli åkokepanna å hart bårti springen ställde panna på spissn. Sen hedd n n lit´n grut kaffe ditti panna å kokke opp, Jäg må säge att de va int rakt nån gästning int. Dä va söm en plåge inna jäg hadde fott ti mäg e dänne.Stoern köpp å hett vare.

Jäg feck i alle fall beske frårn en Viktor  att han sku ta märra å hjalp ass.