Nobelfesten.

När detta skrivs pågår nobelfesten för fullt i Blå hallen. Festklädda människor med kungen och drottningen i spetsen gottar sig i glansen och maten. Jag såg sjlv på TV tidigare i dag när årets litteraturpristagare dekorerades och tog emot priiset. Det föranleder mig att även detta år  avsluta min blogg denna afton med den dikt som repriserats nu är efter år. Detta kommer nog att ske änva tills de tar sitt förhuft till fånga och utser rätt preson att föräras litteraturpriset.

Balladen om Alfred Nobel

Den gamle krutgubben Alfred Nobel

han som fann upp dynamiten

som i sin himmel så lycklig och säll

gärna prisar eliten.

Den gamle farbrorn med sitt åtrådda pris

regerar än här på jorden

det är skickligt gjort på många vis

av en man som är avliden vorden

Ett pris har han anförtrott vår akademi

det  handlar om litteraturen

det är priset med mackel och krackel i

kontroversiellt av naturen

För hur de än sig i världen vänder

anses det ändå vara galet och fel

trots att gubbarna  tvår sin händer

får dom ändå plågas och pinas en del.

Ty priset skall alltid ges till nån annan

än till  den person de gemensamt sett ut

många andra tyckare tar sig för pannan

undrar hur de kommit till sådant beslut

Därför tror jag de skulle bli populära

om Jöran Lundberg fick priset vinna

ty ingen kan som han äran bära

det må alla kloka i världen besinna