Att använda dagen.

Något lite om tiden.

Jag har många gånger funderat över tiden och dess gång. Vår existens är noga inrutat av dagar och år, och vi lever som om det vore alldeles naturligt. Men jag tror att det är ytterst viktigt hur vi använder den tid vi får. Givetvis är många dagar redan inrutade. Det är alltid att antal "måsten" som mer eller mindre upptar vår tid. Trots det bör vi nog vara medvetna om att ge våra dagar och därmed vår tid något som gagnar vår levnad.

Jag hittade en gammal dikt som berör detta ämne. Den heter just Existens.

Existens

Är tiden konkret realism eller ej,

en konstruktion gjord för vårt väl?

Det är en fråga man kan ställa sig,

ett spörsmål för fri och träl.

Det finns egentligen alls ingen tid.

Det är något vi själv hittat på.

Skall vi därför någonsin vinna vår strid,

bör vi detta faktum förstå.

Men ändå vi lever i tidsperspektiv,

med dagar, timmar, minuter.

Ända sen skaparen sade sitt "bliv",

den sanningen oss innesluter.

Så är tiden en del av vår existens.

den som död och förgängelse vet.

Blott skaparen själv kan sätta dess gräns,

för en tidlös lång evighet.

Men innan den tiden har funnit sin gräns,

vi alla bör leva ett meningsfullt liv,

som inte endast blir en tom existens,

eller bara ett långt tidsfördriv.

När vi då kan stärka en annans mod,

med ett givande möte ibland,

och visa den arme en vilja så god

som bär hän till fullkomningens land.

Då kan vi använda den tid vi får,

med att skapa en god atmosfär.

Så när domedagsklockorna en gång slår,

på jorden finns ingen misär.