Under det senaste dygnet har det varit avbrott i strömtillförseln av och till. Rätt var det är har det blivit nattsvart omkring oss. Dessbättre har vi god beredskap för att bemästra sådana situationer så det går rätt så bra. Det är ju ganska många referat från olika idrottsevenemang på TEVE men det är svårt att följa dessa när det inte funkar med strömmen. Vi hoppas att det skall ordna sig så småningom-

I dag har jag tagit ut skotern från förvaringen. Jag hoppas att det blir några fina dagar så att det kan bli någon härlig tur i terrängen.

Jag avslutar med en dikt som Alf Henriksson skrivit:

Sammanträdaren

Latmasken sammanträder.

Han pratar vind och väder.

Han hyvlar inga bräder.

Han garvar inget läder.

Han sömmar inga kläder.

Han bygger inga städer.

Han hedrar inga fäder.

Han bara sammanträder.

Så sant som det är sagt och med det önskar jag god natt god sömn i alla vandringsmän.

I både slott och koja man kryddar mat med soja så slut upp att oja.

Hejdå Jöran.

Grannens trädgård som visar sig i all sin prakt under sommaren ligger nu nerbäddad under ett täcke av snö,

Inomhus har vi det mysigt värre.

Den senaste tidens ymniga snöfall har inte lämnat oss oberörda. Dels har det skapat sysselsättning och dels ligger drivorna kvar som monument över Kung Bores framfart. Jag tänker visa er några vinterbilder som jag tagit idag för att visa det snöglittrande landskapet

Här ligger villa Tallbacken inbäddad i meterdjup snö. Visst är det grant.

Snödrivorna klär mer än halva väggen med sin dekorativa framtoning.

En ränna upp till entré har jag i alla fall åstadkommit.

Jag kan också berätta att under en längre tid har vi resonerat om att göra oss platta, dvs att införskaffa en sk platt-tv. Nu har vår tjocka veteran påskyndat beslutet genom att helt sonika lägga av. Att sitta och starrbliga på en helsvart TVruta känns inte särskilt meningsfullt. Även de platta har ju sjunkit i pris den senaste tiden så det är väl ingen hemmansaffär. Även om vi inte är särskilt frekventa TV-tittare är det ändå svårt att vara utan.

Varken guld, rökelse eller myrra kan jag ge er mina kära bloggdiggare men lite kärlek ger jag er genom att önska er en god fortsättning på det nya året som redan hunnit bli gammalt.

En konsomme i kalla vinterdagar är något som behagar alla svultna magar.

Hejdå. Jöran.

Efter en aktiv dag med bland annat snöskottning är det dags att kvarta in. Jag tänker nämligen ställa klockan på väckning kl. 2 i natt. Då är det nämligen final för joniorlandslaget i ishockey. Oavsett om de vinner finalmötet mot Ryssland eller ej tycker jag att de har gjort en fullt godkänd insats. Fast nog skulle det sitta fint att ta ett VM-guld, något som inte hänt på mången god dag.

De båda bottenlagen MODO och Timrå möttes och MODO lyckades vinna med 3-1. Men fortfarande är de båda lagen nere i träsket. Där har väl MODO de bästa chanserna om de fortsätter att vinna matcher. Nu nog om detta.

I morgon har vi gudstjänst i Missionskyrkan med missionen i fokus. Det blir upplagt som ett panelsamtal där vi ger många rapporter från vårt omfattande bistånds och missionsarbete. Genom sekondhandbutiken Ankaret som vi driver har vi möjlighet att ge några hundra tusen varje år till olika sådana projekt. Vi har även en egen pastor i Usbekistan som vi avlönar genom de pengar vi ger vid kyrkkaffet. Tänk att en kaffeslant kan räcka till en pastors årslön. Förunderligt.

Bums i säng ta en sväng på morfei äng. Så, klockan två upp och fläng.

 Inget gnäll. Ett revbensspjäll, vi åt i kväll. Och blev så säll

Hejdå. Jöran.-

Det ymniga snöfallet under dagen har gett mig fullt mått av aktiv motion. Jag var uppe redan strax efter 6 i morse och började snöröjningen,Sedan har det pågått med jämna intervaller hela dagen. Dessbättre kommer snöröjningstraktorn med jämna mellanrum och skyfflar undan den snö som hopar sig efter min aktivitet. Enligt rapporterna ska det väl bli lite pausande i Kung Bores göranden de närmsta dagarna. Men det finns ändå arbete för en pigg pensionär.

Tydligen kan man i dessa yttersta tider tro på vad som helst. Jag läste mämligen på nyhetssidan i datorn att regeringen har godkänt ett nytt trossamfund. Det missionerande Kopimistsamfundet vars tro går ut på att kopiera och sprida information. Den har fildelning som sin religion. Isak Gerson är missionsföreståndare och han säger att Kopimisterna nu får mer tid över för att bygga upp en organisation. De har ungefär tre tusen medlemmar och räknar med att växa.

