injail

Alla inlägg under april 2016

Av Jöran Lundberg - 22 april 2016 21:38

Kan man skriva en blogg?

Kan man skriva en blogg om våren. Den vår som sakteliga smyger sig på en. I dag ställde jag undan skotern som jag använt för att köra fram den ved jag huggit. Även om det är frostigt om nätterna försvinner snön ändå, om än i sakta mak. Jag har också städat och ansat bilen. Detta är väl också ett sorts vårtecken. Förberett den lite för sommarkörning. Och visst ser vi fram emot de ljusa härliga sommarkvällarna. Men än är vi kvar i våren.

Därför bifogar jag en liten vårvisa.

Våren

Om våren än är kall

dock man ändå skall

över jorden all

klämma i en trall

 

För våren har sin gång

med liv och fågelsång

Om än den blir rätt lång

är inget till förfång

 

Så hyllar vi den  vår

den vår vi kallar vår

son bakom knuten står

som småningom vi får

 

Men om jag rätt förstår

så blir det nu en vår

som sätter sina spår

i buskar, sly och snår

 

Så därför käre vän

vi gnäller inte än

men satsar tusen spänn

 på att det blir vår igen.

 

Vi har dock inget val

i denna  jämrens dal

vi därför lider kval

för sådan pekoral.

 

 

 

 

ANNONS
Av Jöran Lundberg - 21 april 2016 21:28

Paltätare.

I dag var KäraHustrun och jag på paltfest anordnad av vår pensionärsförening Fyrklövern. Jag tycker att det var en allt igenom lyckad sammankomst. Det var en förunderligt smaklig palt det hade åstadkommit. Alldeles perfekt i smaken och konsistensen var gudomlig. Inte för hård och inte för lös. Och därtill med de rätta tillbehören.

Underhållaren Hardy Eriksson från Rundvik syntes vara en ytterst rutinerad herre. Med personliga berättelser och fin sång kunde han få oss alla att må gott. Kära Hustrun tyckte han var lite för bullrig men jag tyckte att de får vi väl tåla.

ANNONS
Av Jöran Lundberg - 20 april 2016 20:33

Ett säreget möte.

Vid ett tillfälle kom jag i samspråk ned en invandrare. På min knaggliga engelska kunde jag ändå få god kontakt med honom. På ett enkelt sätt berättade han sitt livs historia som gjorde ett starkt intryck på mig  genom den dramatik den innehöll. En saga med både ljusa och mörka inslag. Tagen av berättelsen skrev jag en prosadikt som i stora drag speglar hans liv. Jag bifogar den till min blogg i dag.

 

Jag föddes i Afrika.

Jag föddes i Afrika, en mörkhyad baby.

Mina föräldrar var lyckliga, ett önskebarn.

Vi ska vårda honom ömt, vi ska ge honom ett liv.

Vi ska fostra honom till en man värdigt sitt namn.

 

Ja minns den dagen väl, jag var elva år

Min mamma kom gråtande hem.

De har dödat din far, han finns inte mer i livet.

Må Gud förbarma sig över oss.

 

Vi måste fly för våra liv till flyktinglägrets ghetto.

Det gav oss en chans och en existens.

Hon fick skura, städa, tvätta och ta alla förnedrande jobb.

för att jag skulle kunna få skola och utbildning.

 

Elva år i lägret orkade hon, sen fick hon en fristad i Himlen.

Men jag hade tagit min examen med högsta betyg

Hon hade nått sitt längtans mål.

Jag var en skolad person med en framtid.

 

En dag kom en man till min enkla bostad i slummen.

"Du skall få en ny tillvaro i ett annat land.

Du är uttagen som kvotflykting genom FN-s försorg.

Du skall få ett nytt annorlunda liv”.

 

Till Sverige kom jag, en bland många andra.

Till vänliga människor, men vilsen ändå

tusen frågor tumlade runt i mitt huvud

Kan jag här få en trygg existens?

 

Var det så här min mor tänkte sig framtiden för mig?

Finns det plats för mig i det här landet?

Är jag bara en bricka i ett spel, kan jag utöva mitt yrke?

Frågetecknen hopar sig över min ängsliga själ.

 

Min mor och min far gav mig en tro och ett hopp,

en trygghet som hjälper mig leva.

Men jag önskar finna en mening med mitt liv.

Att göra något stort och gott för mitt nya fosterland.

Ja. jag vill leva jag vill dö i Norden.

Ja. jag vill leva jag vill dö i Norden.

 

Av Jöran Lundberg - 19 april 2016 22:22

Lite historiskt.

I brist på annat får det bli några (roliga) historier

Två flyttkillar skulle bära upp ett piano till en dam på 7:e våningen.
Sedan de kämpat och frustat en bra stund sa den ene killen:
- Jag har en god nyhet och en dålig.
- Ta den goda först, sa den andre.
- Vi är på 7:e våningen.
- Jippi.
- Men vi är i fel hus.

