Våran pastor Sven Öhrman pendlar ifrån Göteborg och kommer med tåg i jämna intervaller. I morgonbitti kl. 04.55 kommer han till Mellansels station. Då är det mitt uppdrag att hämta honom där. Det betyder att jag måste upp i ottan. Då kan man inte vara uppe och drälla till tolvtiden om man skall få nååågot lite sömn. Annars har det väl inte hänt något uppseendeväckande idag. Jag har  ägnat mig åt min vanliga sysselsättning nämligen vedsågning som är mera  terapi än arbete. Därmed stänger jag Bloggen för i kväll och säger "på återskrivande".

Ät kål allt ni tål. Hejdå Jöran

Som jag skrev igår var jag till Hemling på sopplunch. Det var OldFEJS som stod för underhållningen, Nu var det så att utav 6 medlemmar i orkestern var det bara 3 som kunde ställa upp. De andra tre hade diverse skäl för att inte vara med. (hjärtflimmer, älgkött m.m.) Men det gick bra ändå. Med två dragspel och en fiol spelade vi så det bara rök om det. Vi upplevde att den månghövdade publiken var nöjda med vår insats. De ömsom skrattade och grät. Nästa tisdag skall vi spela på församlingshemmet i Örnsköldsvik.

Den här veckan är det ju en intensiv kampanj för så kallade organdonationer. Jag ringde upp dem och erbjöd dem att donera mitt huvud till eftervärlden. Först var de väldigt entusiastiska inför den tanken. Men så var de in och läste min blogg och alla konstigheter som stod där. Då blev de genast lite mer eftertänksamma. Vi vill ju inte riskera att någon i framtiden går omkring med så konstiga fantasier och hugskott i knoppen. Vi avvaktar, vi avvaktar sa de. Men eftersom det jag har i huvudet är färskvara kunde jag inte acceptera detta faktum. Jag får ha mitt gamla huvud även i framtiden. Till alla bloggläsares stora förskräckelse.

Ät pasta, därmed basta. Hejdå. Jöran.

Jag skrev i går att jag kom undan från mitt fögderi med hedern i behåll. Det var nturligtvis inte hela sanningen. När KäraHu såg BLOMMORNA. BLOMMORNA ja. Något så visset fick man leta efter. På köksbordet där jag under dessa dagar suttit och ätit mat, läst dagstidningen, löst korsord m.m stod en mycket vacker blomma som jag fått som gåva vid en av mina många kulturella framträdanden. Jag undrar varför den inte skreeek efter vatten. men den bara stod där en meter framför mina ögon och led i tysthet. In i fögängelsen led den och kanske uppstår den i form av en liten gnutta kompostjord och kan ge någon framtida blomma ny näring. En klen tröst men ändå en tröst.

I morron ska jag äta sopplunch i Hemling. Som jag tidigare nämnt ska OldFEJS underhålla där. Det är bara att hoppas på att det blir uppskattat. Hur utgången av detta vådliga experiment blir får väl redovisas i en senare drapa.

Lev som en loppa, ät soppa. Hejdå Jöran.

Nu har KäraHU kommit tillbaka från Sundsvall vilket betyder att livet återgår till normala cirkumstanser. Till att börja med uppträdde hon som om mitt fyra dagar långa gräsänkliga fögderi skulle snudd på ha raserat det boende vi under mer än femtioårigt äktenskap byggt upp. Men så farligt var det ändå inte.  Jag hade ju gjort mitt bäst för att åteställa bostaden i bruksdugligt skick så därför kan man säga att jag kom undan med hedern i behåll.

"Den som har planer för framtiden håller sig ung" är det någon som har sagt Så nu är det bara till att backa framåt och inte gräva ner sig i  framtiden utan leva  i nuet. Var det någon som inte begrep vad jag skrev så var det inte meningen heller.

Bli  söt, ät gröt. Hejdå. Jöran.

I går kväll var jag i Järved. Thor-Leif spelade med sitt Öviks big band på Brux (ett inneställe i Örnsköldsvik där de ofta har jazziga evenemang). Kristina och Emma var med på konsären. Då var jag hemma med Johan och på TV såg vi MODO spela mot HV71. MODO vann med hela 5-1 Jippiiii!

Idag komme KäraHU hem från Sundsvall. I sksrivande stund är det inte bestämt tidpunkten men det vlir väl på eftermiddagen.

Halvelva är det gudstjänst i Kyrkan så jag får väl göra mig i ordning. Frukost, dusch och klädbyte.

Hon Janna sa: ät blanna, må bra. Jöran

Idag gled jag varligt och försiktigt ner mot Örnsköldsvik med min snart artonåriga kompanjon, min gmla Mersa. Jag åkte till Svensk bilprovning för att visa upp den lilla plastknappen som fattades vid förra besöket. Där mötte jag vänliga mnniskor som sade att de nog skulle besiktiga plastknappen fast jag var där på alldeles fel tid. Så om en stund när jag bjudits på kaffe i deras Caféhörna körde jag in trotjänaren. Det tog cirka en minut att konstatera att nu var allt tillknäppt i laga ordning. Och så var det den lilla pengen, nämligen de 200 spänn det kostade att titta på plastlnappen.

Nu är allt frid och fröjd och livet går vidare. Jag for in till UH och firade tilldragelsen med ett vrålfika, det tyckte jag det var värt.

KäraHU återhämtar sig helt enligt ritningarna så snart är gräsänklingstiden  till ända och livet återgåt till sina vanliga rutiner. Det är skönt. Vi är ohyggligt glada att ha varann.

Jag talde i telefon med våran kära Ulrika i dag. Vi talade om ditten och datten om familjen och katten m.m Meen vad jag inte tänkte på det var dagens datum. Femtonde Oktober det är ju Ulrikas födelsedag. Och dessutom fyller hon jämnt 46. Grattis Ulrika om du lä'ser det här.

Nu är natten här, ät palt med stort besvär. Hejdå.  Jöran.

Jag har fått rapport från KäraHU att det går normalt med eftervården. Genom en avsiktlig blockering av urinledaren har njuren dränerats genom en kateter i hålet i ryggen. Nu har man tagit bort den blockeringen så förhoppningsvis skall det nu fungera som förut. Nu återstår det att täppa till "titthålet" och låta det läka.

Jag är ingen bilmekaniker men idag har jag bytt ett framnhjulslager på den gamla trotjänaren. Min Mersa. Genom att låna en del verktyg från SVEVIA gick det faktiskt riktigt bra. Det har varit ett missljud i vänstra framhjulslagret men genom att byta detta är det nu okej.

Jag har upptäckt att när min KäraHU inte är hemma och kör mig i säng så blir det att jag är uppe och dräller rätt länge, men nu är det nog dags att sova.

Tjing sa Abdulla, ät köttbulla. Jöran.