När natten fallit på.

Jaf fann en gammal dikt som jag tyckte speglade min sinnesstämning i kväll.

När natten faller på och tystnat dagens ljud,

Jag gärna sänder då en tanke till min Gud.

En liten stilla stund för vilans ljuvs ro,

som har sin rot och grund i sann och ärlig tro.

Slut är stress och jäkt, jag rofyllt vilar ut,

som en stilla fläkt som rörs vid dagens slut.

Jag i mitt hjärta gömmer en känsla ren och klar,

som i friden gömmer en hemlighetens svar.

Så har jag ro och tröst vid varje andetag,

ty min Gud förlöst ännu en framtids dag.

En stilla ljuvlig röst förkunnar då att jag

fått min längtan löst vid änglars välbehag.

Så tystnar alla ljud som fyllt ännu en tid,

som bär om stillhet bud och om nattens frid.

Då afton sedan skymmer och min dag är slut,

välbehag den rymmer när jag får vila ut.