Luffare förr och nu.

Förr i tiden strök de land och rike kring vid sitt ständiga vandrande. Luffarna. En del människor hade vandrarlusten i blodet som tog överhand när det led emot vår och sommar. Många gånger hade de med sig ett knippe alster som de tillverkat av en enkel järntråd. Ibland nyttosaker och ibland prydnadsföremål. Jag minns från min tidiga ungdom att min mamma köpte ett underlägg för grytor. Eftersom det vat tillverkat av ståltråd kunde hon även ha det på järnspisen med någon gryta på som skulle varmhållas. Praktiskt och bra.

I dessa dagar är vi ett illustert gäng som samlas och sysslar med trådslöjd på luffarvis. Jag håller på at tota ihop en  takarmatur som jag ämnar ha i stugan i Hemsjön. Förutom att det blir hållare för fyra ljus finns det också möjlighet att anbrnga batteridrivna ledlampor som lyser upp lite bättre när man till exempel skall lösa korsord i höstmörkret. Det kan hända att ajg någon gång framöver kan ta ett foto av mitt verk.

I morgon kl 10 samlas vi igen. Den  här gången i Flärke bygdegård.

Hur det gick för MODO i kväll mot Skellefteå vill jag inte ens tänka på. Än mindre kommentera.