Två norrmän hjälpte till med ett husbygge i Småland. En av dem plockade upp spik ur en låda, behöll en del och kastade bort de andra.
- Varför slänger du bort så många? frågade hans kamrat
- För att dom har huvudet på fel ända.
- Vad dum du är, begriper du inte att dom ska sitta på andra sidan huset.

Passageraren i baksätet i taxin knackar plötsligt föraren i ryggen. Denne får panik, kör upp på trottoaren, välter en papperskorg och krossar ett skyltfönster.
- Förlåt att jag skrämde er, flämtade passageraren.
- Det är inte ert fel, sa föraren
- Detta är första dagen jag kör taxi. De senast 25 åren har jag kört likbil.

Den nyutexaminerade advokaten hade inrett sitt kontor, elegant och bland det flottaste var en elfenbenstelefon. Den första besökaren anmälde sig och för att imponera lät advokaten honom vänta en kvart. Just som mannen steg in genom dörren, avslutade advokaten ett telefonsamtal.
- Jaha, då är allt överenskommet, sa han
- Och som sagt arvordet blir hundratusenkronor.
Sedan vände han sig till besökaren och sa:
- Jaha, och vad vill ni då?
- Jag är från Telia och jag skulle koppla in telefonen.

Domaren tittar strängt på den anklagade och säger:
- Ni är åtalad för att ha sålt piller som garanterar  evigt liv.
Är ni tidigare straffad?
- Ja, herr domare. Fyra gånger! 1972, 1952, 1896 och 1821.

När konduktören kom för att klippa biljetterna upptäckte Acke att han hade glömt månadskortet hemma.
- Jag är en hederlig människa, sa Acke bedjande, se på mitt ansikte, det är min biljett.
- Okej, sa konduktören, det får gå för den här gången, men du får visa mig var jag ska klippa!

 

Av Jöran Lundberg - 18 april 2016 22:22

Ledamöter av olika slag.

I dag var jag nere  vid ”stordike” och högg ved för kommande bränslebehov. När jag gick där med motorsågen (batteridriven) och fällde träden erfor jag att jag inte rörde mig lika lätt nu som i forna tider. Gubben hade fått gubben. Då slog det mig en tanke att dessa ben också ibland benämnes som ”fortkomstledamöter”. Men att nu på gamla dar dessa ledamöter har förvandlats till ”senkomstledamöter”. Således med andra ord har jag blivit sengångare. Nu har det egentligen inte så stor betydelse eftersom jag som pensionär har all tid i världen att förfoga över. Dessutom är ju allting relativt. Det kunde ju varit värre också.

Samtidigt är jag väldigt tillfredsställd med att dom där förändringarna börjar i nederändan och inte i överändan. Att jag vid så pass hög ålder har tankeförmågan kvar och kan använda den på ett kreativt sätt. Inte minst till alla bloggdigggares förnöjelse. Det är en bonus som jag varje dag tackar min skapare för.

Landstinget i Västernorrland har också ledamöter. Både i fullmäktige och i landstingsstyrelsen. Dessa ledamöter har också förvandlats till sengångare. De har nämligen en fruktansvärd brist på pengar i kassan men kan inte komma till något vettigt beslut om hur de skall komma till rätta med situationen. Visserligen kan ,man ibland  tala om en ”rivstart”. Men det är ingen vanlig sådan. De har nämligen startat med att riva håret av varandra i de olika landsändarna. Detta förfarande brukas även på de egna partikamraterna.

Nu är det så här att vi har ett länssjukhus i Sundsvall, ett så kallat specialistsjukhus och det är den guldkalv de trånar att dansa omkring. Detta trots att det förmodligen skulle vara fördelaktigt att köpa många av dessa tjänster externt. För att behålla denna gyllene skapelse som likt en varulv slukar ofantligt mycket pengar vill man strypa verksamheterna i Sollefteå och Örnsköldsvik med påföljd att i dessa landsändar råder det fullkomlig upprorsstämning. Detta är den ljuvliga situation vi har i Västernorrland när vi om några år skall befinna oss i en storregion som omfattar nära 2 tredjedelar av Sverige. Halleluja!!!

Av Jöran Lundberg - 17 april 2016 22:12

Ett oskrivet blad

Ett oskrivet blad utan en rad

ligger så blankt framför.

Jag frågar mig vad kan ge detta blad

en mening som någon berör.

 

Men ett litet ord som på vår jord

klottras på arkets sida.

Är nu som gjord för framdukat bord

både sent och bittida.

 

Så kan det gå an att om man kan

forma ett gyllene mönster

Då om man fann en saga så sanns

öppnas minnenas fönster.

 

Med fantasi kan det möjligen bli

någon trolsk liten saga.

