Telefoni i går och i dag.

Jag lyssnade lite förstrött på Karlavagnen i radio som handlade om telefoni. Jag kunde naturligtvis inte undgå att minnas hur det  var i min gröna ungdom. På tjugo och trettiotalet var telefonen inte lika självklar som i dag.

Det var nittonhundra sjutton eller arton som de tog beslutet i Långviksmons missionsförsamling att ordna med en telefonlinje från Björna upp till Långviksmon. Första växelstationen blev inrättad i ett litet kyffe i Missonshuset. En av pastor Backmans barn blev föreståndare och två säger två abbonenter  anslöts. Det var privathandlarna Andersson o Näslund och konkurenten Kooperativa.

Sedan dess har utvecklingen och tekniken förändrats avsevärt. Dagen I-phone och Androider är små mobila datorer till vilka man kan installera tusentals olika ”appar” med skilda egenskaper och funktioner.

Jag kommer nog framdeles att skriva en mera utförlig historik över telefonens utveckling i speciellt Långviksmon. Jag känner mig tämligen involverad i detta skeende eftersom vi hade växelstationen och skötte den i närmare 40 år. Under den tiden hann det hända en hel del mer eller mindre konstiga situationer som är väl värda att bevaras för eftervärlden.

En liten ordfläta som blivit legendarisk kan jag väl ge er som avslutning. Det var en man som ringde till handlarn i byn med följande korta ”samtal”.

Hallå, hallå.

Dä än kalle K

i Ovanå.
Skick en pärsäck å en söckerlå

vä bussn halvtvå.

Hejdå, Hejdå.

Hejdå, hejdå.

Gotländsk efterskörd

Det är onekligen så att Gotland är ändå något unikt vad gäller turistiska sevärdheter. Mest varje dag gjorde jag någon liten tur i Visby innanför murarna.. Nu under våren rustas det och förbereds för den stora invasionen av turister. Ännu så länge så här i början av maj är det ändå ganska lugnt.

Försöker ta med ännu några bilder från den gotländska sejouren.

Här håller man på att förbereda för den kommande turistinvasionen genom att tillverka nya bord och stolar vid uteserveringen.

Är man turist i Visby är det bara ett måste att gå in på Kränku. Där säljer de nämligen Te av de mest skilda sorter.  Vill man har välsmakande de te är detta det rätta stället.

Domkyrkan är också värt ett besök.

Här syns Nikolai kyrkoruin bland gyttret av hus. Ruinen har  gjorts om till konsertlokal. Högtidlig invigning sker på antionaldagen den 6 juni då kungaparet kommer att närvara. 

Ja det var ytterligare några sevärdheter från Viby. Håll till godo.

Jöran.  

Bloggsläpp

Som framgår av rubriken har jag introducerat att nytt ord i svenskan. Det är när det helt plötsligt blir ett oförmodat uppehåll i en annars regelbunden produktion av boggar. Det har alltså varit ”bloggsläpp” några dagar och hängivna bloggläsare har förmodligen undrat om det  helt plötsligt inträffat något oförhappandes. Jag hade planerat att lägga in några bilder från den Gotländska resan men det sket sig tyvärr dels på grund av an missad kabel som behövs för
att tanka över bilderna. Sen drog jag mig också för att anstränga deras dator med dessa bilder.  Nu har jag dessbättre lagt in dem så jag tänker ge er några tips från Visby.

Annars var resan till Gotland helt underbar. Det var roligt att träffas och umgås med familjen Holmberg i det gula huset på Järnvägsgatan 47. Vädret var strålande fint med undantag för lite regn emellanåt vilket var välbehövligt för växtligehaten. Fortfarande lite kalla vindar på grund av att havet kyler på våren.

Så är det åter livet på Tallbacken som gäller. Det är så gott som snöfritt på tomten. Så småningom skall det väl också bli ”vårbruk” med pärsättning.

Här kommer några bilder.

 Några vårtulpaner vid redskapsboden på Järnvägsgatan 47

Så här ser det ut hos familjen Holmberg. Som synes är det grönt och vackert.

Aldeles innanför Österport fins ett litet gult hus.  Det inrymmer ett "Bokcafé" som drivs av Visby missionsförsamling, Tjelvarkyrkan. Där brukar jag gå in till tanterna som förestår Caféet och ta mig ett litet fika. Mysigt och fint. Rekommenderas!

Här är ett annat "smultronställe". Nere vid hamnen finns dels Glassmagasinet och dels Visby glassfabrik. Ett eldorado för en glassälskare. Tillsammans har de väl så där cirka 200 olika smaker att välja mellan 

Återkommer kanske senare med ytterligare bilder från Visby. God sömn alla bloggdiggare

Jöran.

En liten hälsning från ett soligt Visby. Det regnade ett fantastiskt fint regn igår eftermiddag som kommer att sätta fart på den spirande växtligheten. Jag gjorde en liten stadsvandring innanför murarna i Visby i går  och tog då ett antal foton, men jag har inte lagt in dem i datorn än. Så ni får ha lite tålamod.