Personligen tycker jag att det är ett hädiskt sätt att tänja på religionsbegreppet. Gudstron som bör vara det centrala i ett samfund har på något vis satts åt sidan och blivit  oväsentligt. I stället har ett särintresse blivit upphöjt till gudom. En utveckling som är skrämmande. Men mycket skall man  vara med om innan öronen ramlar av.

Så hoppas jag att ni har det bra på det nya året och att ni trivs med tillvaron och mina enkla reflektioner.

Sätt en gröt i halsen och dansa hela valsen, så står ni pall sen.

Hejdå. Jöran.

Som jag antydde i min förra blogg var OLD.fejs på Björnaborg. Det är mycket intressant att se hur de reagerar inför de enkla men taktfasta musikstycken vi framför. De kan sitta helt hopsjunkna i en rullstol som synes helt isolerade från omvärlden. När vi spelar låtarna reser de på sig och gungar taktfast med. De lite mera frächa var till och med uppe och tog en svämgom till en taktfast dragspelvals. När vi avslutade med att spela "Viggen" satt praktiskt taget alla med ett leende på läpparna. Det var ett trettiotal åldringar som lämnade Träffpunkten mycket alertare än när de kom. Underbart, underbart.

Jag läste en av mina historier på björnamål som jag skrivit och jag kan inte underlåta att även ni mina kära bloggdiggare fär ta de av densamma. Så här är den.

De varn ongen snöggen jänte ti en by oppi Björna söm hadde sä besvälit vä sårmun. Ja hon hadde e väldig besvär vä nä dänne. Då kömme nä ´n ongen snöggen gårlfarihanlar å skull nasa däri ´n dän gårn. Då han feck si jänta vä sårmun sä sa ´n på nä hänn vise: "No kan jäg bote ´n dänn åkömma, ja bara puss däg på murn din sä gån dän sårmun bort." Sä han kösste jänta mitt på murn å då geck värken över

Kälinga tin dän gårn, dä va mamma åt jänta, blev fale fejen ten dän botn. Hon tyjte dä va hiskla marnömt. Sä hon fråkte ´n dän gårlfarihannlarn öm int han skull kön bote hännar a. Ja dä ska fäll gå bra san ´n dän kärn. A men dä va  onaskelet bra dä, sa kälinga då kanske jäg änteligen kan bli kvitt hämorajdern mirne.

Nu är det dags för semifinal med småkronorna så jag avsluar mitt lilla inlägg. Ha det skönt.

En smaklig fågel på menyn, tagen ur skyn, stekt uti skyn är godast i byn.

Hejdå. Jöran.

Som jag befarade hade det snöat ymnigt under natten. Jag var uppe och rensade bort det mesta innan traktorn kom och skyfflade undan. Strax efter sju var alltså hela snöröjningen undanstökat, samtliga gator i samhället var släta och fina. Vi kan inte klaga på att  inte snön röjs undan i tid.

Jag hörde på radion att det var kaos efter E-4an. Många avåkningar och långtradare som stod i var och varannan backe. Men det är ju en gigantisk uppgift att hålla vägarna rena när det snöar så kraftigt, så 2012 har redan börjat profilera sig. Nu ska väl snöfallet dra vidare mot norr och med det ät det glömt och förlåtet.

I morgon ska jag tillsammans med OLD-fejs roa gamlern på Björnaborg. Jag tycker det är en angenäm uppgift eftersom jag upplever att musiken bidrar till att stimulera dem alldeles ofantligt. Även de som är "långt in i tunneln" lever med i tonerna och rytmen. Jag har säkert sagt det förut men jag anser att den mentala stimulansen är väl så viktig.

Så går en blogg än från vår tid och kommer icke mer

och någon frågar sig därvid vad nytta väl den ger.

Man vet ej om den fyndig är, eller lappverk blott

men läsaren med visst besvär har ändå något fått.

Så kan det vara någon tröst att läsa alstrens dikt,

Nåt att trycka till sitt bröst som ger oss ljus och sikt.

Så tag den och fövalta väl, de tankar som den ger.

en kort sekund och likväl, du ser den icke mer.

Sov gott alla kära bloggdiggare. Hej. Hej.

Av LCHF blir man smal och ävenså vital men kosten den är skral.

Nyårsfirandet i Sollefteå var mycket trevligt. Fin gemenskap, riklig och god förplägnad, en resa som gick bra (trots snöoväder på hemvägen), småkronorna till semifinal, 2012 kom som planerat och en lyckad helg.

Så står vi då inför ett oskrivet blad, det nya året. Aven om ett årsskifte i sig inte är något märkvärdigt kan man inte undgå att skapa en del frågetecken omkring det. Men är man realist är det ju bara att gilla läget och ta en dag i sänder. Precis som alla åren förut. Så enkelt det låter.

Det verkar som det blir rikligt snöfall i natt så det är väl bäst att försöka komma i säng för at samla krafter till snöskottningen i morgon bitti.

Med det hälsar jag åter alla mina bloggdiggare ett Gott nytt år, ta väl vara på er.

Om man äter rätt på alla sätt år det lätt som en plätt att bli mätt.

Hejdå. Jöran.