injail

Alla inlägg under april 2016

Av Jöran Lundberg - 14 april 2016 22:37

En torpare

Jag hittade en skildring i poetisk form som beskrev ett strävsamt par, nämligen Edvard o Anna, Jag kan inte låta bli att delge er den.

Edvard.

En  fattig torpare var  han

Slet med sin karga jord

Men en envis rackare var han

för sin utkomst. Och mat på sitt bord.

 

Myrens starrhö var den äring

hans knivskarpa lie  mejade av

Vart litet strå blev  näring

fattigmansgröda den gav .

 

Hans Anna  stod vid hans sida

delade omsorg och slit

Att snåla och spara och lida

var hennes grannlaga nit

 

Han hade ett talfel sen barnsben

talet  var klanglöst och stumt

Så ess-en blev suddiga t-en

Och språket besynnerligt dumt

 

Men att ansa och vårda sin lott

var dag i sitt anletes svett

Det var den uppgift han fått

vår herre just så det berett.

 

Dc betraktades lite som fån

Fattiga hjon som de var

Ibland var de utsatt för hån

Och drabbad av spe många dar.

 

Men de plöjde sin väg genom livet

rakryggad gick deras gång

det slitet  som var dem givet

även när dagen blev lång.

 

Och han bar sitt liv med heder

fast ryggen blev krokig och böjd

till ro och hugsvalan det leder

ty han var med livet förnöjd.

 

Det var inte många vid griften

vid  avsked av två fattighjon

De taltes om livets  skiften

om vila vid  himmelsk tron.

 

Det taltes om slit och armod

Om livsdagar fattiga grå

Men det taltes också om jämnmod

Och om soliga dar likaså.

 

De levde sitt liv vid fattiga borden

torftig var deras harmlösa lott

en torpares liv här på jorden

en fädernas fläkt blev det blott

 

När arvet sen skulle delas

och räknas vart enskilt fång

Ingenting skulle felas

av det som samlats en gång.

 

I skåp och i lådor man fann

gömda sedlar i mängd

där saknas ej medel minbsann

som sparats i tidens längd.

 

De tillhörde ingen orden

fick heller ingen medalj

Men deras liv här på jorden

blev ändå en märklig batalj

 

 

 

 

 

 

 

ANNONS
Av Jöran Lundberg - 13 april 2016 20:34


Hittade en hyllning i mitt arkiv som jag tycker säger allt.


 


Mitt land.


Mitt land är min fristad på jorden


Mitt land är juvlig  fågelsång


Mitt land är de dukade borden.


Mitt land är en sommar en gång.


 


Mitt land är en stig över heden


mellan  stolta stammar den går


Mitt land är de skimrande skeden


som lyser av dagar och år


 


Mitt land är spegelblankt vatten


Mitt land är den forsande ström


Mitt land är den skimrarnde skatten


Mitt land är min ro och min dröm.


 


Mitt land är strävsamt knog


Mitt land  är läkande  ro


Mitt land är en valkig hand på en plog


Mitt land är hopp och framtidstro.


 


Mitt land är Torsten, Per och Stina


Mitt land är ock Luka o Raohad.


Mitt land är ungdommar fina


Men också flyktingen ifrån Dahad.


 


Mitt land är min framtids lycka


Mitt land är gemenskap och frid


Mit land är den plats jag vill smycka


till de skimrande rosornas tid.


 


 


 


ANNONS
Av Jöran Lundberg - 12 april 2016 21:23

Lite klurigheter 2.

Här kommer svar på de gåtor jag serverade häromdagen.

 

Tung börda?

 

Att bära mej i ensamhet
känns sällan riktigt bra.
Men delad med en vän som vet
kan jag va kul att ha.

Hemlighet

 

Flygpassagerare

 

Jag sitter fast här i mitt hörn
och undrar vart jag ska -
till ett litet hus på Tjörn
eller till Panama?

Frimärke

 

Välstädat

 

Hos mej är det verkligen ordning och reda,
så torsdagen kommer förstås efter fredag
och tre efter fyra och två efter sju.
Hur jag är sorterad förstår du väl nu?

Ordbok

 

Nyfödd baby?

 

Du tittar på mej varje dag,
men är det mej du ser?
Och när du ler, så undrar jag,
är det mot mej du ler?

Spegel.

Förgänglig

 

Skriv ner mitt namn ifall du vill
men säger du det nu,
så finns jag inte mera till.
Det vore tråkigt, ju.

Tystnaden

 

Ingen tusenfoting

 

Jag har fyra fötter och en sko på varje fot.
Jag sover alltid med skorna på

Hästen






Av Jöran Lundberg - 11 april 2016 21:18

Ett vårtecken.

Thorleif nyttjade i helgen de sistas av skoterföret och åkte upp till stugan i Hensjön. När han på söndagseftermiddagen åkte tillbaka och kom halvväxt till Rengårdstjärnen träffade han på pinfärska björnspår. Han följde spåren och det visade sig att den strosat omkring på ett begränsat område troligen för att hitta något ätbart. Tyvärr förlorade han spåret på ett barmarksområde. Det är tydligen så att den lämnat idet i den ljumma vårvärmen. Det var troligen en hanbjörn eftersom den nöjer sig med en torftigare vinterboning. Den kan gräva ner sig i någon stor myrstack och låta snön utgöra resten av värmeisoleringen. Honan däremot reder sitt ide med större omsorg särskilt som hon också har ungar (eller skall föda).

Det är nog så att vi får vänja oss vid att det finns rätt gott om Björn i markerna och således lära oss umgås med dem. Eller lära oss undgå dem.



