injail

Senaste inläggen

Av Jöran Lundberg - Torsdag 7 feb 21:49

Attack i cyberrymden.

Datorerna håller på att bli vårt nästa slagfält och i cyberrymden (internet) pågår upprustningen för fullt. 'Sverige är ett av världen mest uppkopplade länder och därmed ett lätt mål för en it-attack. Det finns redan stater som som har förmåga att till exempel stänga av vårt elnät och därmed lamslå hela samhället.

Cyberkrigföring brukar nämligen beskrivas som ett krig med inriktning mot ett lands it-system. Genom att slå ut bank och finanssystem, elnät, vattenförsörjning eller telekommunikationer går det att lamslå ett helt samhälle utan att man behöver skicka en enda soldat eller lossa ett enda skott. Risken för sådana attacker ökar också ju mer beroende av it ett land är. Sverige, som nyligen kom på första plats i en global it-ranking är därför också en av de mest sårbara.Det är den här utvecklingen som gör att ett helt nytt konfliktområde mellan länder snabbt håller på att växa fram På samma sätt som vi i början av 1900-talet fick ett flygvapen får vi nu ett cybervapen.

Det är därför mycket brådskande att utveckla system som har möjlighet att avvärja sådana attacker. Men det är ingen enkel uppgift eftersom illvilliga personer (och stater) ofta är steget före i att ändå kunna hacka sig in.En metod kunde vara att utveckla ett kodsystem som frekvent och mycket ofta förändrades och endast kan hanteras av invigda personer.

ANNONS
Av Jöran Lundberg - Onsdag 6 feb 20:44

Semla.

Häromdagen kalasade vi på en smarrig semla från Edmarks bageri i Ö-vik. Det föranleder mig att spåna lite omkring detta fenomen.

Förr i tiden kallades Semlan för Fettisdagsbulle och var aktuell endast i och omkring fettisdagen. Numera är den officiella semmelpremiären på annan dag jul.

Hetvägg kallar man det gamla sättet att äta Semla på, i ett fat fyllt av varm mjölk.

I början av 1900-talet började man att  äta semlan som vi gör idag, med handen.

Mandel i bullen började man med på 1700-talet. Mandeln maldes och blandades med grädde och inkråmet från bullen.

Från Danmark och Tyskland kommer troligen seden  med fastlagsbullar.Den spreds till Sverige på 1600-talet.

Fastlagsbulle, så heter den i södra delarna av Sverige.

Fettisdagen infaller tisdagen efter fastlagssöndagen och 47 dagar före påsk. Infaller i år den 5 mars.

ANNONS
Av Jöran Lundberg - Tisdag 5 feb 21:00

Nu är det slut på gamla tider.

Nu har vi på Tallbacken gått in i en förändrad medievärld. Vi har nämligen sagt upp Örnsköldsviks Allehanda som papperstidning. Detta eftersom den inte läses längre. Dels kommer den rätt sent på dagen då, framförallt jag, redan har läst den som E-tidning. Det är bara att konstatera att vi numer lever i en digitaliserad värld.

Men visst är det med vemod man säger farväl till något som har hängt med genom hela livet. ÖA var den första dagliga tidning man kom i kontakt med så fort man blev gammal nog att ta del av dess innehåll. Den var så att säga en del av tillvaron i vårt hem. På den tiden förmedlade den en uppsjö av lokala- såväl som riksnyheter. Då kändes den mycket närmare den läsekrets den hade till uppgift att serva.

Personligen hade jag under en tid en speciell relation till tidningen. Under rätt många år frilansade jag åt tidningen. Det var i regel under veckosluten som tidningen var intresserade av det material som externa medarbetare kunde producera. Under den tiden var Erik Anund Hallin VD på tidningen (och i mediekoncernen). Han och jag hade ett fast och tryggt vänskapsförhållande. Nu och då kunde jag gå upp på hans kontor för ett givande möte. Han hade en enorm erfarenhet om kommunen Örnsköldsvik och bygden runt omkring. På den tiden hade OA också en fast politisk prägel som var en tillgång. Tidningen (och Erik Anund) hade då också en god ekonomi som tog sig uttryck i en enorm generositet vad det gällde både spaltinnehållet såväl  som annonsutrymmet.

