Glesbygd

I kväll är en hel del personer samlade nere på JOLLEN för att genom mingel och mangel och matning inviga ett så kallat Servicekontor. För femtielfte gången skall man starta ett projekt som alla blåögda glesbygdsbor tror skall ge något för bygden. Det är en organisation någon tumrullande kommunanställd lär ha hittat på som heter ”Bygd och Stad i balans”. För den skull har man anställt någon sorts designgroupie som kommer söderifrån och som heter Anna M Strömberg. (vad M-et står för vet jag inte.) Ett fint kontor inhyst i Jollen skall hon ha och från den positionen skall hon llikt Gud fader själv i skepnad av ängeln Gabriel komma med det glada budskapet till den döende bygden. Det behövs nog mer än en jungfrufödsel för att vända den nedåtgående trend som drabbat den här bygden de senaste femtio åren.

Hur många liknande projekt som lanserats  genom åren vet jag inte. Men ”de äro legio”. Praktiskt taget alla sådana satsningar av olika karaktär har inte varit några framgångssagor. De har alla tynat bort och ersatts av ännu mer pessimism och ödeläggelse. Vad bygden behöver är inte fint möblerade utvecklingskontor där man lanserar ideer utan någon som helst förankring i verkligehteten. Nej vad som behövs är män och kvinnor med en glödande entreprenöranda och vilja och som är berdd att jobba skiten av sig för att förverkliga det de föresatt sig. Att utveckla någonting är att med en bärande affärsdé i grunden strida till sista blodsdroppen för att företaget skall lyckas. Det är en förlossningsprocess som i födelsestadiet bara alstrar ”Blod svett och tårar”.

Möjlligen kan de ges stöttning i form av riskvilligt kapital på förmånliga villkor. Samt möjligen en viss insiktsfull utbildning.

Nu är det så att den som lever får se, men bygden är inte betjänt av att se det ena fina projektet efter det andra misslyckas och bara lämna ett ännu ödsligare samhälle efter sig. Detta inlägg kan tyckas en aning chockerande och pessimistiskt men efter att ha levat ett långt och lärorikt liv klassar jag det mer som fyllt av praktisk realism.

Jöran..