Ett berikande samtlal

Precis som av en händelse kom jag i samspråk med en bekant i dag. Det blev inte något timslångt samtal men ändå mycket givande. Ibland kan det vara skönt att i en ömsesidig dialog bara samspråka om ditten och datten. Om livets möjligheter och omöjligheter. Om triviala ting och viktiga.

Av någon outgrundlig anledning kom vi att tala om änglar. ”Du vet väl om att änglarna finns” sjunger vi i en sång, och jag har många gånger upplevat att det är en sann realitet i livet. Min samtalspartner gav många exempel på hur änglar har gripit in som hjälpare vid olika svåra nödsituationer. Själv har jag ett flertal gånger i mitt liv upplevt att något outgrundligt har gripit in och räddat mig vid absolut livshotande incidenter. Jag erinrar mig att jag i en tidigare blogg varit inne på samma tema och då gav ett konkret vittnesbörd.

Änglar och änglavakt tillhör de livets mysterier som den vanlige medelsvensson har förunderligt svårt att omfatta tankemässigt. Han säger ofta att det är bara en slump att det hankar sig så. ”Bara tur i oturen”. Detta till trots har jag ändå svårt att göra mig av med tanken på att det ändå finns något eller några väsen som går utanpå det som vi förnuftsmässigt kan ta till oss. Jag tror också att vi måste vara till freds med att inte begripa allt här i livet. Det är ju också vidimerat i den heliga skrift att det finns legioner av himlaväsen som står till vårt förfogande.

Osökt kommer nästa fråga. År våra dagar här på jorden mätta med måttstock? Är det inne i en på förhand given plan. Eller är också det spörsmålet förpassat till ett livets lotteri. Jag har ofta brottats med den frågan och alltid stått där utan svar. Troligen är det så att vi får leva vårt liv som det ter sig och med den frågan obesvarad.

Gonatt och gomorron