Morkullevägen.

Vädret.  

Just nu är det relativt varmt väder för årstiden. Den snö som lade sig på marken för ett antal dagar sedan har nu nästan smält undan. Jag är ändå i författning om att byta till vinterdäck på bilen. Även vid barmark kan det fläckvis bli väldigt halt på grund av frost. Jag försöker i möjligaste mån begränsa bilkörningen beroende på att det blivit allt dyrare. Under och efter vistelsen i Visby har den stått på samma ställe.

Pandemin.

Jag tycker att det av och till uppstår rätt konstiga situationer ibland i hållningen till pandemin. Hörde i radion ett inslag som behandlade Mammografin i vår region. De kallade in ett begränsat antal kvinnor för att det inte skulle bli trängsel i väntrummet. Samtidigt som MODO packar ihop mellan fem och sextusen åskådare Fjällräven center (Numera Hägglunds arena). Då är man inte rädd för ökad smittspridning.

Nen vad jag kan förstå är det ändå rätt lugnt med nya smitthärdar.

Ishockey.

Upp som en sol och ner som en pannkaka.

Kvällens returmöte blev en förnedrande tillställning för det lag som så sent som igår spöade Björklöven med 5-2. Kvällens segersiffror slutade med 8-1 till hemmalaget som därmed intog andraplatsen i tabellen och puttade mer MODO till femte plats.

Men det är bara att bryta ihop och komma igen för att citera en känd skidåkare.

En timme till godo

I natt går vi över till vintertid vilket betyder att vi ställer tillbaks klockan en timme. De har viskat om att de skulle skrota systemet med olika tider med det verkar inte bli något av detta.

Det ger mig då anledning att åter publicera följande dikt:

En timme till godo.

I natt vi får en timme till godo,

den tid vi förlorade sist.

Då är vi tillbaks till den punkt där vi stodo

till ruta ett, Jo men visst.

När nu vi en ensam timme får,

som en bonustid för envar.

Att användas fritt, vad jag förstår,

som en förmån vi har.

Men det är så lätt att slarva den bort,

och låta den bara gå.

En  timme i tiden den syns ju så kort.

Ja det är bara så.

Ty tiden är en besynnerlig gåta.

Den lär vi väl aldrig förstå.

Att lösa sen gåtan lär väl eh båta.

Men vi får väl leva ändå.

Lär oss då bruka den tid som är given,

med all den visdom vi har.

Det är den bön som alltid är skriven,

för våra kommande dar.

Hjälp oss då leva tryggt i Hans händer.

Bruka var dag som ett liv.

Vara tålmodig vad som än händer.

Visdom. O Herre oss giv.

Om då vi får till godo en timme,

bör vi bruka den väl.

Så alla omkring oss tydligt förnimme,

den som en tillgång för båd kung och träl