Skola vi ha en friskola.

Hackkyckling eller Kalkon?

Det har stormat en hel del omkring den svenska skolan den senaste tiden. Åsikterna om dess framtida utformning och innehåll har varit många bland politiker och skolfolk. I focus har landets friskolor varit trots att de inte utgör så stor del av totalen.

I viss mån tycker jag dessutom att man missar målet när man ensidigt koncentrerar sig på de eventuella vinster som friskolorna kan generera. Det är väl ändå undervisningens kvalitet som är det viktiga. Elevernas studieresultat måste väga mycket tungt i den debatten.

Friskolor kontra kommunala

Skolformerna ställs merendels emot varandra i stället för att ses som två delar av helheten. Man måste därför skapa en attityd av samförstånd där båda anses lika viktiga. Kanske i en kvalitetsmässig konkurrens. Jag anser att köerna till friskolorna mer beror på dess ringa del av helheten än siktet på olika elevkategorier. Idag bedriver de verksamheterna med samma skolpeng, något som också ifrågasatts. Lärarkompetens och en vältrimmad organisation är två viktiga beståndsdelar,

Politik med skolprofil.

Numera söker alla partier framstå som skolpartier. Och då med sina egna lösningar klädda i olika politisk dräkt. Tyvärr främjar inte det en effektiv framtida skola.

Skola vi ha en friskola.

Hackkyckling eller Kalkon?

Det har stormat en hel del omkring den svenska skolan den senaste tiden. Åsikterna om dess framtida utformning och innehåll har varit många bland politiker och skolfolk. I focus har landets friskolor varit trots att de inte utgör så stor del av totalen.

I viss mån tycker jag dessutom att man missar målet när man ensidigt koncentrerar sig på de eventuella vinster som friskolorna kan generera. Det är väl ändå undervisningens kvalitet som är det viktiga. Elevernas studieresultat måste väga mycket tungt i den debatten.

Friskolor kontra kommunala

Skolformerna ställs merendels emot varandra i stället för att ses som två delar av helheten. Man måste därför skapa en attityd av samförstånd där båda anses lika viktiga. Kanske i en kvalitetsmässig konkurrens. Jag anser att köerna till friskolorna mer beror på dess ringa del av helheten än siktet på olika elevkategorier. Idag bedriver de verksamheterna med samma skolpeng, något som också ifrågasatts. Lärarkompetens och en vältrimmad organisation är två viktiga beståndsdelar,

Politik med skolprofil.

Numera söker alla partier framstå som skolpartier. Och då med sina egna lösningar klädda i olika politisk dräkt. Tyvärr främjar inte det en effektiv framtida skola.