En räcka av ord

Ibland kan man skriva om alls ingenting, helt utan den minsta mening.

endast staplade ord runtomkring, som bildar en konstig förening.

Ett verk som är helt utan mening och mål, kan man med möda författa.

Men frågan är om de verkligen tål, att uppnå de mål som är satta.

Således är det en räcka av ord, som i sig inte har något värde.

Som kan tyckas vara ett mord på en bra idé som man närde.

Då kommer osökt den frågan: Hur kan det då vara fatt?

Har man ej den förmågan att uppnå det mål som är satt

Om man således har en god ambition, att skriva en vettig vers.

Kan det ändå bli en konstruktion av en nog så svettig pärs.

Så sannolikt blir kontentan av denna ordkonstruktion.

Man får avsäga sig all förväntan på en mening med full perfektion.

Ty om man fortsätter att skriva någonting helt osannolikt.

Kan man  anklagas för att bedriva en diktning som inget är likt.

Då har dikten i sig inget värde, något larvigt som snart glöms bort.

Det blir förkastat helt av de lärde och försvinner i rök inom kort.

Men om man är så dum och envis, att bedriva sin diktning ändå.

Det är ett nog så kraftigt bevis på en galenskap, svår att förstå.

Då bör man nog sluta att dikta. För en meningslös ordkonstruktion,

får svindlande syner att svikta, inför denna sorgliga komposition.