Numera är det upp och ner i medievärlden. Jag läste för en tid sedan att mediekoncernen var på ruinens brant och riskerade att gå i konkurs. Detta trots en hårt nedbantad journalistkår. Ett trettiotal publikationer ingår för närvarande i Mittmedias portfölj. Men tyvärr är det så att vi måste acceptera förändringarna. Ingenting är numera som förr. Det är också så att trots de snabba förändringarna blir anklagade för att inte nog intensivt hänga med i den värld som kallas digital.

Av Jöran Lundberg - Måndag 4 feb 21:57

Annorlunda uppfattning.

Enligt FN-s klimatpanel styrdes klimatet av naturliga processer fram till mitten av 1800-talet, medan det därefter i tilltagande grad är människans fossilförbränning som styr. Men då jordens klimat förändrats mer under tidigare perioder. är det ett egendomligt påstående. Åtskilliga forskare har föreslagit olika naturliga förklaringar  till varför temperaturen ökat. Mer än 200 vetenskapliga arbeten har publicerat som lett till slutsatsen att variationer i solaktiviteten har större betydelse än variationer i luftens koldioxidhalt. En möjlighet som föreslagits är att solaktiviteten påverkar molnbildningen och därmed till högre temperatur.

Historien bekräftar också sambandet mellan antal solfläckar och temperatur. Lägst aktivitet finner vid "Lilla istiden" och högst under den medeltida värmeperioden och under 1900-talet. 1900-talets uppvärmning skulle således kunna förklaras som en följd av ökad solaktivitet efter Lilla istiden som sträckte sig till slutet av 1800-talet. Det var heller ingen riktig istid utan snarare en i raden av kallare perioder. Det är således den kalla perioden vi nu håller på att lämna. Kanske har vi redan lagt den bakom oss  Ingen signifikant uppvärmning har skett de senaste 18 åren. 

Det är först vid mitten av 1990-talet som forskarna börjat förstå att klimatet sedan istiden för 11.500 år sedan inte alls varit så stabil som forskarna trott Vissa populära opinionsbildare brukar dock hävda att denna period var en tid av optimalt och stabilt klimat.

Mellan 7.000 och 3.000 före Kristus inföll det Postglaciala optimet. Då var det varmare än nu. Årsmedeltemperaturen  i Kina liksom i Europa var två grader högre än dagens. Efter en följd av flera varmare och kallare växlingar inträffade "Medeltida värmeperioden", cirka 800-1300. Den har blivit kontroversiell i klimathotsdebatten. Uppvärmningen sedan mitten av 1800-talet är cirka 1 grader Celsius och vi vet inte ens hur mycket av den som beror på ökade växthusgaser. Andra faktorer än CO2 har sannolikt större betydelse för förändringar i klimatet. Ytterst är det nog solen, vår primära värmekälla, som i stor utsträckning påverkar och styr vårt klimat.

Detta enligt Sigvard Eriksson

Av Jöran Lundberg - Söndag 3 feb 22:56

Lite psykologi.

Idag medverkade jag tillsammans med Torben Johansson och Maja Lagerkvist med sång och musik i gudstjänsten. Hade då förmånen att iaktta gudstjänstbesökarna från lite annat perspektiv. Lade då märke till två inrotade egenskaper hos publiken. Egenskaper som är mycket intressanta psykologiskt sett. Den ena kategorin är "revirinmutare". Det är sådana som ofta besöker kyrkan i olika sammanhang och alltid sitter på samma plats. Jag drar mig till minnes två äldre tanter tillika församlingsmedlemmar som alltid parkerade på samma plats (andra bänken framifrån på höger sida). När någon av okunskap hade satt sig på dessa platser blev de tämligen mörka i blicken. En som hade blick för just detta fenomen var John Hedlund, en legendarisk riksevangelist från förr i tiden. Han började sitt framträdande i Baptistkyrkan i Örnsköldsvik med följande ord: "Det är nu nästan tio år sedan jag sist besökte er men jag ser att här är sig likt. Bagare Lundberg sitter där och Lundström sitter där och han sitter där och han och han sitter där". Ett psykologiskt fenomen som är rätt vanebildande men inte så ovanligt.

