Skrivandet ädla konst.

Jag tänkte ägna en blogg åt brevskrivandets ädla konst.

För det första när man skriver ett brev skall man ha någon att skriva till. Det kallas adressat. Det kan vara någon närstående eller en bekant i största allmänhet. Eller så kan man skriva till någon man inte alls känner då det i bästa fall kan få som resultat att man får ytterligare en som man eventuellt kan skriva till. Vilket gör att det blir ännu mer betungande.

Sedan måste man han något att skriva om. Har man inte tillräcklig fantasi att hitta på något kreativt att skriva om då måste man ägna sig åt lite allvarligare ämnen. Man kan till exempel skriva om den där mannen som skröt över att han hade så väldigt många människor under sig. Det visade sig att han klippte gräset på kyrkogården. Man kan kanske berätta en rolig historia som den här: I en tågkupe sitter en tandlös gammal gubbe tillsammans med en mor som har ett barn som gråter och kinkar. Till slut kan inte gubben hålla tyst utan han säger ”Ni borde stannat hemma med den där bråkiga ungen, tänk om det är något som smittar”. Varefter mamman säger ”Då kan farbror skatta sig lycklig, han håller nämligen på att få tänder”.  Har man inget annat att skriva om kan man kanske kopiera Wikipedias beskrivning av urbefolkningen på Nya Zeeland. Jag kan avslöja att det sinns massor av andra ämnen att skriva om. För att ni riktigt skall lära er brevskrivandet i grunden ger jag er som exempel  ett brev som en norsk mor skrev till son kära son. (översatt till svenska).

Käre  söte Ole.

Bara ett par rader så du får veta att jag ännu lever. Jag skriver detta brev väldigt sakta för jag vet att du inte kan läsa så fort. Du kommer inte att känna igen huset när du kommer hem för vi har flyttat. Jag kan inte ge dig adressen heller för den förra Bergenfamiljen som bodde här tog med sig numret till sitt nya hus så de skulle slippa byta adress. Det fanns en tvättmaskin i vårt nya hus när vi flyttade in, men den fungerar inte bra. I förra veckan stoppade jag fjorton skjortor i den och drog i snöret. Sen dess har jag inte sett dom. Din syster fick barn i morse. Jag har inte fått reda på om det blev en pojke eller en flicka så jag vet inte om du är moster eller morbror. Jag var hos doktorn i tisdags, din far var med. Doktorn satte ett litet rör i munnen på mig och sa åt mig att inte öppna munnen på tretti minter. Efteråt erbjöd sig din far att köpa röret. Det regnade bara två gånger i förra veckan, först tre dagar och sedan fyra dagar. I måndags blåste det så mycket att en av våra hönor la samma ägg fyra gånger. Skicka hem ditt enda par byxor så kanske jag kan laga dem. Jag hoppas att det går bra att sortera guleböj ändå.

Många hälsningar från din ömmande moder.

PS Jag skulle ha skickat dig hundra kronor men tyvärr hade jag klistrat igen kuvertet. DS