Av Jöran Lundberg - 10 april 2016 21:55

Lite om Björnamåle än en gång

Som det flesta som läser min blogg har erfarit är jag synnerligen angelägen att  bevara vår dialekt och om möjligt dokumentera den för eftervärlden. Detta eftersom jag väl tillhör den sista generationen som i någon mån brukar den i det dagligt tal. Tillsammans med Simon Mattebo ämnar jag arbeta för att skapa en ordlista över de flesta orden och uttrycken i vår dialekt. Simon har under ett antal år ägnat sig åt att göra en sådan ordlista, så grunden är lagd för att det skall bli verklighet.

I kväll hittade jag en gammal dikt som jag bifogar dagens blogg. Den har troligen varit med någon gång förut men det får ni ta. Så hör lyder den:

 

De toster å spraka å flasa

 

Va äre för skellna mella toster å spraka

Dä kan man  ju verkligen fundere på

För öm de toster sä kanne ju spraka

Dä kan man ju  lätt kömma på

 

Men öm de toster å spraka sä kanne å flasa

Den saken  ä fögan lätt å förstå

För då kan e bli en rektenen brasa

Söm bå spraka å toster å flasa förmå

 

Men öm man ha  en väldinen brasa

å man stå där vä  trut´n  å blister

å den bå spraka å toster å flasa

kan den ju dessutöm flamma å gnister.

 

För å fo nån orning på ne dänne

måst man vänte dels dä brönne ut

för då man si glöa, då kön de ju hänne

dä ha toster, spraka,flasa o gnistere slut

 

 

Av Jöran Lundberg - 9 april 2016 21:32

Lite klurigheter.

I kväll tänker jag testa er med några kluriga gåtor. Som vanligt blir det rimmade verser. Håll till godo!

 

Tung börda?

 

 

Att bära mej i ensamhet
känns sällan riktigt bra.
Men delad med en vän som vet
kan jag va kul att ha.

 

 

Flygpassagerare

 

 

Jag sitter fast här i mitt hörn
och undrar vart jag ska -
till ett litet hus på Tjörn
eller till Panama?

 

 

Välstädat

 

 

Hos mej är det verkligen ordning och reda,
så torsdagen kommer förstås efter fredag
och tre efter fyra och två efter sju.
Hur jag är sorterad förstår du väl nu?

 

 

Nyfödd baby?

 

 

Du tittar på mej varje dag,
men är det mej du ser?
Och när du ler, så undrar jag,
är det mot mej du ler?

Förgänglig

 

 

Skriv ner mitt namn ifall du vill
men säger du det nu,
så finns jag inte mera till.
Det vore tråkigt, ju.

 

Ingen tusenfoting

 

 

Jag har fyra fötter och en sko på varje fot.
Jag sover alltid med skorna på

 

 

 

 

Av Jöran Lundberg - 8 april 2016 22:05

De gamla sångerna..

Någon gång ibland brukar jag lyssnas på de gamla inspelningarna av ’”Minns du sången”. De inspelningar som gjordes för rätt många år sedan. Det är förunderligt vad den gamla kristna sången ändå ligger djupt i hjärtat. De är många gånger rätt enkla texter och melodier som mänskligt att döma skulle kännas förbrukade men ändå lever vidare i folks sinnen.

Ta till exempel den enkla sången  ”Som en härlig gudomskälla” som i sig texten inte rymmer någon utvecklad teologi eller religiös djupsinnighet. Melodin har heller ingen invecklad tonföljd. Men ack vad den är uppskattad! Varje gång  vi har andakt på Björnaborg (vårt näraliggande äldreboende) brukar vi sjunga den. Alltid lika uppskattad.

Det berättades för mig en gång av en kvinna som hade sin mor liggande helt förlamad. När de spelade och sjöng för henne ”Han har öppnat pärleporten” så rörde sig en av hennes tår i takt med sången och musiken. Helt ofattbart.

I morgon kväll har BLT-församlingarna en offentlig samling under mottot ”Minns du sången”. Då skall man efter bästa förmåga framföra ett antal sånger ur den gamla skattkistan. Det sker i Hemlings missionskyrka kl. 18.00 Alla som är intresserade av denna form av sång och musik bör infinna sig.

Av Jöran Lundberg - 7 april 2016 22:01

Nånting på mål.

Ibland dyker gamla minnen upp som nog legat och slumrat i bakhuvudet. Ett sådant beskriver jag i kväll. Ett lite kinkigt skeende som fick ett lyckligt slut tack var en viss initiativförmåga. Ibland måste det till lite kvinnokraft för att det skall hända något. Dikten som är skriven på mitt hemlandstungomål heter:

Då na´Rut hadde vorte kär.

Na Rut va nalta sekasam

Hon jalnes mäst jämt

Sömt vara bra allvarsam

Iblann vare bara på skämt.

 

Dä va ti´n Hjalmar hon va kär

Söm ´n klockarkatt, gössekär

N´sån rekorderligen kär

kan man fäll fo utan besvär

 

N´Hjalmar han va kviförsam

å blyg, sä han köm int åsta

nan gang för å fo fram

n´dänn fråga hon velle ha.

 

Sä dä geck ut å förut

dä hänte rakt nalta intjvätt

Dä va nästan söm kört för´a Rut

att fo ställe ne dell på na sätt

 

Men a´Rut hon va inte dum

hon bestämde n´ti däva präst´n

då ne  dänne skull ”äga rum”

sen fo je väll tänke je räst´n

 

Presentation

Fråga mig

14 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
        1 2 3
4 5 6 7 8 9 10
11 12 13 14 15 16 17
18 19 20 21 22 23 24
25 26 27 28 29 30
<<< April 2016 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ injail med Blogkeen
Följ injail med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se