En brottningskamp

Någon gång emellanåt får jag lust at skriva dikter med bibliska motiv. Men det är mera sällan jag då skriver på Björnamåle. Ett undantag är den dikt jag bifogar min blogg i kväll som skildrar Jakob brottningskampsvid Jabboks vad. Den lyder som följer:

Vid Jabboks vad.

”Jäg släpp däg i´nt,” sa´n Jakob då han brôtes vä Gud!

Han va lit¨n å klen, sä  dä va hårda bud

Hörr de skull slut, de va no ganska givet

Han hadde täje ne grepp å kämpa för livet.

Vem du än ä gett du tjvunget välsign mäg.

Jäg är tjurit å bäg så jäg gå int nan väg.

Jäg brôtes dells mararn, ôm növändit är

Din välsignels vell ja ha, dä ä dä jä begär.

Min välsignelse får du, sa den främmene kär

Du ha brôtes ärlit, å vönne, den Jakob du är

Israel ska du kalles framgent i tiden,

Den löna fo du, för du ha vönne sttriden

Men söm e minne ske jeg sla däg på ron.

Dä gör jäg bara bara för å stärk däg i tron.

För då du gå kring å halt häri live

Du allten sku minnes va de ä söm va skrive.

Välsignelsa behöv vi väl lite te mans,

Ôm dä skull bli rektet å ve känns vara hans.

För ôm de skull på Herranom bero

skull vä stärkes varn da i vönn klene tro.

Fast vä ä häppå jorla bara ett bloss

Sä ha vår Herre sån omsorg om oss

Att  Han vell beskärm ass varevige da

Å hjalpe ass hemåt. Den tron ha ja.