En ovetenskaplig teori.

Med jämna mellanrum skjutsar jag käraHustrun ner till mottagningen i Björna för sammanträde med varanklubben Vissa sammanträdesdagar kan det vara en stor ansamling av presumtiva medlemmar. Alla är de beroende av att medelst intag av varfarin (Waran) underlätta hjärtats arbete genom förtunning av blodet. Speciellt vid hjärtflimmer eller efter en stroke. Samtidigt är det en viss risk för okontrollerade blödningar.

Under en tid har jag lagt märke till att en rätt stor del av dessa patienter lider av demens. Vanligtvis så kallad cerebrovaskulär demens. Ett sådant tillstånd kan naturligtvis orsakas av många olika faktorer. Men eftersom tillståndet har sin orsak i små blödningar i hjärnans blodkärl kan man med fog misstänka att dessa lättare uppstår om blodet är tunnare. Det antyds också i FASS att personer med vissa arter av demens befinner sig i en riskzon. Vad jag kan förstå blir blodet också i vissa lägen tillfälligt förtunnat på grund av komponenter i kosten eller av andra orsaker. Ett tillstånd som är utanför sjukvårdens kontroll.

Motivet för behandlingen är att genom att underlätta hjärtats arbete undvika andra svåra komplikationer. Till exempel en stroke eller andra hjärtbesvär. Förhoppningsvis skall det leda till att man lever längre. Men jag vågar hävda att om det sker på bekostnad av en försämrad livskvalitet kan man ifrågasätta om det är någon egentlig vinst. Jag känner en person som vårdar en gravt dement anhörig som är beroende av tillsyn alla dygnets timmar. Om denne skall utföra några sysslor utanför hemmet måste det ske när städslad hemtjänstpersonal är tillgänglig. För en sådan person är den sociala tillvaron inte särdeles gynnsam. På våra sjukhem vårdas också många med svår demens. Personer som inte har någon del av sin livskvalitet kvar.

Jag hävdar att ovanstående beskrivning av personers prekära livssituation skulle vara föremål för intensiv forskning. En forskning som så allsidigt som möjligt kunde belysa sjuka personers liv utifrån ett kvalitetsperspektiv. Men eftersom merparten av all forskning skall utmynna i framställande av nya läkemedel känns det som att den inte kommer att få så hög prioritet. Hur angeläget den än är.