Jag läste i dagens  Gotlands Allehanda en liten artikel med rubriken "En gute han rännar när de är brottum, men annars laupar han för det meste". Ränna betyder alltså springa och laupa är ordet för gå.  Det handlade alltså om gutamålet, en dialekt och en språkmelodi som är hart när omöjligt för en fastlänning att härma. Dravalla betyder strosa eller gå omkring utan bestämt mål. Flånse betyder plumsa eller pulsa i vatten eller snö. Skale = full fart. Då skalar skaffrar all föire me talldrickar så mik de bär kan, betyder "Då springer serveringspersonalen med tallrikar så fort de bara kan". Rump si av = skämmas el ge sig av med svansen mellan benen.

På återseende

Jöran.

En liten rapport från Visby. Tänkte idag göra ett litet svep genom Visby innerstad, få se om jag kan ta några bilder från denna miljö. Återkommer i så fall med dessa senare. Läget är i alla fall under kontroll. vädret är soligt och fint.

Hälsningar Jöran.

Hej alla bloggdiggare. Försökte  lägga in en blogg i går morse innan vi åkte men av någon anledning kunde jag inte logga in på bloggplatsen. Skriver därför detta meddeland i stället.

Resan till Visby avlöpte väl även om det var ganska drygt. Den började kl. 07.00 på morgonen från Långviksmon och avslutades i Visby 00.30 natten efter.

Gotlandsvistelsen verkar börja väldigt bra. Väl mottagna av familjen Holmberg kommer vi att tillbringa en vecka här på ön. Kanske kan jag ge några rapporter om våra förehavanden. Vädret verkar vara hyfsat även om det inte är så varmt, men lite kyla är vi ju van vid.

På återseende.

Jöran.

Jag gluttade lite på TVs Agenda i kväll och den tidiga partiledardebatten. Det är inte utan att jag blev förvirrad. Med anledning av det pågående VM.et i ishockey tyckte jag att debatten förvånandsvärt mycket påminde om en match på ishockeyrinken. Alla aktörerna ville behålla pucken så länge som möjligt inom laget. Till och med så länge  att man inte ens ville göra mål. Jag tycker inte om när det saknas tempo i drabbningarna, saknas go och saknas sisu. En tempofattigare match än i Agenda i kväll får man verkligen leta efter, möjligen den som spelades tidigare idag mellan Finland och Slovakien.

Så är det pensionärerna, denna omhuldade grupp människor som kommit upp i den åldern att de har  rätt att ta ut den lön de tidigare avstått från. De är så ”uppskattade” att de fortfarande har förmånen att genom högre skatter fortsätta  betala på 1990-talets finanskris. Då infinner sig den märkliga situationen att alla partier lovar dyrt och heligt att jämna ut skillnaden i skatt men ingen gör någonting. Nu är det så att pensionssystemet är så uppbyggt att framtidens pensionär inte kommer att leva tills den dör. Det är krasst att säga det men dessa människor kommer att sluta livet några år före döden. Thats it.

Livet på Tallbacken flyter i lugna fåror. Har man inget annat för sig kan man ju allltid skriva en Blogg. Det heter ju att den som har planer för framtiden håller sig ung. Därför planerar invånarna på Tallbacken att till veckan göra en resa till Gotland, denna sagolika ö. Då får familjen Holmberg på Järnvägsgatan i Visby besök, ”uppskattat” eller inte. Jag hoppas kunna åstadkomma några ”Gotlandsbloggar” vare sig ni diggar det eller inte.

En diné me fläskflé de é grejer dé.

Jöran.

Det har snöat relativt ymnigt i närmare ett dygn nu och även om det är plusgrader i luften lägger det sig som ett lager på marken. Blir vitt, vitt,vitt. För att illustrera det jag tagit några bilder  av snöandet.

Vädret har således inte inbjudit till några större aktiviteter utan det har varit en vanlig” slödag”.

För att skriva om något annat än det oändliga vädret tänker jag fortsätta mina berättelser om personer i
forntiden och nämna om ”n´Langjonk”.

N´Langjonk han hadde mest gått hemme hos mamma sin. Söm bån van litn å klen å int varte na bätter då han vax opp. Men lang å skranglet van. Då han gjole rekrytn bleven malaj. För de meste sattn neri källarn däppå
regemente å skala pärern. Åsså varn hanräckning däri köke. Husmora tyjche mycke  bra öm en för han va go å snäll.

Mest ende ärbete söm fanns pån dän tin dä va skogsärbete. Han sku prove pa dä, men dä geck int na. Förste tree han skul fäll tog mest hele dan förn. Timmersvansn han hadde va dålit fele å röggen hans va bortitok för vek. Dä geck söm knövlet förn för snön stog ända oppi örstola pån. Sä hörr han än gnekapå sä vorte ne intjvätt förn. Sä searn feck en plass på bolagskantore. Han vort sätte te å gvässe pännern då tröbben hadde gått å. Dä va fäll e lämplet e göra attn.

Jöran.

Bilden illustrerar det myckna snöandet.

Bilderna talar för sig själva.

Förut var taket på grannens hus snöfritt, men nu är det täckt igen.

Våren kommer nog ändå så småningom.