Ett annat psykologiskt fenomen kallar jag "kontrollbehovet". Besökarna med denna egenskap parkerar sig gärna på sista bänken. Kyrkornas mest eftertraktade. De mötesdeltagare som sitter på platserna längre fram har man då järnkoll på, medan  de som eventuellt sitter på första bänken har i stort sett nollkoll. Ofta är det samma personer som frekventerar dessa platser. Det kan betraktas som ett drömläge för de som själv inte vill vara kontrollerade. Det är raka motsatsen då det gäller en bussresa. Då är det de främsta platserna som man ibland slåss om. Det händer också att man vid beställningen ställer som villkor att man får sitta på främsta bänken. Då är det inte passagerarna man i första hand vill kontrollera utan vad som händer efter vägen och hur chauffören sköter sitt värv. Ofta är motivet att man inte tål att sitta längre bak i bussen.

Kontrollbehovet är rätt vanligt förekommande. Psykologiskt sett bottnar det troligen i en viss mindervärdeskänsla som  hanteras på detta sätt. I de flesta fall sker det helt omedvetet. Behovet yppar sig också i andra beteenden som benägenheten att verbalt penetrera medmänniskornas göranden med likasinnade. En företeelse som inte främjar goda relationer människor emellan. Det kan också vara kränkande för integriteten.

Tyvärr har tiden runnit iväg så det är dags att säga gonatt och gomorron.

Av Jöran Lundberg - Lördag 2 feb 22:46

De seka på å snöge.


Nu hare hall på å flister å snöge i flere daga.

Int kan e fäll nagernst illjars´n en bahaga.

för dä ä jussum liksöm n´aga

å nanting man tjvunget jett jaga,

ja bara kerrrerntå dellå beklaga.

Å int kan man ge säg dell klaga

eller skrive en töcken där inlaga.

Tôckena ä fäll mestadels för dam svaga

 å för tôcke ener söm lev på bidraga

dam söm allten vell tjeckel å gnaga

för en sak söm söns väre veklaga.



Av Jöran Lundberg - Fredag 1 feb 22:08

Reflektion.

Kommen till hög ålder närmar jag mig ofta vår utmätta tid. Jag hittade en gammal dikt på temat som får utgöra mitt blogginlägg på februaris första dag. Dikten heter:


Och sedan, frid.


Förgänglighet.Fåfänglighet

Ett liv, en tid, ett uns av strid

och sedan frid.


Ungdomstid och mandomstid.

Ett liv en tid. Ett uns av strid

och sedan - frid.


Fattigdom och rikedom.

Ett liv en tid. Ett uns av strid

och sedan - frid.


Jagande efter vind. Smekning på min kind.

Ett liv en tid. Ett uns av strid

och sedan - frid.


Dagar av möda. Kärleksstunder glöda.

Ett liv en tid. Ett uns av strid

och sedan - frid.


År av id. Verksam tid.

Ett liv en tid. Ett uns av strid

och sedan - frid.


Ett liv med glans. Segerkrans.

Ett liv en tid. Ett uns av strid

och sedan - frid.


Strävsamma år. Glesnat hår.

Ett liv en tid ett uns av strid

och sedan - frid.


Till sist ett slut. Du vilar ut.

Ett liv en tid. Ett uns av strid

och sedan - frid.


Mätt med mått. Gråtande grått.

Ett liv. En tid. Ett uns av strid

och sedan - frid.


Himmelska boning. Nåd och försoning.

Ett liv. En tid, Ett uns av strid

och sedan - frid.












år avid. Verksam tid.




Av Jöran Lundberg - Torsdag 31 jan 21:20

 

Utsikt från mitt köksfönster

Presentation

Fråga mig

14 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1 2 3 4 5 6 7
8 9 10 11 12 13 14
15 16 17 18 19 20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< April 2019
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ injail med Blogkeen
Följ injail med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se