Favorit i repris

eller en historia på mål.

`n Konrad, n´löcklenen  gampajk.

`n Konrad hadde skaffe säg ´n fästmö. Nu vare på ne hänn vise att han hade i alle tider bott hemme hos mamma sin, å hon hadde skött ömmen bätter än ´n spägris. Att n´Konrad va nalta bortskämt dä vare inge frågan öm. Men nu hade mamma dött ifrårnen å han va jussum ensammen. Då kömmen å tänke på nä den bibelorle söm ä sä hänne: ”Det är icke gott för mannen att vara allena”. Sä han tog å skrev ätter e fruntimmer, ja de vell säg han annonsere. Sä han sätte in en annons i Kvällsstunden på nä hän vise: Kvinna sökes som ä snäll å go. Å söm ä varn å ärbet, uthålli och medlidsam. Å söm kan sköten kär på alle sätt å vis, Förmögenhet och pengar på banken inget hinder.

Svar till: En som längtar och trånar

De geck nagre vecker å en vacker da kömme nä e brev.

Svar till en som längtar och trånar. Jag känner längst innerst i mitt hjärta att jag är den kvinna som du längtar och trånar etter, sä öm du vell sä köm ja vä tåge på söndamaran. Ättersöm breve kömme på fredan sä vare int na anne än att lätta kömma.

På söndamaran stog  n´Konrad däppå stasjon å vänte på tåge. Han hadde sträckt opp säg sä gött han könne. Han hadde täge på säg härrdaskostymen vä hängselböxern. Å smärtingskorn söm va blå i vanliga fall hadd´n klirnt svart´n skokräm på. Då tåge stärne van föga fejen oppi syna för han önnerst på hörr  ne dänn fruntimmere skulle ta säg ut å öm hon skull passe.

Dä va int na mang söm steg båla tåge n dän söndamaran sä dä va int nan å ta fel på. N´Albin Ohlsson kömme hem frårn Landstinge ån Arvid Jonson kömme hem frårn na ärbet. Men sä vare ne storte manhaftitä fruntimmer söm steg båla tåge, ån Konrad vorte alldeles förskräckt. Ärén dännar tänkten?  Hörr ska nä hänne gå, jäg söm tänkt lägga te dragspelssänga, hon köm väl dell å braka ihop, ja sänga vell säg..

Han steva i alla fall fram te ne dänn fruntimre, böcke säg å sa ”Gudda, de hänne ä´n Konrad Karlson vä annons´n”. ”Gudda gudda dä hänne ä na Kajsa Karlson, svarande”. Searn vorte nä töst n langen stann. ”Nå, hörr ska nä bli”, sa na Kajsa,  ska vä bli ståenes härn hele dan? Då äre fäll bäst vä sätt opp tälte. Då först vakne en Konrad opp bårti domninga. ”Jäg ha märra å trilla bakall stasjhon, sä vä kan väll ta den”.

Då na Kajsa sätte säg ti trilla sä vorte na alldeles sne utta töngen å höll på vink opp, ja trilla alltså. Men han smacke i alla fall på märra å  for iväg fast fjerern for inte na väl å´n den snebelastninga. Då dam kömme hem varn Konrad likevis va han skulle göra men han lätt a´Kajsa stig bårti trilla och sen forn å sela bårla märra. Då han kömme bårti stalle sä hadde na Kajsa redan gått in å gjort säg hemmastadd. Nå, Konrad hörr ska du hane?  Sjalv skull jäg vell ha en redi frukost sä då blire väl på dä vise. Då frukostn hadde kömme på borle vä alle gosaker söm a Kajsa hadde trolla fram sä tyckten Konrad att de va int sä tokit.

Då kvälln kömme sä bädden åt  a´ Kajsa därit dragspelssänga å sjalv lan sig in i sängkammarn sin.

Men dä hadde int gått nan langen stann då dä hördes e brak söm bårti vulkanen Etna. Då hadde dragspelssänga gett vika önner sä stoern töngd. Sä na Kajsa feck försök å kravel säg bårti nä dän spillrern. Restn å natta låg a Kajsa däri Konrads sänga ån den stackars kärn feck legg på gölve.

Neste dag varn Konrad pån stärbhusauktion å skull försök å lös in en imperialsäng söm a Kajsa skull kön legge ti. Men då han sent omsider kömme hem vän dän sänga sä hadde na Kajsa redan vöre å köft n´stoern dubbelsäng som sto ini sängkammarn. Imperialsänga ställd dam ini saln å högbädde ifall dä skull kömma na främmern.

Förmögenhet och pengar på banken inget hinder stoge te annonsn. Na Kajsa va rik söm en krösus, å en del å pärninga använde na dell å renovere hos n´Konrad. Sä finrt hadde nä allri vära pa år å dag. I en sä stoern männisch vare storte hjärte sä den hjärtegoda Kajsa skämte bort n´Konrad på alle sätt å vis. Dä tog förståss n bra langen ti inann n´Konrad hadde värnt säg vä å ha na Kajsa däri sänga. Dä va jussum å legge i skuggan av Kebnekajsa berg. Han vänte bara att nan lavin skull bryt lös nan gang.  Men sä smårnigöm sä bleven varn. Öm man säg rernt känslomässit vara Kajsa ingen duvunge heller, sän Hjalmar feck ställ opp å gör sä gött han könne på alle sätt å vis. Na båna feck dam int för´a Kajsa hadde så att säge för länge searn passere bäst före datum. Men a´ Kajsa ån´Konrad gnöggdes ihop sä smårnigöm å levde löcklet i alle sine dager.

Tänk van annons däri Kvällstunden kan göra önnerverk.