Döden tänkte jag mig så

är en dikt av Bo Setterlind ur "Dikter från San Michele. I sin dikt liknar han döden vid en gammal odalman och sig själv som en liten harpalt som lyfts upp i odalmannens korg och slutligen somnar.

Det gick en gammal odalman och sjöng på åkerjorden.

Han bar en frökorg i sin hand och strödde mellan orden

för livets början och livets slut sin nya fröskörd ut.

Han gick från soluppgång till soluppgång.

Det var den sista dagens morgon.

Jag stod som haren unge, när han kom.

Hur ångestfull jag var inför hans vackra sång!

Då tog han mig och satte mig i korgen

och när jag somnat, började han att gå.

Döden tänkte jag mig så.