injail

Senaste inläggen

Av Jöran Lundberg - Fredag 22 feb 22:26

Världens största internetföretag.

Jag följde i kväll programmet med Skavlan och då hade de ett inslag där de kom in på de metoder som

Amazon hade gent emot sina anställda. Trots deras enorma framgång med sin försäljning på internet verkar det som att de har en rätt hårdhänt attityd. Detta trots sina enorma företagsvinster. Jeff Bezos som är grundaren och ägare av Amazon är världens rikaste man med en förmögenhet på mer än 112 miljarder US-dollar. Amazon är nu på väg att etablera sig även i Sverige med ett jättebygge i Kristinehamn. Det skall bli intressant att följa den utveckling med försäljningen i Sverige som de har stora förväntningar på. Många ställer sig också frågan vilken inverkan det kan ha på annan handel i Sverige. Troligen innebär detta att stora och genomgripande förändringar på varuhandeln i butik och på internet.

ANNONS
Av Jöran Lundberg - Torsdag 21 feb 22:12

Ofullkomligt

Ibland känner man sig som att vara halv. Därför lämnar jag i kväll ett embryo till dikt i ämnet.


Något som fattas.


Känlan av saknad å fylld av mystik, det är något ogripbart.

Det man erfar har akks ingen logik, det upplevs som helt ofattbart.

Där finnes alltid en smula tragik, vilket blir för envar uppenbart.


Att leva i saknad är som öppet sår, som en plåga för sargad själ.'

då  fullständig oro och disharmoni rår, över en känsla av att vara träl

Något som alltid över livet står, för en tillvaro långt från mitt väl.







ANNONS
Av Jöran Lundberg - Onsdag 20 feb 22:49

En verksam dag.

Dagen i dag var en nyttig dag. En helt annorlunda dag.

En verksam dag som jag, har fyllt med fridfullt behag.


Om den än varit fylld av möda och hinder av många slag.

Stjärnorna ändå synes glöda som ljus över den som är svag.


Så finner jag livsmod och lycka för varje dag som jag får,

min livsväg vill jag då smycka med rosornas glöd där jag går.

Av Jöran Lundberg - Tisdag 19 feb 19:10

Något tungt att bära.

Det har inte skymtat fram så mycket i bloggen, men min älskade hustru Siv har en längre tid  plågats av sjukdom som tärt på hennes kroppskrafter. En sjukdom som för cirka en vecka sedan blev så akut att vi var tvungna att söka vård på sjukhus för henne. Sedan förra fredagen har hon behandlats för ett antal olika komplikationer. Hennes kropp svarade till en början bra på de insatser som gjordes. Men under måndagen märkte vi att hennes krafter började ta slut och hon blev allt svagare. När det började lida mot natt var hennes sista krafter uttömda och vid 22-tiden somnade hon stilla och lugnt in. Man kan gott säga att hon mötte döden som en befriare från ett liv i plågor och misär.

Det var ett fruktansvärt tungt slag för oss närstående men jag anser att vi vore mycket egoistiska om vi inte unnade henne den befrielse som hon nu tagit del av. För min personliga del kommer det bli en svår tid med sorg och saknad sedan jag inte längre har gemenskapen med min Siv som jag i stort sett delat hela livet med. Men jag får leva på alla de fina minnen vi har lyckats bygga upp tillsammans.  


En bild på en del av hennes kära blommor som hon vårdade med uppriktig kärlek.


Bifogar en dikt som jag tillägnat henne:


I lust och nöd.


Vi möttes i ungdomens vänaste vår. Att gemensamma vägar vandra.

Lycka blott följde i kärlekens spår vid löftet vi gav varandra.


Med helig försäkran om hopp och tro vi delade glädje och sorg.

Där vi redde vårt hem, vårt kärlekens bo som blev i livet vår borg.


Ibland var det tider av möda och slit då svår var vår levnadsdag.

Men också en underbar ärlig tillit med en stillsam fläkt av Herrens behag.


Idag är det kvar blott ett bräckligt skal som r satt att förintas en gång.

Av den vän som den vänaste vår blev mitt val och dagen är slitsam och lång.


Att älska varandra i lust och nöd är ett löfte från Himmelen givet.

Att alltid vara ett oryggligt stöd som en del av det sanna livet.


Av Jöran Lundberg - Söndag 17 feb 23:28

Tystnadens vila.

När alla dagens olika ljud har tonat ut infinner sig en ljuvlig vila.


Tystnad.

Tystnad släcker alla ljus, skänker vila och tröst

Tystnad finns i detta hus, där jag förnimmer dess röst.

Tystnad stillar allt brus, känns som frid i mitt bröst.

Tystnad är ett stilla sus från någonting återlöst.


Tystnad ger vila och ro inför frågor av många slag

Tystnad stärker min tro på något med välbehag

Tystnad, ett frö som kan gro till en planta av renaste slag.

Tystnad som kan bli en bro till en okänd morgondag.


Tystnad kan ge mening åt livet, skänka det ro och frid.

Tystnad ofta stor skrivet över en främmande tid.

Tystnad är någonting givet. Något att fästa sig vid.

Tystnad som är motivet till en känsla så vän och lid

Av Jöran Lundberg - Lördag 16 feb 22:38

Ett outtömligt ämne.

