Min stund på jorden.

Man frågar sig vad tiden lider,

vad blir det utav min dag?

Blir det kanske bistra tider,

eller dag med välbehag?

Det är ett spörsmål jag ej kan ana,

måhända ens kan sia om.

Det är en del av livets bana,

något som är ovanom.

Vårt liv det är i någons händer,

som styr det med sin mysticism.

Men vi är med, vad än som händer,

det är ingen passivism.

Måhända är min stund på jorden,

inget annat än en parentes.

En sträcka som måhända vorden,

inget meningsfullt kan ges.

Men om det endast är ett varande,

som är en tid, och icke mer.

Blott ett meningslöst bevarande,

av tid som ingen ljusning ser.

Då blir min korta stund på jorden,

sett ur evighetens perspektiv.

En canossavandring vorden.

Som sådan saknar sunt motiv.