Med livsmening i och skön poesi

för att vår Herre behaga.

 

Så kanske till slut jag vilar ut

Vid en eld som flammar och lyser

Jag har bränt mitt krut så att till slut

arket inte ett dugg belyser.

Av Jöran Lundberg - 16 april 2016 21:35

Poesihörnan.

En gång i månaden samlas ett illustert sällskap på biblioteket i Örnsköldsvik under benämningen poesihörnan. Det är ett antal personer av olika åldrar allt ifrån 16 år till 94 som samlas och läser egna och andras dikter för varandra. Torben Johansson och jag brukar emellanåt besöka arrangemanget. Givetvis deltar vi också någon enstaka gång delta med några av våra egna alster. Jag tror det är värdefullt för många att finna ett forum där man får visa sina poetiska anlag för ett auditorium som så att säga är på samma våglängd. Detta även om ens alster inte kommer att gå till eftervärlden som klassiska mästerverk. Det är minsann en brokig samling poesi som presenteras. Allt ifrån de första trevande stegen på lyrikens knaggliga väg till bländande uppläsningar av våra klassiska författares produktion.

För att i någon mån illustrera hur svårt det är lägger jag in en dikt jag skrivit som heter:

Rimsmidarens dilemma.

Den som skriver poesi

har det inte särskilt lätt

Det måste finnas rytm däri

som gör att varje strof känns rätt

 

Det skall finnas form och färg

i varje  enkel mening.

Därtill vara must och märg

i alla ords förening.

 

Nödrim platsar ej så bra

och halvrim kan ej heller gå.

Språkfel vill vi inte ha

och stavfel likaså

 

Så det kan bli en svettig pärs

som inte är så ringa.

Att få finess i varje vers

och ljuvlig poesi frambringa

 

Av Jöran Lundberg - 15 april 2016 22:29

Ett förändrat Långviksmon.

Nu är det fullt av hyresgäster i alla tillgängliga lägenheter. Det gamla pensionärshemmet som vi byggde 1959 och som stått tom en längre tid är nu bebott. Till och med har de inrett en liten lägenhet i källaren.  Det föranledde mig att dröja lite vid Sveriges befolkningstillväxt och vilka kriterier som har inverkan på den. Jag fann bland annat följade

Sverige som helhet och majoriteten av kommunerna är beroende av invandring för att öka befolkningstillväxten. Det föds för få barn per kvinna för att kunna reproducera befolkningen utan invandring.

Utan invandring hade Sveriges totala befolkning minskat de senaste årtiondena. Framförallt små kommuner i norr är beroende av invandring för att klara befolkningstillväxten, men även större städer som Malmö och Göteborg hade upplevt en befolkningsminskning om det inte vore för invandringen.

Migration har påverkat Sveriges befolkning på olika sätt genom historien. Statistiska centralbyrån har registrerat både invandring och utvandring från och med år 1875. Vid den tiden upplevde Sverige en nettoutvandring, särskilt på 1880 och 1890-talet då upp emot 50 000 personer lämnade Sverige varje år. Dock växte Sveriges befolkning eftersom födelseöverskottet, alltså skillnaden mellan antal födda och döda per år, var stort.

Sedan slutet av 1800-talet har antalet barn per kvinna, den så kallade summerade fruktsamheten, sjunkit dramatiskt i Sverige från runt 4,0 ned till cirka 1,5 år 1999, och sen upp igen till 1,94 år 2009. Fruktsamheten har alltså ökat något de senaste åren, men enligt prognoser från SCB kommer siffran långsamt att sjunka till runt 1,82 omkring år 2050.

För att upprätthålla befolkningsstorleken krävs en summerad fruktsamhet på 2,1 barn per kvinna. Utan invandring skulle Sveriges befolkning därmed krympa. Redan från och med mitten på 1970-talet var nettoinvandringen till Sverige större än födelseöverskottet, en siffra som har växt kraftigt de senare åren. Invandringens påverkan på befolkningen blir extra stor eftersom de som kommer till Sverige ofta själva är unga och senare också får barn. Det bodde nästan 400 000 barn med två utrikes födda föräldrar i Sverige 2009.

SCB:s befolkningsprognoser för år 2010 och framöver var mycket osäkra och vilket beror på att siffrorna kommer an både på fruktsamheten och invandringens storlek. Ganska säkert är dock att invandringen kommer att spela en viktig roll i den demografiska utvecklingen. SCB räknar med att invandringen till Sverige på lång sikt kommer att minska från runt 100 000 till 70 000 per år. Samtidigt kommer utvandringen möjligtvis att öka.


Presentation

Fråga mig

14 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
        1 2 3
4 5 6 7 8 9 10
11 12 13 14 15 16 17
18 19 20 21 22 23 24
25 26 27 28 29 30
<<< April 2016 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ injail med Blogkeen
Följ injail med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se