Höstupptakt.

De första snöflingorna har sakta dalat ner över Tallbacken. Även om de var både få till antalet och genast blev till regn visade de ändå vart vi är på väg nånstans, rent vädermässigt vill säga.

Då är det skönt att i en varm och ombonad miljö bara vara till och njuta av tillvaron.

Jag satt och spånade på en dikt men det gick inget vidare. Det blev så diffusa tankebanor att inte ens ”diktatorn” själv till slut begrep vad det var frågan om. Jag sparade den i alla fall i min dator eftersom jag vet att rätt vad det är så blir det något av den.

I övrigt får livet och dagarna gå vidare i en vild förhoppning om att jag någon gång till alla bloggdiggares förnöjelse skall kunna åstadkomma något vettigare.

Hejdå!