En annan dag. Som jag nämnde igår åkte jag till centralorten för att delta i diverse information som, i lämpliga portioner, lämnas till oss ledamöter i Kommunala Pensionärsrådet. Lyckligtvis kommer jag innan årsskiftet att lämna detta suspekta råd. Ordföranden som  klart och tydligt är på väg in i skymningslandet (läs senil demens) surrade och mässade med svag och otydlig röst för ett antal trettitalare där minst hälften var utrustade med hörapparater som med all sannolikhet funkade mer eller mindre bra. Stimulerande!!!

Dagens glada nyhet var att KäraHU ringde från Sundsvall och berättade att operationen gått utmärkt och att hon var tillbaka på vårdavdelningen. Nu får vi hoppas att eftervården funkar som den ska. Det tar så där en fyra fem dagar.

Skall också nämna att jag även  hann med att delta i en spelövning med Old-FEJS. Gruppen har nu också begåvats med en trummis. En till åren kommen kvinna som hanterar trumpinnarna som den värste Gene Crupa. Som de hängivna kulturbärare vi är ska vi till veckan underhålla vid en sopplunch anordnad av kyrkan. Då serverar vi vår egen "soppa" som till äventyrs skall tillfredsställa de mest hängivna dragspelsdiggare. Helt fantastiskt.

Undvik skorv, ät korv. Jöran.

Det har inte hänt så mycket i dag annat än att KäraHU har åkt till Sundsvall i taxi på landstingets bekostnad. Jag hoppas att det går bra under morgondagen med ingreppet. Själv skall jag tampas med de ibland lite tjatiga ledamöterna i Kommunala Pensionärsrådet. De flesta tror på fullt allvar att de genom detta högst triviala råd skall kunna styra kommunens äldreomsorg, ja, förresten hela Örnsköldsviks kommun. Nej jag är absolut kolugn. Det blir i alla fall som det blir. Så de så.

Nu äre natta, ät chiabatta. ... Jöran.

Vad gjorde du i går kl 10.10 101010. Jag konmmer ihåg att jag var i kyrkan och kraxade ur halsen, Ett halskrax i detta historiska ögonblick. Ja Ja det får gå. I dag har KäraHU och jag oockså varit till kyrkan. Det var samling där som "Träffpunkten" på Björnaborg arrangerar. Det är varje måndag kl 13.oo Det var en grupp som spelade nyckelharpa. Ledare för gruppen var en som heter Åke Nilsson. de var från Ö-vik. Ulrika kallade honom en gång i tiden "Åke boy på sin hoj".  Deras framträdande var riktigt trevligt. I övrigt har jag ägnat mig åt mitt terapiarbete, nämligen vedklyvning. Efter detta återkommer jag till gårdagens djuplodande tankar och ställer mig följande fråga? Kan en Hamburgare som äter en hamburgare anklagas för kannibalism.

I morgon åker KäraHU till Sundsvall för att avlägsna sina stenar. Jag hoppas att ingreppet går bra, även om hon efter den proceduren inte är så stenrik längre.

Sluta fasta, ät pasta!!! Jöran.

Skriver några rader mest för att de som eventuellt går in på min blogg skall förstå att mitt hjärta klappar fortfarande. Har tagit det ganska lugnt i dag. Fredag eftermiddag bjöd vi Tord och Birgit (svåger och svägerska) och Alice och Sören (svägerska och svåger) på middag. Lördag var det fördelsedagskalas hos Birgit. Dessutom lite vedhuggning som terapi. Allra sist undrar jag om Hamburgare äter hamburgare och Parisare äter parisare eller tvärtom. Va tror ni.

Ha de bra, gå på SPA och drick spa(d). Jöran.

I kväll har vi varit i missionskyrkan på en Cafékväll som vi benämner "Lördagssoffan". Inbjudna till intervju i soffan var Agneta Westberg från Movattnet och en företagare från Tibro (Prismateknik) som heter Jan Lund. Det var ett mycket lyckat arrangemang. Agneta berättade mycket medryckande om viktiga milstolpar i sitt liv.

Jan Lund, vars företag tillverkar utrustning för trafikdirigering, har som motto i sitt företagande: "Det är 100 % Guds nåd, resten klarar jag själv" En del av vinsten i företaget går till att hjälpa utsatta människor i olika delar av v'ärlden. Mycket Mycket intressant.

På återseende med ett leende Jöran

ag var på konsert med ”Lena Stompers” häromsistens.  Vid det tillfället spelade de en tradjazzlåt som hette ”Potatohead blues” . Potatohead var ett uttryck i den amerikanska södern vid förra sekelskiftet som användes om de som inte var riktigt hundra. Vi skulle kanske översätta det med ”knäppskalle”. Det inspirerade mig att spinna vidare på den tråden, och så blev det.

Potatoheadrose.

En sanning som vi förut lärde

om alla männskors lika värde

Att ingen var för mer än andra

och heller inte nästan klandra.

Var för oss en del av livet

att vara vänlig det var givet

Då behöver ingen vara rädd

bli klassad som ”potatohead”.

En hälsning och en ros vi skänker

när vår nästas väl vi tänker.

När vårt liv blir genomärligt

berikas vi så rikt och härligt.

Det kan också vara bra

att till andra hänsyn ta.

Då behöver ingen vara rädd

bli klassad som ”potatohead.

Det var dags för KäraHU.s "njuringreppsprofylax" (fint ord va). För det ändamålet äntrade vi den gamla Mersan och styrde kosan mot Härnösand (chickensneesheer) där Rune och Eva huserar. Vi blev väl omhändertagna, tack för det, med både mat och husrum. På kvällen var vi till Missionskyrkan där det var s.k kulturvecka. Kulturdosen bestod av en Tradjazzkonsert med "Lena Stompers". En mycket fin musikupplevelse. !. Drivna musiker. 2. Bra låtar. 3. Lättsam presentation. SUPER!!!

Besöket på Sundsvalls länssjukhus tog hela kommande dag i anspråk. För KäraHU var det en rätt invecklad procedur, med många konfrontationer med olika läkare. Dock fick hon inte träffa skarprättaren själv för han var natuligtvis ledig. Men det kan ju vara en fördel att ha en förhoppningsvis utvilad huvudaktör.  Kan man säga huvudaktör om en som opererar njurar? Men Tack för idag mera i morgon.

Sov gott om natten.  Drick vatten!! Jöran.