Om sparsamhet.

”Man jett vara öm säg å kring säg” var ett uttryck som förr var rätt vanligt. Det betydde att man inte skulle vara slösaktig eller ödsla med ”Guds gåvor” i onödan. Den slit och släng-mentalitet som ofta råder i dag fanns inte förr i tiden på samma sätt. Ibland kunde sparnitet verka överdrivet. Låt mig ta ett exempel: Där Stegbo en gång i tiden byggde sin möbelaffär fanns det en stor ladugård som ägdes av Helmer Söderlind. När de rev den stora byggnaden var Helmer där och drog ur all spik som satt i rivningsvirket, slog den rätt och lade dem i stora hinkar. Allt för att kunna återanvändas vid något annat bygge. Om jag minns rätt var det en fruktlös ansträngning eftersom de aldrig kom att användas igen. Men ett gott bevis på den tidens syn på sparande och återanvändning var det. I viss mån finns tanken kvar än i dag eftersom det nu förordas så kallad ekologisk rivning när det gäller byggnader. Rivningsmaterialet skall tas till vara på rätt sätt och i möjligaste mån återanvändas.

Vid andra tillfällen är det inte lönsamt att reparera vissa prylar eftersom undersökning och reparation snart överstiger kostnaden för att köpa en ny pryl. Jag har en skrivare till min ena dator som genom ett litet fel inte fungerar och därigenom är oanvändbar. En teknisk undersökning av felet och därtill hörande reparation skulle flera gånger överstiga kostnaden för att inhandla en ny skrivare. Även om det känns olustigt.

Jag hittade en liten dikt som heter:

Ingenting fo förfares

Skrapa tallriken då man ha äte, dä ä vektet

Ingenting få förfares.

Stek opp kallpärern ti sella dä ä rektet

Ingentin få förfares.

Spara höbösse ti blöta at kräka dä gör man

Ingenting fo förfares

Spara på maaln önner kalva dä bör man

Ingenting fo farfares.

Räk´n  dynga däri gösselhuven dä ä skitbra

Ingenting fo förfares.

Men torvströ däri ränna de skare va

Ingenting fo förfares

Lägg ut gambröe att fögla töfel man jetta

Ingenting fo förfares.

Man spara på saker å ting ska ni vetta

Ingenting fo förfares.

Gammslattmaskin bli ´n vandring kan je förstå

Ingenting fo förfares

Man sammel gammskruva å bulta likaså

Ingenting fo förfares

Tå vara sparsam tö man va noga

Ingenting fo förfares

Sä öm man allten ärbet å knoga

Ingenting alls då förfares.

En blogg i natten

En blogg i natten när dagen är slut

En tanke att skriva som ej funnits förut

Endast en mening ingen stort konvolut

Men någonting viktigt som tål sin tribut.

Blott några ord i en skir aftonsång

kanske om livet som lär ha sin gång

måhända om ledsnad när dagen blir lång

eller om himlen när jorden är trång.

Att skriva om livet och tiden all

visst kan det synas som ett livsviktigt kall

det samlas omsider i känslorna svall

och slutar till sist i en tordönsknall.

Men om meningen bryts och allt går i kvav

misslyckas ständigt med det som inget blev av

lyckades aldrig att fylla dess  krav

ett ok som läggs på varken träl eller slav.

Ett litet vårtecken.

I vår närhet har vi ett par skator som har sitt rede i ett av träden. Varje år tar de också fram en kull skatungar som kraxande flyger omkring oss i sommarvinden. Häromdagen såg jag hur en av skatorna arbetade frenetiskt för att få med sig en kvist (eller en rot) som satt fast. Efter mycken ansträngning fick den faktiskt med sig den, tog den i näbben och flög iväg. Den skulle tjäna som förstärkning och reparation av det gemensamma boet. Kanske också för att göra det trivsammare.

En fråga jag ställde mig när jag såg den energiska skatan som kunde få med sig sin rot. Arbetar skator också med ROT-avdrag? Det är kanske så att efter en lång vinters påfrestning på boet tarvas det Reparation-Om och Tillbyggnad för att det skall vara möjligt att på ett trivsamt sätt föda upp en kull skatungar.

Händelsen bevisar i alla fall att fåglarna tror på en vår och en sommar trots att marken är frusen och det än finns snödrivor kvar. De vet vilken uppgift de har och arbetar målmedvetet för genomförandet.

Jag var faktiskt ute en sväng med skotern i dag också. Det är rätt bra med snö efter leden så det flöt på väldigt fint. Nu har väderspåmännen talat om rikligt med regn de närmaste dagarna så då kommer det väl att tära ytterligare på snötäcket. Därmed kan man lätt konstatera att:

Våren har sin gång om än den bliver lång,

ej med buller och bång men med kvitter och sång

i varje dike och prång är det något på gång

som sätter livet på språng så ajöss com along.

Ett annorlunda öde

Jag mötte en flykting idag som söker asyl i Sverige och under väntetiden bor han här i Långviksmon. På lite knagglig svenska berättade han lite om sitt liv. Han kommer från Etiopien och var där förföljd för sin kristna tro. Han hade bland annat suttit 4 år i fängelse och flera gånger varit hotad till livet. Oftast är det så att de flyktingar som kommer från Etiopien inte behärskar engelskan utan endast en svårförståelig dialekt. Men det innebär också att de är så mycket ivrigare att lära sig svenskan. Många kristna asylsökande har under väntetiden funnit en fristad och en gemenskap i Missionsförsamlingen. Det är därför ordnat så att de kan genom att ta på sig hörlurar få sammankomsterna simultantolkade till engelska. En service som är mycket uppskattad.

Visst är det sorgligt att människor skall bli förföljda och hotade till livet bara för att de äger en viss religiös uppfattning. Dessbättre har vi i vårt kära Sverige möjligheten att fritt få ha den trosuppfattning man önskar. En ordning jag tycker borde finnas över hela världen. Ingen skall behöva lida för sin livsinriktning. Men det är tydligen mycket långt kvar till att något sådant kommer att råda.

En dikt på måle.

Det är ett tag sedan jag rådbråkade Björnamåle. Det är således dags att presentera en dikt jag skrivit i all hast med en del udda ord och uttryck. Håll till godo!

Axelina

Axelina hon va allten kviförsam

Dä låg na jämt i fate.

Öm hon än va allvarsam

Blev e mest ba rate.

Hon velle jussum vara vä

Te en å annen syssle

Jeck jämt å himpe breddavä

å var no bra dell pyssle

Hon va nalta sekasam

Vä dä hon skulle göra

Hon velle allten hjalpe dam

Söm hadd förfrösse öra.

Iblann sä vare pest å pina

Vä allt hon hade för säg

Sä för¨a stackars Axelina

Vare  in´t na bra, vell säg.

MODO ut ur SHL.

Det är en reell verklighet då Modo i förlängningen av 7-nde och avgörande kvalmatchen förlorade mot Leksand. Kommande år får laget snällt harva i allsvenskan med allt vad det innebär, Det är en kännbar påfrestning på föreningen och dess supportrar.

Det är ju så också att det blir kännbart även ekonomiskt då det blir ett rejält tapp av intäkter från TV-sändningar m.m Men det är bara att gilla läget.

Således är det definitivt:

Gonatt och gomorron