Konfektion förr i tiden.

Numera när vi är i behov av något nytt i klädväg går vi till någon konfektionsaffär, HM eller Dressman och liknande och inhandlar ett som vi tycks ha behov av. Olika företag i branschen tävlar om att tillfredsställa sina kunder. En klädkedja som till exempel Hannes och Mauritz är dessutom etablerad i en rad olika länder. Och gör dessutom väldiga vinster på sin verksamhet.

Under min uppväxttid här i Långviksmondet var det helt helt annorlunda. Då var det till att uppsöka någon lokal skräddare om man till exempel var i behov av ett par nya byxor. Här på orten fanns det en skräddare som hette Alrik Siljemo. Det var en bygdens egen son. Hans föräldrr hette Erik Person (Erikpers´n) med hustru Karin. (Erikperkajsa). Alrik Siljemo hade sitt skrädderi inrymt i den fastighet som i dag ägs av Alex och Vilma.

Min första kostym fick jag däremot uppsydd av en skräddare i Trehörningsjö. Jag minns att jag fick ta middagståget dit för provtagning. Åkte sedan hem med fyratåget. Sedan tog det någon vecka innan det meddelades att nu var kostymen färdig. Åter en tågresa till Trehörningsjö för att hämta och betala kostymen.Om det fordrades några små ändringar verkställdes det på direkten.

Hos Arik minns jag att han sydde ett par byxor åt mig. Man kunde i princip komma till honom när man ville och följa hans arbete. Något som jag tyckte verkade lite avigt var att han satt uppe på bordet med korslagda ben och sydde. Men det verkade som alla skräddare gjorde så. Det var slitstarka plagg som de tillverkade. Tyget var äkta Scheviot.