Att skriva om landsbygden och dess situation är egentligen ett outtömligt ämne. I kväll tänker jag beröra ämnet Örnsköldsviks landsbygd och dess betydelse för centralorten. Jag har nämligen den bestämda uppfattningen att dör omlandet dör också centralorten. Varför kan man fråga sig? Jo, därför att hela Nolaskogsregionen är en liten och obetydlig perifer del av Sverige och världen. I det perspektivet är det egentligen betydelselöst hur vi anstränger oss och arbetar för dess välfärd eftersom denna ligger i helt andra aktörers händer.

Kommande lördag skall det arrangeras ett "Framtidsforum" där man utifrån en omvärldsanalys skall forma framtida möjligheter för området. Då skall det troligen visas ytterligare prov på den snacksalighet som plägar dominera sådana tillställningar. Möjligen utmynna i något suspekt dokument som framdeles kommer att ligga i något bortglömt arkiv och utgöra dansbana för legio av jitterbuggande dammråttor.

Nej, vad som behövs är välskötta företag byggda på hållbara affärsidéer som genererar både arbetstillfällen och vinster. Inte så noga var i området det etableras. En fördel är om de i sin närhet har någorlunda starka pendlingsorter som kan gynna boende på landsbygden. Således: Mera handling än ord.

Av Jöran Lundberg - Fredag 15 feb 21:54

Vapenvägran.

När det i min ungdom var dags för att göra den på den tiden obligatoriska värnplikten blev det för många av oss ungdomar att ansöka om vapenfri tjänst. En möjlighet som fanns på den tiden i slutet av 1940-talet. Men det var inte en alldeles så enkel procedur. Först skulle man författa en formell anhållan till värnpliktsverket vilket inte var det allra lättaste. Sedan skulle man ha ett intyg från någon pastor eller församlingsföreståndare om att man inte med gott samvete kunde gå ut i krig och döda andra människor. Efter någon tid blev man så kallad till förhör hos en potentat i  Örnsköldsvik som ställde en arsenal av bisarra frågor varav många som inte hade med ämnet att göra. Det var att verkligen vara skärpt eftersom många var rena kuggfrågorna så insnärjda i varandra att de lätt kunde misstolkas. Jag minns att en del av ungdomarna var mer eller mindre förkrossade när de genomgått den mentala eldbegängelsen. Efter många om och men blev ändå de flesta beviljade sin vapenfrihet. Vilket för min del resulterade att jag hamnade på Garnisonsbrandkåren i Boden för 360 dagars tjänstgöring. Något som jag för min del hade god nytta av  resten av levernet.

Vad som föranledde mig att erinra mig den tiden var att i våra dagar sker någon liknande process med de flyktingar, speciellt från Afghanistan och Iran, som i Sverige konverterat till kristen tro. Migrationsverkets handläggning och uppträdandet från deras förhörsledare lämnar mycket i övrigt att önska. Enligt SVT-s och många andra utredares granskning är det många gånger rena pennalismen. Frågeställningarna utformas oftast så att en nyomvänd analfabet inte har en fair chans att klara det hela. Följden blir att de skickas tillbaka till sina hemländer där de tämligen omgående blir dödade.

Jag gjorde en snabbkoll på förhörsmetoderna och vill ge följande exempel på frågor som ställts:

1. Vet du vad treenigheten är?

2. Vad anser du kärnan i kristendomen är?

3. Vad är det inom kristendomen du tror på?

4. Vad är det i tron som skiljer Islam och Kristendomen?

5. Har du något favoritstycke i nya testamentet?

6.Vilka heliga sakrament finns i Kristendomen?

7. Vad hände under påsk?

8. Vem är den helige anden?

9. Vad säger kristendomen om livet efter döden?

10. Varför missionerar man inom inom kristendomen?

11. Hur ser man på gemenskapen inom kristendomen?

12. Kände du att du hade tillräcklig kunskap om kristendomen för att döpa dig?

13. Hur många lärjungar hade Jesus och vad hette de?

14. Vad hette lärjungen som förrådde Jesus?

15. Hur tillber du Gud?

16. Hur firade du Jul?

17. Hur planerar du fira Påsk?

Kan du svara korrekt på alla dessa frågor?

Av Jöran Lundberg - Torsdag 14 feb 21:13

N´amerikafarar.

N´Alfons hadde vöre at Amerika n´sväng. Han hadde vör te svenskbögdern denna borti Minnesota. Hadde vöre där bra mange år. Men aldreg rektet acklimatisere säg. Na egete ställe hadden int fott tag på heller. Han gck söm en dräng på ett å varje gåla. Vesst töckten dä va firnt denna borti amerikat men kom jussum int önnerfönnöm hörre dä va å leva ar därnern bortat.

Nu hadden kömme hem å fott tag på ne ställe söm var rakt skaplet. Han hadde ju daler vä säg. Dä va bra no myttje skog at e. Men n´Alfons hadde täje americat vä säg hem. Dä geck "i american stajl" söm han sa. Åsse hadn n bil, n´amerikarnar. Rektet e vrålåk vä myttje plåt´n.  Sä ne dänne vä amerika där geck allri bort sä länge han levde. Men för å vise att han va svensk hadd´n en svensk flagge ömkring kesta. Dä va fäll marnômt.

Presentation

Fråga mig

14 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1 2 3 4 5 6 7
8 9 10 11 12 13 14
15 16 17 18 19 20 21
22 23 24 25
26
27
28
29
30
<<< April 2019
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ injail med Blogkeen
Följ injail med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se