Ännu ett litet järnsvägsminne.

I de yttersta av dessa dagar har vi som de flesta vet blivit begåvade med en helt ny järnvägslinje nämligen Botniabanan. Men fast vi befinner oss tidsmässigt en bra bit in i 2000-talet är varken banläggarna eller trafikutövarna kapabla att få det att fungera. Ett virrvarr av olika företag skyller alla på varandra för att det inte fungerar. Det är en ”katten på råttanlek” de bedriver av sällan skådat slag. Det ena företaget skyller krånglet på det andra, som skyller på det tredje, som skyller på det fjärde osv osv.

Annat var det i slutat av 1800-talet när stambanan blev till. Då var det statens järnvägar som svarade för både anläggningen, materialet (tågen) och driften. Min farfar som var banvakt i Mattarbodum bar alltid en fin uniform med SJ-s emblem på båda kavajuppslagen och i sin stiliga uniformsmässa.  Den bar han med stolthet vardag som söndag i full förvissninga om att SJ kunde man lita på. I uppdraget som banvakt ingick också att basa över ett otal arbetare som ingick i det arbtslag som såg till att hans ”sträcka” av linjen var  tafikduglig.

Ett som jag tycker strålande exempel på hur man var mån om alla trafikutövare var att man kunde få så kallad ”bandisposition”. Då kunde man under en avtalad tid för egen del få disponera en viss sträcka av linjen. Min pappa Esra berättade att att de lastat en järnvägsvagn med betongtegel som de ämnade frakta ned till Björna (närmaste station söder om Långviksmon). För den skull begärde de och fick denna bandispositon vilket var gratis. Så rullade de ut den fullastade vagnen på banan och utan inblandninga av något lokomotiv såg de till att ta den ned till Björna. De utnyttjade fördelen av att Långviksmon ligger så mycket högre. Han berättade att vid något motlut var de tvungna att spänna en häst framför vagnen som drog den över krönet strax innan Mattarbodum.  Från Mattarbodum och nedför ”Pålsjöbacken” gick det med en väldig fart. Det var bara att ha möjlighet att bromsa in den i rätt ögonblick så att man fick stopp på den vid stationen. De var service de.

I dag drar sig många för att anlita tåget på grund av osäkerheten. Har man en tid att passa vid ankomstorten måste man ha god marginal rent tidsmässigt. Det är många som missat avgångstider på Arlanda på grund detta trubbel. Vad vi framförallt önskar är är att tågen skall ha förmåga att alltid hålla tidtabellen.

På återseende.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det är med stor sorg som vi måste meddela att vår älskade Jöran Lundberg har avlidit. Jöran levde livet in i det sista men efter en kortare tids sjukdom somnade Jöran in morgonen den 11 april.   Jöran har under många år haft stor glädje att få sk...

Dagny Carlsson.       Min bloggcollega Dagny Carlsson har avlidit 109   år.   Hon blev en kändis genom sina framtrådande i   TV,     ...

Aska.     När livets eld ned till aska brunnit.   Vår arbetsdag till afton hunnit.   Då är det dags att saldot räkna ner.   När livets kraft med tiden runnit.   Vi frågar oss var våra dagar svunnit.   Det är blott aska som ...

  Slutspel.     Nu är det avgjort vilka lag som möts i   slutspelet.   HV möter Västervik. MODO möter   Kristianstad. Karlskoga möter Mora   Björklöven möter Västerås.   Kvartsfinalen spelas i bäst av sju matcher   ...

Se framåt     Se framåt vad som än händer   Se framåt hur livet än länder   Se framåt i olyckans gränder   Se framåt vid lyckans stränder   Se framåt ta en dag i sänder   Se framåt och livsmodet återvänder     Se fram...