Med sommarsaft.

I dag satt jag i sommarvärmen tillsammans med mina kära goda grannar Sture o Mona Vikman på deras altan. Mona bjöd då på något som väckte många ljuvliga minnen till liv. Hon bjöd nämligen på "sommarsaft" med skorpor.Något som var mycket vanligt under sommaren förr i tiden. Sommarsaft gör man själv genom att koka en sockerlag och i den hälla en flaska med någon fruktsmak, så kallad essens. Den fanns alltid att köpa i affären. Nu är det så att Storsjöbygdens lanthandel, som är en välsorterad affär, har sådana flaskor i sitt lager att köpa. Att doppa "långskorpor" i sommarsaft är en annorlunda smakupplevelse.

Sommarsaften hörde sommaren till det var inget att ta fel på. Min mamma Signe såg alltid till att få till sådan saft. Tillsatserna i de små flaskorna bestod vad jag kan förstå av någon smaktillsats ( med allehanda olika frukt och bärsmaker) samt något lämpligt färgämne.

Varje år mitt i högsommaren med sol och värme blev vi bjudna hela familjen till Anna Nordström på saftkalas i deras Rönnberså. Deras hus låg längst norr i byn och nedanför järnvägen. Det är nu rivet. För "Esras smopajka" var det ett kalas utan like. Att få doppa skorpor så mycket man ville var en upplevelse utan like. Anna och Edvard Nordström var kända för att ha det lite knapert, men på gästfriheten var det inget att klaga på.  Jag vet inte vad man i dag skall bjuda ungarna på för att åstadkomma en smakupplevelse jämfört med denna. Det är nog hart när omöjligt.