Jordbrukskassan.

Jag samtalade för någon dag sedan med en god vän med anknytning till bygden. Då kom vi att tala om de stora bankernas  numera nästintill obefintliga intresse av att tillföra landsbygden riskvilligt kapital. Något som är helt avgörande för dess utveckling. Vi kom till och med att tala om att om möjligt än en gång starta en landsbygdens bank.

Då kom jag att påminna mig om att en gång fanns Björna jordbrukskassa med uppdrag att verka inom socknen. Den startades 1936 på initiativ av ett antal jord och skogsägande bönder i området. Det var bland andra Helmer Johansson. J T Svedberg i  Movattnet J. O. Vallin i Hemling och en del andra runt om i bygden.

Min svärfar Oacar Andersson blev kassans förste kamrer och lokaliserades till ett rum i hans bostad. Där förrättades under  många år bankärenden till gagn för de boende. Efter en tid var även deras barn delaktiga i verksamheten.

Samtidigt som bankverksamheten kom i gång föddes också dottern Siv som så småningom blev min fru. Hon berättade ibland hur hon var med då kunderna kom och ville göra avbetalning på olika lån som de hade i kassan. På den tiden var det för det mesta i form av så kallade skuldväxlar som regelbundet omsattes. Ofta enbart med räntan.

Efter ett antal år utvecklades verksamheten och blev Jordbruksbanken och flyttade in i särskilda banklokaler i före detta posthuset. Nästa steg i utvecklingen var inrättandet av Jordbrukssparbanken och sedan Swedbank.

Det dröjde inte så många år förrän den så kallade bankrationaliseringen tog vid och all bankverksam upphörde i bygden.