Vintervädret håller i sig. Kylan också. Nog om det.

I dag har KäraHU och jag varit med våran pensionärsförening och avätit ett julbord i Gideå bruk. Det var verkligen smakfullt med många supergoda rätter. Konsten att äta julbord består i att inte äta sig för mätt och dessutom att ta det väldigt lugnt. Det gick hyfsat bra tycker jag.

I morgon skall jag för sista gången tampas med Kommunala pensionärsrådet. Det kommer nog förmodligen gå i lätjans tecken eftersom vi även skall knapra oss igenom en mer eller mindre väl komponerad "Jultallrik". Jag gillar egentligen inte sådana anrättningar eftersom de ofta är kompromissernas kompromiss. Det är egentligen som att slänga åt en gammal åkarkamp en viss ranson vare sig han behöver det eller ej. När jag ser tillbaka på tiden i detta råd kommer jag att tänka på följande händelse:

Det var en vanlig dag på banken. Alla hade tagit var sin kölapp och väntade tålmodigt på sin tur. Plötsligt kommer två rånare instormande med detta brutalt kommando till alla kunderna: Lägg er omedelbart ner på golvet!!! Alla lägger sig ner utom Viktor. Han står kvar och säger "Jag är Viktor och jag är Specialagent. "Lägg dig ner" ryter rånarna!! "Jag är Viktor och jag är specialagent. Rånarna blev rädda och avbryter kuppen och flyr. Då reser sig en gammal gumma från golvet och säger: "Men Viktor du är ju ingen specialagent, du är ju senildement!!!" Jaha, de var så de hette, sa Viktor.

Gå in i ditt skjul, ha lite kul och ät en tallrik till jul.

Hejdå. Jöran.

Drägligare temperatur utomhus. (minus 4 grader). Dessvärre är det bara tillfälligt säger dom som begriper nåt. Men det är bara att gilla läget.

I dag var vi först på "Träffpunkten" och bakade tunnbröd. Det gick rätt hyfsat. Brödet blev ätbart i alla fall.

Sedan skjutsade jag KäraHU och hennes syster Ingrid till "Pedalogen" (Fotvårdaren) i Nyliden. De far dit med jämna mellanrun och får sina pedaler ansade på Landstingets bekostnad.

Det var nedersta delen som fick sig en omgång. I morron ska översta delen också få sig en omgång. Det vill säga hon skall besöka byns hårvårdarinna för en hårkrullningspermanentonduleringsbehandlingsomgång
till den verkan det  hava kan. Den som till äventyrs läser bloggen märker jämväl att vi lever ett ytterst spännande liv här uppe på Tallbacken.

Det var två älgar som var på uppdrag då den ena sa till den andre: Du hur mycket är klockan? Då sa den andre: Jag har tappat en knapp. Han mena förstås att knappen var ur.

Ha. Ha. dåligt va!!!

Därför: Svälg en älg, varje helg.   Hejdå.  Jöran.

Fridfull Söndag på Tallbacken. Vi sitter och degar framför TeVen. Har sett på Skidskyrre från Östersund där Helena Ekholm blev trea i jaktstarten. Hon åkte upp sig från en femteplats. Anna-Karin Zidec blev fyra.

I går var vi i kyrkan och avåt det traditionella Julbordet. Det var en mycket lyckad fest. Det var fullsatt som vanligt och maten var alldeles superb. Våra ungdomar underhöll som vanligt. Värdpar för kvällen var vår pastor Sven Öhrman och en lärare från Tibro som heter Daniel KIndbom. Han har ett hjälpprojekt i Colombia som  han visade bilder från och talade sig varmt för. De bygger skolor och tar hand om gatubarn som de hjälper till ett drägligare liv. De organiserar fotbollsskolor där de får utveckla sina talanger. De har också  hjälpverksamhet i ungdomsfängelser där de har stor framgång.

Annars är det som vanligt här på Tallbacken. Det kalla vädret håller i sig men det har  blivit en vana vid det här laget.

Så var det pojken som frågade sin farmor: Ska farfar äta ute på bakongen i dag också? Ja, sa farmor : Åldern tar ut sin rätt.

Så, gå ut på balkongen, öppna kartongen och sluka krutongen.  Hejdå.  Jöran.

Kylan håller i sig, det är fortfarande cirka 16 grader kallt. Det är bara att hålla grytan kokande och se till att värmen finns inomhus.

I dag har KäraHU besökt sjukgymnasten i Trehörningsjö för sin skadade arm. Den landstingsanställda experten ansåg att om det eventuellt hade blivit en mindre fraktur på armen så hade den läkt vid det här laget. Hon antog därför att det blivit någon skada i muskulaturen som inte läkt. Hon hade en viss behandling för detta och sedan fick KäraHU med sig hem ett träningsprogram som kanske skulle ge lindring.

Jag vet inte hur det skall gå för oss här på Tallbacken ty först var hon stenrik och så blev hon fattig och nu är hon dessutom "arm". (Ha Ha det var en dålig vits).

Efter detta kan jag  väl kosta på mig en liten reflektion. Jag undrar nämligen hur det går med knoppen för en "huvudsponsor" om det eventuellt går dåligt. Va tror ni? Men det är ju å andra sidan många som tappar huvudet lite då och då. Så det så. Det gäller att ha tålamod. En liten dikt:

Det gäller att ha tålamod att ha tålamod

för at vänta tills allting är slut

för det var inte mycket som återstod

när man äntligt väntat ut.

I kväll ska MODO spela mot  Södertälje. Hur tror ni det går?

När allting sinade och tröt och allt flytande flöt då tog jag till risgrynsgröt. Hejdå, Jöran.